Thesis (Ph.D.) -- University of Western Sydney, 2002. / A thesis presented to the University of Western Sydney in fulfilment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy, June, 2002. Text missing p. 64. Bibliography : leaves 208-221.

Berufsakad. Stuttgart, Staatliche Studienakad., Diplomarbeit--Stuttgart, 2006.

Zugl.: Stuttgart, Berufsakad., Diplomarbeit, 2006

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2005.

Tesis para optar al grado de Magíster en Tributación / Juan Edgardo Parra Barrera [Parte I], Sandra Del Pilar Osorio Villa [Parte II] / Durante el año 2013 la candidata a la Presidencia de la República Sra. Michelle Bachelet Jeria, anunciaba como parte de su programa de Gobierno una Reforma Tributaria que tendría por objetivo obtener ingresos permanentes para financiar gastos permanentes como el de educación y salud, además de contribuir a un sistema más justo y equitativo, es decir, los que ganen más deben pagar más impuestos. Es así, como el 29 de septiembre de 2014 se materializa la Reforma Tributaria con la publicación de la Ley Nº 20.780, reforma que fue modificada y perfeccionada por la Ley Nº 20.899 publicada el 8 de febrero de 2016, Ley que Simplificó el Sistema de Tributación de Renta. Cuando terminamos el Magister en Tributación a fines del año 2014, sentimos que habíamos estudiado muchas materias que habían sido modificadas y que en el corto plazo ya no estarían vigentes, quedándonos con la sensación que no podríamos aplicar dichas materias en el corto plazo, obligándonos a volver a invertir tiempo en capacitaciones para responder a los cambios de la reforma. Ahora bien, entre las modificaciones consideradas por la Reforma Tributaria, se encuentra la incorporación de una restricción en el uso del Goodwill no asignado, el cual previamente se trataba como un gasto amortizado año a año hasta su total extinción, permitiéndole al contribuyente generar una menor base imponible y por consiguiente un ahorro en la carga tributaria, el cual a partir de la entrada en vigencia de la Ley 20.780 queda limitado a tratarse como un activo intangible que no podrá ser usado como gasto sino hasta el término de giro de la compañía que lo generó.

Syftet med denna studie är att förklara hur nedskrivning av goodwill påverkas utifrån de individuella och ekonomiska faktorerna samt hur nivån på styrelsekontroll påverkar dessa faktorers utfall. Studien kommer att utgå utifrån Agentteorin och Positiv redovisningsteori. Studiens hypoteser formas med hänsyn till de individuella och ekonomiska faktorerna samt styrelsekontroll. Studien är av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Insamling av data till berörda företag har skett med hjälp av företagets årsredovisningar och sedan har dessa sammanställts. Studiens analys har tillämpats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Statistiska tabeller som Pearsons bivariata korrelationstest och logistisk regressionsmodell har tillämpats för att hitta samband mellan beroende, oberoende samt modererande variablerna. Slutsatsen visar att en variabel är signifikant. Variabeln utbildning uppnår signifikans i förhållande till nedskrivning av goodwill. Slutsatser kring denna variabel kommer tas, dock kan det inte tas kring övriga variabler då de inte är signifikanta.

