<p>I de flesta medlemsstater kan vinster och förluster som uppkommer i samma koncern utjämnas om bolagen i koncernen är belägna i samma medlemsstat. Den typen av utjämning utsträcker sig inte i allmänhet till en koncern etablerad i flera medlemsstater. Eftersom en EU-harmonisering vid gränsöverskridande förlustutjämning saknas, riskerar vinster och förluster inom en koncern att hamna mellan olika skattelagstiftningar. Det medför i sin tur att förlustutjämning inom en koncern inskränks till den medlemsstat där vinsten eller förlusten uppstår. En koncern etablerad i flera medlemsstater riskerar härmed att beskattas högre än deras sammanlagda resultat på EU-nivå.</p><p>Problemet med gränsöverskridande förlustutjämning är inte begränsat till att endast avse koncerner belägna i flera medlemsstater utan omfattar även företag med ett fast driftsställe i en annan medlemsstat än sin hemviststat. Precis som för inhemska koncerner tillåter medlemstater förlustutjämning för nationella företag med ett inhemskt fast driftsställe. När ett företag bedriver verksamhet från ett fast driftställe i en annan medlemsstat är det den avräkningsmetod som valts i de dubbelbeskattningsavtal som ingåtts mellan medlemsstaterna, som avgör om det fasta driftsställets förluster ska beaktas vid beräkningen av hela företagets resultat.</p><p>I <em>Marks & Spencer</em> tillät domstolen för första gången en gränsöverskridande förlustutjämning. Enligt <em>Marks & Spencer-</em>målet kan ett moderbolag ta emot ett dotterbolags förlust vid det fall dotterbolaget har uttömt alla möjligheter till att beakta förlusten i sin hemviststat. Vad som anses med att dotterbolaget har uttömt möjligheterna till att beakta förlusten i sin hemviststat är oklart. Att ett dotterbolag ska likvideras eller tas över av en tredje part får i nuläget anses innebära att förlusterna är definitiva och en medlemsstats lagstiftning inte kan hindra att en sådan förlust beaktas i moderbolagets hemviststat.</p><p>Precis som för koncerner är det, genom <em>Lidl-</em>målet, fastställt att domen i <em>Marks & Spencer</em> utsträcker sig till att även avse fasta driftställen. En gränsöverskridande förlustutjämning kan få företas med ett bolags fasta driftställe beläget i en annan medlemsstat, men bara om det rör sig om definitiva förluster och det fasta driftstället har uttömt möjligheterna till att beakta förlusten i etableringsstaten. I ett sådant fall är inte nationell lagstiftning proportionell och går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade ändamålen.</p>

