<p>Ekonomiska nackdelar som uppstår till följd av att en verksamhet bedrivs genom flera självständiga dotterbolag istället för under ett bolag med flera driftställen avhjälps normalt med lagregler om koncernbidrag. Dessa regler är emellertid endast tillämplig på nationella koncerner, dvs. koncerner där samtliga bolag har säte i ett och samma land. Problem uppstår emellertid när de olika dotterbolagen är belägna i olika länder. Denna uppsats behandlar problematiken kring gränsöverskridande förlustutjämningar inom EU. Grunden för uppsatsen är det kontroversiella målet Marks & Spencer där frågan om gränsöverskridande förlustavdrag ställdes på sin spets. Målet fick stor betydelse för rättsutvecklingen i såväl Sverige som övriga Europa.</p>

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken funktion och betydelse kroppen har i första säsongen av CSI: Crime Scenen Investigation (CBS, 2000-). Detta eftersom det kan ge en ökad förståelse för de föreställningar som omgärdar kroppen i vår kultur idag. Författaren gör närläsningar av analysobjektet som relateras till relevant litteratur, såväl som tidigare praktiker och representationer av kroppslighet. I den första delen undersöker författaren vilken roll kroppen spelar i utredningsarbetets sökande efter en säker sanning. Författaren konstaterar att utredarna använder sig av en kroppslig utredningsteknik och att kroppen dessutom ses som en privilegierad form av bevis, vars tillgänglighet ökar med hjälp av obduktionsförfarandet och olika teknologiska hjälpmedel. Vidare ifrågasätter författaren hur långsökta slutsatser om individen dras från kroppen. Till sist föreslår författaren att tron på säker kunskap känns betryggande i en tid då kroppen ses som föränderlig och där begrepp som verklighet och sanning blivit flytande. I den andra delen undersöker författaren hotfull kroppslighet och hur dessa hot eventuellt neutraliseras. Författaren drar här fyra huvudsakliga slutsatser: 1. Den uppstyckade kroppen är skrämmande eftersom den uppfattas som gränsöverskridande och utredarnas ihopsamlande av kroppsdelar är ett sätt att återskapa de ursprungliga gränserna. 2. Döden är ytterligare en gränsöverskridande praktik som dessutom innebär kroppens totala förintelse, utredningsarbetet är en kamp mot döden som strävar efter att återupprätta livet. 3. Utredarnas förhållande till den döda kroppen är synnerligen komplext eftersom de bör förbli objektiva, men samtidigt inte får riskera att objektifiera den döda kroppen. 4. Själva filmmediet kan ses som ett hot mot kroppen genom sitt fragmenterande bildspråk, men också som ett försvar mot döden genom förmågan att skildra rörelse.

Den här uppsatsen undersöker den kurdiska diasporan i Sverige, utifrån intervjuer med studenter vidStockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan genom medlemskap i kurdiskaföreningar och genom online-nätverk. Syftet är att undersöka transnationella aktiviteter ochgränsöverskridande relationer i diasporan utifrån en intressant väl avgränsad grupp och hur deförmedlar positiva och negativa implikationer, samt känslor utifrån Irakiska Kurdistan som referens.Frågeställningen och utgångspunkten för uppsatsen är: Hur förhåller sig studenter vid Stockholmsuniversitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan till Irakiska Kurdistangenom transnationella aktiviter och gränsöverskridande relationer?Metoden som används är semistrukturerade intervjuer, analyserade med diasporabegreppet somett teoretiskt ramverk. Genom att se hur respondenterna förhåller sig till Irakiska Kurdistan genomaktiviteter och relationer undersöks den kurdiska diasporan. Studien redovisas med citat frånintervjuerna och det framgår tydligt att det finns ett engagemang för Irakiska Kurdistan hosrespondenterna. Resultatet visar att flera respondenter är medlemmar i kurdiska föreningar och allarespondenter är engagerade i den kurdiska diasporan via online-nätverk. Alla respondenter svarar attde följer politiska och ekonomiska händelser i området. Flera av respondenterna har röstat i Irakiskaval, en transnationell aktivitet som visar ett starkt kollektivt engagemang och hur viktig relationenmellan Sverige och Irakiska Kurdistan är.Att Irakiska Kurdistan är viktigt för den Kurdiska diasporan i Sverige tydliggörs också genomresor till området och genom en uttryckt återvändarrörelse där människor flyttar till eller tillbaks.Det uttrycks även att Irakiska Kurdistan är en fristad för människor och en arena för kurdisk kultur.Kritik som framgår är relationerna till grannländerna som ett nödvändigt ont och kritik omkorruption, något som bidragit till ökade klyftor i samhället. Den kurdiska flaggan som symbolbehandlas utifrån respondenternas olika perspektiv. En respondent nämner drömmen om Kurdistansom ett arv. Tydligt för studiens resultat är att Irakiska Kurdistan utgör en referens där varje individi diasporan upprättar sin egen kontext. Något som innefattar gränsöverskridande relationer,transnationella aktiviteter och en ständigt föränderlig identitet.

