SAMMANFATTNING Datum:                    27 maj 2020, 2 juni 2020 Nivå:                        Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Madeleine Kämpe                        Alice Winkler                                  2 juli 1993                                     15 augusti 1994 Titel:                        I hederlighetens namn - En kvantitativ studie kring                goodwillnedskrivningar ur ett positiv redovisningsteoretiskt perspektiv. Handledare:           Aija Voitkane Nyckelord:              Goodwillnedskrivningar, Goodwill, IFRS, positiv redovisningsteori,         resultatmanipulering Syfte:                       Syftet med denna studie är att undersöka hur nedskrivningar av goodwill kan förklaras genom det opportunistiska beteendet som beskrivs i positiv redovisningsteori. Metod:                     En kvantitativ dokumentstudie som baseras på svenska börsnoterade aktiebolags årsredovisningar för 2018. Urvalet begränsades till börslistorna Small Cap och Large Cap. Datan analyserades genom multipel regressionsanalys. Slutsats:                  Inga signifikanta samband kunde konstateras i studiens tre hypoteser. Studiens slutsats blir därmed att nedskrivningar av goodwill på den svenska börsen inte kan förklaras genom positiv redovisningsteori.

TESIS PARA OPTAR AL GRADO DE MAGÍSTER EN TRIBUTACIÓN / Traro Vera, Anselmo, [Parte I], Villagra Villalobos, Sergio, [Parte II] / En el primer subtema, se analizará la implicancia de aprovechar el Goodwill Tributario no asignado de acuerdo a la normativa vigente. Con la reforma tributaria establecida por la Ley N° 20.7801 del año 2014, se eliminó la amortización directa en un período de tiempo del Goodwill Tributario2 no asignado a los activos no monetarios de la sociedad absorbida en un proceso de Fusión. Proceso que tiene por objeto integrar en una sola sociedad, patrimonios y negocios desarrollados por distintas empresas (Ibaceta, 2012). Así la nueva norma tributaria, difiere del tratamiento en el Goodwill que en la mayoría de las legislaciones internacionales se aplica, según estudios al respecto (Arrau, 2018). El Goodwill se origina cuando una entidad, que posee un valor que no es directamente atribuible a sus activos y pasivos, es fusionada por incorporación con otra empresa u otra entidad adquiere el 100% de su propiedad (fusión impropia), de modo tal que la inversión efectuada en la sociedad que desaparece es superior al valor libro de los activos y pasivos de la misma (Jaque, 2012). Respecto al valor del Goodwill no asignado a los activos no monetarios de la sociedad absorbida, hay que indicar que hasta antes de la entrada en vigencia de la Ley N°20.780, es decir hasta el 31 de diciembre de 2014, éste valor considerado un Gasto Diferido, era amortizado hasta en 10 años consecutivos. Tratamiento introducido por la reforma anterior establecida en la Ley N° 20.6303. Con la reforma tributaria de la Ley N°20.780, el tratamiento del Goodwill no asignado a los activos no monetarios de la sociedad que se absorbe, dejó de ser un Gasto Diferido, transformándose en un Activo Intangible no amortizable, sólo pudiendo ser castigado o amortizado en la disolución de la empresa o al término del giro de la misma.