I de flesta medlemsstater kan vinster och förluster som uppkommer i samma koncern utjämnas om bolagen i koncernen är belägna i samma medlemsstat. Den typen av utjämning utsträcker sig inte i allmänhet till en koncern etablerad i flera medlemsstater. Eftersom en EU-harmonisering vid gränsöverskridande förlustutjämning saknas, riskerar vinster och förluster inom en koncern att hamna mellan olika skattelagstiftningar. Det medför i sin tur att förlustutjämning inom en koncern inskränks till den medlemsstat där vinsten eller förlusten uppstår. En koncern etablerad i flera medlemsstater riskerar härmed att beskattas högre än deras sammanlagda resultat på EU-nivå. Problemet med gränsöverskridande förlustutjämning är inte begränsat till att endast avse koncerner belägna i flera medlemsstater utan omfattar även företag med ett fast driftsställe i en annan medlemsstat än sin hemviststat. Precis som för inhemska koncerner tillåter medlemstater förlustutjämning för nationella företag med ett inhemskt fast driftsställe. När ett företag bedriver verksamhet från ett fast driftställe i en annan medlemsstat är det den avräkningsmetod som valts i de dubbelbeskattningsavtal som ingåtts mellan medlemsstaterna, som avgör om det fasta driftsställets förluster ska beaktas vid beräkningen av hela företagets resultat. I Marks &amp; Spencer tillät domstolen för första gången en gränsöverskridande förlustutjämning. Enligt Marks &amp; Spencer-målet kan ett moderbolag ta emot ett dotterbolags förlust vid det fall dotterbolaget har uttömt alla möjligheter till att beakta förlusten i sin hemviststat. Vad som anses med att dotterbolaget har uttömt möjligheterna till att beakta förlusten i sin hemviststat är oklart. Att ett dotterbolag ska likvideras eller tas över av en tredje part får i nuläget anses innebära att förlusterna är definitiva och en medlemsstats lagstiftning inte kan hindra att en sådan förlust beaktas i moderbolagets hemviststat. Precis som för koncerner är det, genom Lidl-målet, fastställt att domen i Marks &amp; Spencer utsträcker sig till att även avse fasta driftställen. En gränsöverskridande förlustutjämning kan få företas med ett bolags fasta driftställe beläget i en annan medlemsstat, men bara om det rör sig om definitiva förluster och det fasta driftstället har uttömt möjligheterna till att beakta förlusten i etableringsstaten. I ett sådant fall är inte nationell lagstiftning proportionell och går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade ändamålen.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syftet att öka förståelsen kring vilka möjligheter barn kan ha att inta gränsöverskridande positioner i förskolan. Vi har studerat två barngrupper på två olika förskolor genom ostrukturerade, icke-deltagande observationer för att se hur dessa barn intar olika positioner samt vilka faktorer som påverkar positionstagandet. Under analysens gång växte fyra teman fram; miljö, traditionella genusroller, gränsöverskridande samt möjligheter och begränsningar, som sedan analyserats med inspiration från ett normkritiskt perspektiv för att få syn på hur barnen träder över gränser utifrån de olika temana. Resultatet visar olika faktorer som kan påverka hur barn intar gränsöverskridande positioner som sedan diskuteras med hjälp av våra tre frågeställningar: Hur överskrider barn gränser? Vilken betydelse har miljön för hur barn agerar gränsöverskridande? Hur ser möjligheter och begränsningar ut för olika barn? / <p>Godkännandedatum 2015-01-02</p>

Sammanfattning Regeringsrätten fastslog, genom ett antal rättsfall avkunnade i mars 2009, att de svenska koncernbidragsreglerna inte till fullo var förenliga med etableringsfriheten inom EU. Detta eftersom det sedan Europeiska Unionens Domstols (EUD) avgörande i målet C-446/03 Marks &amp; Spencer har stått klart att det inte är förenligt med etableringsfriheten att neka avdrag i de fall där det utländska dotterbolagets förluster är slutliga och det inte finns någon möjlighet att förlusterna skulle kunna komma att beaktas i dotterbolagets hemviststat. Med anledning av Regeringsrättens avgöranden inleddes ett lagstiftningsarbete med syfte att tillgodose etableringsfriheten vid gränsöverskridande förlustutjämningssituationer vilket utmynnade i 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229). Kapitlet har dock kritiserats för att det i flertalet situationer är mycket svårt att åtnjuta avdragsrätt då flera kriterier måste vara uppfyllda samt att avdragsrätten är beloppsbegränsad. Uppsatsens syfte är att analysera ifall 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229) medger tillräckligt långtgående möjligheter för moderbolag att tillgodoräkna sig förluster i utländska dotterbolag för att reglerna inte kommer anses strida mot etableringsfriheten vid en eventuell prövning av EUD. De krav för avdragsrätt som kapitlet uppställer har var och en analyserats genom en restriktionsanalys eftersom EUD vanligtvis gör en restriktionsanalys i de fall då det är ursprungsstatens lagstiftning som uppställer ett hinder mot att utöva etableringsfriheten. Slutsatsen av dessa restriktionsanalyser visar att det finns flera situationer där kapitlet uppställer alltför restriktiva möjligheter till gränsöverskridande förlustutjämning för att EUD skulle anse reglerna vara förenliga med etableringsfriheten inom EU.