Goodwillandelen i rörelseförvärv har under den senaste tiden blivit högre med ett genomsnitt på 51% under 2014 för alla gjorda förvärv enligt Gauffin et al., (2016, s. 1). Gauffin et al. menar vidare att dessa 51% representeras av en summa på cirka 92 miljarder kronor. Detta ger att företagen måste ta beslut angående nedskrivning av goodwill utefter de beräkningar som ges av de internationella redovisningsreglerna (IFRS) som noterade bolag inom EU måste utgå ifrån (Sundgren, et. al. 2013, s. 11). En nedskrivning av goodwill innebär en direkt kostnad för företaget, vilket medför en mindre vinst. Ämnen som studien har undersökt när det kommer till nedskrivning av goodwill är påverkan från intressenter och beslut om vinst.Problembakgrunden mynnade ut i följande problemformulering ”Är vinsten en faktor som styr intressenternas påverkan på företagens beslut vid nedskrivning av goodwill?”. Studiens syfte är att studera samband mellan en värdeminskning av goodwill och relevanta företagsekonomiska nyckeltal. Detta för att sedan analysera resultatet och göra en utvärdering kring huruvida intressenterna påverkar värdeminskningen av goodwill och företagens resultat. Detta för att sedan använda detta som en grund till praktiska rekommendationer.För att besvara problemformuleringen har en kvantitativ metod använts genom att studera redovisningsinformation från olika svenska börsnoterade företag. Datainsamlingen har skett genom databaserna Retriever Business, Börsdata samt företagens egna årsredovisningar för åren 2007 till 2015. Utifrån denna information har urval skett utifrån framtagna urvalskriterier som resulterade i 82 bolag och totalt 195 nedskrivningar under perioden. Databearbetningen har skett i programmet Minitab där det tagits fram korrelationstest, beskrivande statistik samt scatterplots med regressionslinje som visar korrelationen grafiskt.Studiens resultat ger inte statistiskt stöd för att intressenterna skulle påverka besluten angående goodwillnedskrivning och vinst. Däremot kunde tendenser urskiljas angående företagens medvetenhet angående hur goodwillnedskrivningar kan tolkas av intressenterna. Det kan konstateras att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan höga vinster och högre nedskrivningsandel av goodwill. Det fanns inte heller något statistiskt signifikant samband som bekräftade att företag vill hålla nere kostnaderna för att undvika att sänka sin vinst, däremot visade resultatet tendenser som kan tolkas som att det är på detta sätt. Utifrån resultatet ges rekommendationerna att tillvägagångssättet för beräkningarna av nedskrivning av goodwill bör tydliggöras. Detta för att företagen ska känna sig tryggare när det kommer till att göra denna värdering. Utöver detta rekommenderas att reglerna i IFRS angående återföring av goodwill bör lättas upp.

Denna undersökning syftar till att utreda om det föreligger ett samband mellan företags rådande ägarstruktur och hur mycket goodwillnedskrivningar som görs. Undersökningen syftar även till att undersöka om goodwillnedskrivningarna i sådana fall ger värderelevant information till företagens investerare. För att uppnå undersökningens syfte har vi samlat in sekundärdata från 30 europeiska företag mellan åren 2011-2020. De statistiska analyserna är utförda genom ett X²-test och en modell som mäter värderelevans. Studiens resultat visar på att det föreligger ett samband mellan företagens ägarstruktur och antal goodwillnedskrivningar.  Resultaten indikerar även att rådande ägarstruktur har en påverkan på goodwillnedskrivningars värderelevans. Slutsatsen är att företagen i undersökningen som kännetecknas av ett spritt ägande har mer frekventa nedskrivningar av goodwill som ger upphov till värderelevant information. Detta i jämförelse med företagen som karaktäriseras av semi-koncentrerat respektive koncentrerat ägande, som har färre goodwillnedskrivningar som inte gav värderelevant information till investerare.

The diploma thesis is focused on reporting of intangible assets according to Czech accounting legislation and International Financial Reporting Standards. Based on the comparison of intangible assets reporting, the impact of the differences on the financial situation of selected business units operating in the energy industry is mentioned. It contains a proposal for a procedure to assess the relevance of displayed information about intangible assets to selected groups of users of financial statements.

This master's thesis deals with the methodology for Enlargement of Consolidated Group. The national regulation gradually takes over several terms contained in International Financial Reporting Standards, but there are still a few differences between these systems. The definition of consolidation under IFRS and other related regulations is considerably more complex and handle the situations that are neglected in Czech legislation. Theoretical part is oriented on the given issue both from the point of view of IFRS and Czech legislation.