The aim of this study is to investigate the relevance of goodwill impairment when predicting future cash flow regarding Swedish publicly listed companies on Nasdaq Stockholm. To investigate this, we serve to conclude the relationship between goodwill impairment and future cash flow and its incremental effect when predicting future cash flow.  To fulfill the purpose of the study we use an existing model developed by Bostwick, Krieger and Lambert (2016). The model is an expansion from an earlier model used for cash flow prediction, which was used before it was mandatory to do the annual goodwill impairment test. The model is used conducting a hierarchical regression and the data is mainly collected as secondary data from databases but also includes primary data from manually reviewing annual reports from the observed companies.  Due to the lack of significance we cannot conclude whether there is a positive or negative conjunction between Swedish publicly listed companies' goodwill impairments and future cash flow. Further there is no indication that goodwill impairment significantly aids in predicting future cash flow. We cannot conclude that goodwill impairment has neither a predictive value or confirmatory value, which implies that there is no relevance concerning Swedish publicly listed companies' goodwill impairments. / Syftet med studien är att undersöka relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöde. Detta eftersom det övergripande syftet med finansiell rapportering ska vara att förse befintliga och potentiella investerare samt långivare och andra kreditgivare med användbar finansiell information vilket ska tjäna som beslutsunderlag.  Det empiriska underlaget består dels av sekundärdata hämtad från databaserna Retriever Business och Thomson Reuters Eikon, samt av primärdata från manuellt granskade årsredovisningar. För att studera relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöden använder vi en regressionsmodell från en tidigare utförd studie på den amerikanska marknaden. Bostwick, Krieger och Lambert (2016) har utvecklat denna modell utifrån en studie gjord av Barth, Cram och Nelson (2001) där de expanderat den genom att inkludera goodwillnedskrivningar som en ytterligare variabel. Utifrån en multipel regressionsanalys ska det utläsas vilket prediktivt och bekräftande värde nedskrivningar av goodwill, tillsammans med övriga variabler, har vid prognostisering av framtida kassaflöde.  Genomförd regressionsanalys visar att nedskrivningar av goodwill inte har en stärkande effekt på förmågan att prognostisera framtida kassaflöde vid tillämpning av modellen framtagen av Bostwick et al. (2016). Studien kan inte visa att nedskrivningar av goodwill har ett prediktivt eller bekräftande värde vid prognostisering av framtida kassaflöde, således kan ingen relevans mellan dessa påvisas.

Syftet med denna studie är att undersöka fyra faktorer som vi tror har en påverkan på goodwillnedskrivning. Data har samlats in från 219 företag som varit noterade på Stockholmsbörsen mellan 2015–2020. En kvantitativ metod har tillämpats där fyra hypoteser formulerats och sedan testats genom statistisk analys i SPSS.  Resultatet visade att det finns ett samband mellan nytillträdd VD och goodwillnedskrivningar. Det fanns även ett samband mellan nettoomsättning och goodwillnedskrivningar, men endast när kontrollvariabeln totala tillgångar exkluderades från regressionsanalysen. Sambandet mellan nytillträdd VD och goodwillnedskrivningar kan förklaras av konceptet earnings management där en VD söker bonusar i stället för att maximera intressenternas behov. Detta betyder att intressenter inte ges en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Sambandet mellan hög nettoomsättning och goodwillnedskrivningar kan förklaras av positive accounting theory där större företag undviker uppmärksamhet genom att minska resultatet genom goodwillnedskrivningar. Studien fann inga bevis för att lönsamhet och resultatutjämning skulle ha något samband med goodwillnedskrivningar då resultatet från dessa hypoteser inte var signifikant.   Denna studie har begränsningar då den enbart tar hänsyn till tidsperioden 2015–2020. Studien är även begränsad till Stockholmsbörsen vilket gör att det enbart går att dra slutsatser utifrån de 219 företagen som studerats. Den genomförda studien ger en inblick i några faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar bland företag listade på Stockholmsbörsen mellan 2015–2020. Möjligheten finns att jämföra denna studie med tidigare forskning som gjorts i andra länder som till exempel Finland och Storbritannien. Likheter och skillnader i beslutsfattandet gällande goodwillnedskrivningar mellan olika länder är möjliga att identifiera genom att jämföra denna studie med tidigare forskning.

Bakgrund: Immateriella tillgångars betydelse ökade markant under 2000-talet som en följd av ett mer digitaliserat och kunskapsdrivet samhälle. Detta tillgångsslag besitter egenskaper som är komplexa att identifiera och uppskatta ett värde på, vilket påverkar redovisningens utfall. Redovisningsorganet IASB har tillsammans med många andra fört en diskussion huruvida kvaliteten av redovisning av immateriella tillgångar kan öka. Detta med bakgrund av att immateriella tillgångar allokeras på ett sätt som externa användare var oförmögna att bedöma på grund av dess komplexitet. Samtidigt ökade tillgångsslagets betydelse för bolagen och blev en betydande del av bolagsvärdena. Dator-, mobil- och tv-spelsbranschen består i huvuddel av immateriella tillgångar på grund av att det är en digital och kunskapsdriven bransch. Dessa tillgångar utgör ett betydande värde för bolagen, men på grund av sina abstrakta egenskaper är det svårt att identifiera, värdera och allokera dem. Syfte och metod: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur spelföretagen redovisar immateriella tillgångar och bidra till den diskussion IASB fört om bolag kan förse placerare med mer användbar information om de förvärv som görs. Studien genomförde intervjuer utifrån personer med olika befattningsområden inom spelbranschen samt kompletterades med sekundärkällor för att beskriva hur de finansiella rapporterna ser ut. Analys och slutsats: Datan som denna studie erhöll presenterar viktiga karaktärsdrag inom spelbranschen som gör redovisningen av immateriella tillgångar än mer komplex. Studien avslutas med en diskussion om den bristfälliga information som redovisas om de immateriella tillgångarna verkligen uppfyller regelverkets krav på relevans och korrekt återgivande. Spelbranschens komplexa egenskaper och det principbaserade regelverket lägger mycket ansvar på bolagens bedömande. Samtidigt kan inte dessa stödja sig mot en etablerad branschpraxis när både regelverket och branschen fortfarande är i ett ungt stadie.