E - handeln har på senare tid ökat markant inom Europa. Eftersom handeln på nätet ofta är gränsöverskridande uppkommer ständigt nya rättsliga problem. En fråga som uppkommer för näringsidkare, som har en webbsida där svenska konsumenter handlar, är vilket lands lag som blir tillämplig vad gäller marknadsföring en på deras webbsida på internet. Sveriges marknadsföringslag utgår ifrån effektlandsprincipen, till skillnad från e-handelslagen som utgår ifrån ursprungslandsprincipen. Detta innebär att två olika principer kan bli tillämpliga vid bedömning av marknadsföringen på webbsidan. Det är oklart vilken princip som ska gälla vid en kollision av de två principerna. Vägledning kan hittas i praxis och uttalanden i bl.a. ICCs riktlinjer, men något klart svar på frågan finns inte. För att näringsidkare ska kunna reglera vilka konsumenter som ska få ta del av webbsidan och därmed dess marknadsföring, kan en viss teknik, s.k. geolokalisering, tillämpas. Geolokalisering innebär att en näringsidkare kan välja att få webbsidan blockerad i vissa länder och samtidigt vara tillgänglig i andra. Denna teknik skulle kunna användas som ett verktyg för att lösa och undkomma problematiken kring val av jurisdiktion vid marknadsförings åtgärder, eftersom näringsidkare då kan styra till vem och var marknadsföringen riktas. År 2015 kom ett meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeisk a och sociala kommittén samt Regionkommittén, där kommissionen föreslog att s.k. oberättigad geolokalisering ska förbjudas. Oberättigad geolokalisering innebär att konsumenter i ett visst land kan få andra priser, för samma vara och tjänst, än konsumenter i andra länder bara för att de befinner sig i ett visst land. Näringsidkaren har i sådana fall använt sig av en geolokaliseringstjänst som känner av i vilket land konsumenten befinner sig och har på så sätt anpassat priser och urval utefter det. Oberättigad geolokalisering är oförenligt med EUs inre marknad och likabehandlingsprincipen samt kan vara diskriminerande gentemot konsumenterna. I januari 2016 gjordes även en studie, ett s.k. offentligt samråd där konsumenter och näringsidkare fick chansen att uttala sig i frågan. Det framkom att många av konsumenterna upplevt oberättigad geolokalisering och ansåg att det var ett problem. Näringsidkarna efterfrågade gemensam lagstiftning på området. Frågan är om ett förbud mot oberättigad geolokalisering är rätt väg att gå, eftersom det kan påverka marknaden p å flera sätt, både positivt och negativt.

No description available.

Den bosniska diasporan i Sverige är en etablerad grupp av individer som deltar både i samhället i Sverige och samhället i Bosnien och Hercegovina. Studien baseras på semi-strukturerade intervjuer som har gjorts på bosnier i Sverige och inom dessa intervjuer så identifieras och analyseras olika relevanta teman och mönster. I denna studie ifrågasätter jag genom vilka gränsöverskridande aktiviteter den bosniska diasporan etablerar sin närvaro i båda samhällena. Studien belyser de politiska, ekonomiska och sociokulturella aktiviteter som den bosniska diasporan i Sverige upprätthåller genom transnationella nätverk som binder samman Sverige och Bosnien och Hercegovina. Jag undersöker även hur den bosniska diasporan bildades i Sverige samt vad det innebär att vara en gränsöverskridande medborgare för den grupp av individer som den bosniska diasporan i Sverige består av. Den bosniska diasporan i Sverige etablerar sin närvaro genom en rad olika gränsöverskridande aktiviteter som består av politiskt, ekonomiskt och sociokulturellt engagemang till hemlandet, Bosnien och Hercegovina.

Den bosniska diasporan i Sverige är en etablerad grupp av individer som deltar både i samhället i Sverige och samhället i Bosnien och Hercegovina. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer som har gjorts på bosnier i Sverige och inom dessa intervjuer så identifieras och analyseras olika relevanta teman och mönster. I denna studie ifrågasätter jag genom vilka gränsöverskridande aktiviteter den bosniska diasporan etablerar sin närvaro i båda samhällena. Studien belyser de politiska, ekonomiska och sociokulturella aktiviteter som den bosniska diasporan i Sverige upprätthåller genom transnationella nätverk som binder samman Sverige och Bosnien och Hercegovina. Jag undersöker även hur den bosniska diasporan bildades i Sverige samt vad det innebär att vara en gränsöverskridande medborgare för den grupp av individer som den bosniska diasporan i Sverige består av. Den bosniska diasporan i Sverige etablerar sin närvaro genom en rad olika gränsöverskridande aktiviteter som består av politiskt, ekonomiskt och sociokulturellt engagemang till hemlandet, Bosnien och Hercegovina.

Sedan år 1965 har Sverige haft koncernbidragsregler som har till syfte att åstadkomma resultatutjämning inom en koncern. Anledningen till att reglerna finns är att beskattningen inte ska styra valet av organisationsform. Beskattningen ska inte variera beroende på om verksamheten bedrivs som en koncern eller som ett enda bolag. De svenska reglerna i 35 kap. IL förutsätter dock att mottagaren av koncernbidraget beskattas i Sverige, vilket gör att reglerna enligt uppsatsen slutsats anses strida mot EU-rätten. Koncernavdragsreglerna i 35 a kap. IL infördes 1 juli 2010 som ett komplement till de redan befintliga koncernbidragsreglerna. Koncernavdragsreglerna har till syfte att under vissa förutsättningar tillåta gränsöverskridande förlustutjämning. Reglerna har tillkommit med anledning av EU- rättens krav på en fri inre marknad. Det ska vara möjligt för företagen att fritt etablera sig i andra EU- länder utan riskera att diskrimineras i jämförelse med andra företag det berörda landet. Kravet på en fri inre marknad kan dock inte upprätthållas strikt eftersom medlemsländerna också har ett motstridigt intresse som är att allokera intäkter till ländernas egna skattebas. Om en fri inre marknad skulle upprätthållas strikt skulle det leda till skatteplanering av företagen där beskattningen skulle förläggas i de länder med förmånligast beskattning. EU har med den bakgrunden accepterat vissa rättfärdigandegrunder där en diskriminering är tillåten. Det gäller därmed för EU:s medlemsländer att balansera de båda intressena i sin lagstiftning. Lagstiftningen ska bidra till att en fri inre marknad upprätthålls men samtidigt inte göra lagstiftningen för generös då det skulle äventyra en välvägd fördelning av beskattningsrätten. Balansgången mellan dessa två intressen har gjort att utformningen av koncernavdragsreglerna i 35 a kap. IL har varit ett stort problem. Uppfyller då de nya reglerna om koncernavdrag kraven på gränsöverskridande förlustutjämning eller kan de fortfarande anses vara fördragsstridiga? Jag kan redan nu nämna att jag har kommit fram till att de nya reglerna i 35 a kap. IL om gränsöverskridande förlustutjämning fortfarande kan anses strida mot EU- rättens krav på en fri inre marknad. Slutsatserna har dragits utifrån det öppna kritiserandet i propositionen, kommentarer från doktrin samt egna åsikter.

Examensarbete, Enterprising and Business Development, Ekonomihögskolan vid Linnèuniversitetet, företagsekonomi, 2EB00E, VT 2012 Författare: Martin Åkesson och Malin Lindqvist Handledare: Lena Olaison Titel: Etablering av möbelföretag i Sverige: En studie om anpassning och standardisering Bakgrund: Minskade barriärer mellan gränser medför att det blir allt lättare för företag att förflytta sin verksamhet till andra länder genom etablering. Efterfrågan från befintliga kunder och potentiella kunder gör att verksamheten ser möjligheter i att utmana konkurrenter på en ny marknad. En marknad som utvecklats på grund av minskade barriärer i och med EU, är den svenska marknaden. Möbelbranschen i Sverige utmärks av ett fåtal stora aktörer som historiskt innehar majoriteten av marknadsandelarna. Men dessa marknadsandelar har blivit mindre med åren och ger plats för nya aktörer på marknaden. Detta innebär en ökad konkurrens inom branschen. Etablerade företag kan väja att anpassa eller standardisera delar av sin verksamhet till Sverige för att passa in på marknaden. Syfte: Att studera i vilken mån utländska möbelföretags val av etableringsprocess och etableringssätt påverkade deras anpassnings- och standardiseringsstrategi. Metod: Arbetet utgår från en kvalitativ studie av möbelföretag som etablerats i Sverige. Kvalitativa intervjuer har utförts med bakgrund i en teoriinsamling där sökord som etablering, anpassning, standardisering och möbelbranschen användes. Resultat, slutsatser: Möbelföretagen har genom etablering i Sverige gjort olika grader av anpassningar och standardiseringar för att passa in på marknaden. Graden av möbelföretagens anpassnings- och standardiseringsstrategi har påverkats av deras etableringsprocess, etableringssätt samt hur deras verksamhet är utformad.