In the Czech Republic, as well as in the Europe, the merger and acquisition market is growing. The major reason for this rising trend is the overall economic globalization. Transformation of companies is a complicated process and has various forms, for instance mergers, transfer of assets to a member, split or change in the legal form. In the Czech Republic, the most common type is a merger. The theoretical part deals with the general characteristics of mergers according to the Czech accounting legislation and the International Financial Reporting Standards. The practical part focuses on a model example of a merger in the Czech Republic, as well as on the comparison of mergers of Czech accounting legislation with International Financial Reporting Standards. In the next part of the thesis, critical areas are identified in company business transformations and appropriate recommendations are suggested.

År 2005 infördes ett nytt regelverk inom redovisning för hantering av den immateriella tillgången goodwill vid namn IAS 36, som innebär att goodwill ska prövas för nedskrivning varje år. En nedskrivningsprövning ska upptäcka om en tillgångs redovisade värde inte längre överensstämmer med verkligt värde. Att värdena inte överensstämmer sker på bred skala under en ekonomisk kris. Regelverket har upptäckts tillåta en grad av subjektivitet som kan ge upphov till earnings management, manipulering av redovisade siffror, vilket är ett globalt problem och en viktig fråga inom etiken för finansiell redovisning. Syftet med den här studien är därför att undersöka nedskrivningen av goodwill hos ett urval av svenska börsnoterade företag under de två senaste stora ekonomiska kriserna, finanskrisen 2008–2009 och covidkrisen 2020 samt undersöka om det finns tecken på earnings management genom goodwillnedskrivningar. Författarna tillämpar en kvantitativ metod och en deduktiv ansats och ett antal anova-test samt t-test har utförts. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan företags beteende när det gäller nedskrivningar av goodwill mellan de två undersökta kriserna, och att det sker få nedskrivningar. Dessutom tyder resultatet på att det finns ett möjligt tecken på earnings management genom goodwillnedskrivning. / In 2005, a new regulatory system in accounting for handling the intangible asset goodwill, called IAS 36, came into effect, which means that goodwill should be tested for impairment annually. An impairment test must detect if an asset's reported value no longer corresponds to fair value. That the values do not correspond occurs on a wide scale during an economic crisis. The regulations have been found to allow a degree of subjectivity which can give rise to earnings management, the manipulation of reported figures, which is a global problem and an important issue in financial accounting ethics. The purpose of this study is therefore to investigate the impairment of goodwill in a selection of Swedish listed companies during the two most recent major economic crises, the financial crisis 2008-2009 and the covid crisis 2020, and see if there are signs of earnings management through goodwill write-offs. The authors use a quantitative method and have had a deductive approach. A number of t-tests and anova tests have been performed. The result shows that there is no significant difference between companies' behavior in terms of impairment of goodwill between the two investigated crises, and that there are few goodwill write-offs. In addition, the result suggests that there is a possible sign of earnings management through goodwill impairment.

I och med SFAS 142 ändrades redovisningen av goodwill från årliga avskrivningar till att varje år testas för nedskrivning. I EU och Sverige kom förändringen i samband med övergången till IFRS år 2005, vilket medförde en mer principbaserad redovisning i stället för den tidigare regelbaserade. Huvudmålet med nedskrivningsprövning var att bättre visa på goodwillpostens verkliga värde, men tidigare studier visar på att testerna ger utrymme för godtyckliga antaganden vilket kan utnyttjas av företagsledningar för att manipulera resultatet. De former av resultatmanipulering som undersöks i denna studie är då nedskrivningar görs för att minska resultatet då resultatet är onormalt högt och onormalt lågt. Dessa metoder benämns som stålbad respektive resultatutjämning. Studien är en utvidgning av tidigare studier av resultatmanipulering då den svenska marknaden undersöks. Dessutom utvecklas undersökningsområdet ytterligare genom att även undersöka efterdyningarna av goodwillnedskrivningar, nämligen reaktionen på aktiemarknaden. Studien har undersökt svenska börsnoterade bolag som alla har genomfört en nedskrivning åren 2007 till 2021. Antalet nedskrivningar under perioden uppgick till 240 som ger lika många observationer att utgå från. Den finansiella informationen som använts har hämtats från Retriever Business, Eikon och företagens egna årsredovisningar för att manuellt hämta information om vad nedskrivningen för året uppgick till. För att utföra de statistiska testerna användes programmet STATA. Inför testerna skapades variablerna GWIMP, BATH, SMOOTH, ROA, GWPORT och BRANSCH. Justering av outliers gjordes genom att winsorisera datan, därefter kunde tester påbörjas. De tester som genomförts är multipel linjär regression, medianregression och t-test, utifrån resultatet från testerna kunde de formulerade hypoteserna besvaras. För att undersöka om företag utnyttjar goodwillnedskrivning som en form av resultatmanipulering genomfördes regressionsanalyser. Resultatet visar att svenska börsnoterade företag använder sig av stålbad då signifikansen uppgick till 1 % mellan nedskrivning och företag som visar på onormalt låga resultat för de året. För resultatutjämning kunde studien inte förkasta nollhypotesen då signifikansen enbart visade på 10 %. För att studera marknadsreaktioner genomfördes t-test som visar att det inte fanns någon skillnad mellan företagens och marknadens avkastning vilket betyder att intressenter och investerare på svenska börsmarknaden inte reviderar ner deras förväntningar om företag som genomfört en nedskrivning. Sammanfattningsvis är studiens resultat i linje med tidigare studier som visar på att företag utnyttjar subjektiviteten i nedskrivningstesterna genom att manipulera resultatet i form av stålbad. Studien kan däremot inte statistiskt styrka att vare sig resultatutjämning eller reaktioner på aktiemarknaden förekommer.  Nyckelord: Goodwill, goodwillnedskrivning, nedskrivningsprövning, resultatmanipulering, stålbad, resultatutjämning, marknadsreaktion.

Ännu en i raden av studier avseende goodwillnedskrivningar och dess implikationer för utfallet avseende redovisningskvalitet? Efter det att IASB år 2004 utfärdade uppdaterade riktlinjer för nedskrivning av förvärvad goodwill genom IAS 36, varigenom det tidigare kravet på årlig linjär avskrivning övergavs till förmån för kravet att redovisad goodwill enbart ska vara föremål för nedskrivningsprövning till dess verkliga värde, har hanteringen av goodwillposten i företags finansiella rapporter varit föremål för en intensiv debatt bland både standardsättare, akademiker och praktiker. Denna studie undersöker om goodwillnedskrivningar genomförda av svenska börsnoterade bolag kan anses värderelevanta efter övergången till det nya regelverket och om värderelevansen skiljer sig åt beroende på om företaget har en marknadsindikation på att det föreligger ett verkligt nedskrivningsbehov. Data från 1774 bolagsår under perioden 2011–2020, varav 171 observationer med genomförda nedskrivningar, har samlats in och studerats genom en modifierad version av Ohlsons (1995) prisregression. Studien finner inget stöd för att goodwillnedskrivningar, när hela urvalet beaktas, är värderelevanta efter regeländringen genom deras statistiska association med marknadsvärdet. Däremot visar resultatet att nedskrivningar genomförda av företag som också har en marknadsindikation på att det föreligger ett verkligt nedskrivningsbehov är värderelevanta och att värderelevansen samtidigt är signifikant skild från goodwillnedskrivningar som utförts av företag trots avsaknad av en sådan marknadsindikation. Resultatet belyser således vikten av att i värderelevansstudier ta hänsyn till eventuella skillnader i bakomliggande ekonomiska incitament och förutsättningar mellan företag i syfte att på ett mer tillförlitligt sätt kunna analysera regelverkets implikationer för graden av redovisningskvalitet.

No description available.