Bakgrund: Tidigare studier på området socialt entreprenörskap visar på att sociala företag syftar till att skapa socialt värde. Hur detta värde skapas har dock varit svårt att konkretisera. Med anledning av att flera sociala företag med fokus på att öka mångfalden på den svenska arbetsmarknaden grundats de senaste åren, är det av intresse att studera hur dessa företag skapar socialt värde. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur sociala företag, i samspel med organisationer i andra sektorer i samhället, kan skapa socialt värde genom sitt arbete för en ökad mångfald. Metod: Studiens forskningsdesign är av kvalitativ karaktär och följer en abduktiv ansats. Studien undersöker ett socialt företag och dess partnerföretag och deras gränsöverskridande samarbete i form av ett mentorskapsprogram. Empiriinsamlingen har utförts genom kvalitativa intervjuer, etnografi samt dokumentstudier. Slutsats: Studien finner fem olika aspekter som beskriver hur socialt värde kan skapas genom ett samarbete över sektorsgränserna i samhället. Den första aspekten som identifierats är möten, vilken är den mest centrala förutsättningen för att kunna skapa socialt värde i ett gränsöverskridande samarbete. Utöver den aspekten finner studien att ansvarstagande, samverkan, nätverksskapande och kulturskillnader är aspekter som bidrar till socialt värdeskapande. / Background: Previous research within social entrepreneurship has shown that social enterprises are aiming to create social value. How the value is created is hard to concretize. Due to the fact that several social enterprises focusing on increasing the diversity of the Swedish labor market have been founded in recent years, the key interest is to study how these enterprises create social value. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how social enterprises, in collaboration with organizations across sectorial boarders in society, can create social value through their aim for a higher diversity on the Swedish labor market. Method: The research design is of qualitative nature and follows an abductive approach. The study investigates a case in the form of a social enterprise and its partner companies and their cross-sectoral cooperation in the form of a mentorship program. Empirical collection has been conducted through qualitative interviews, ethnography and documentary studies. Conclusion: The study finds five different aspects that describe how social value can be created through cooperation across the sectoral boundaries in society. The first aspect identified is the meeting, which is the most central prerequisite for creating social value in cross-sectoral cooperation. In addition to this aspect, the study finds that responsibility, collaboration, networking and cultural differences are aspects that contribute to social value creation.

The European Border and Coast Guard Agency, also known as Frontex, works with issues related to migration and transnational crime via various practical approaches such as: Multilateral cooperation, border surveillance, and information sharing. By viewing these practical approaches as means of power resources, Frontex's ways in dealing with migration and crime becomes interesting to study. Based on Joseph Nye’s theory on Soft Power, this essay focuses on discovering whether Frontex's approach to migration and transnational crime can be compared to soft or hard means of power - which of these theoretical schools is more prominent, or, are there equal aspects from both schools? Using a discourse analysis, I create themes in order to sort signs of soft power versus signs of hard power more easily in the present text material. Thus, the method regards the interpretation of the EU regulation that forms the textual basis for this study, in order to produce useful concepts that constitutes signs of means of power. The results of this study provides a variety of power resources that are similar to either soft power or hard power, that altogether allows for a nuanced view of Frontex’s activity.

Tidigare forskning är inte helt enig om ett offentliggörande av ett företagsförvärv skapar mervärde för det förvärvande företagets ägare. Framför allt tycks det råda delade meningar kring om den abnormala avkastningen skiljer sig mellan offentliggöranden av inhemska förvärv och gränsöverskridande förvärv. Studien syftar därför till att undersöka om abnormal avkastning uppstår när ett svenskt företag offentliggör ett inhemskt förvärv och om avkastningen skiljer sig från svenska gränsöverskridande förvärv inom Norden. Genom en eventstudie innehållandes 84 förvärvsannonseringar mellan 2015–2019 på Stockholmsbörsen undersöks marknadens reaktion. Studien finner att det uppstår abnormal avkastning vid offentliggörandet av inhemska förvärv. Vidare finner studien vissa belägg att inhemska förvärv genererar högre abnormal avkastning än gränsöverskridande förvärv.

Ett av idrottsämnets kunskapskrav i årskurs 9 är hur eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Trots detta visar forskning att friluftsområdet är eftersatt och att många likställer friluftsliv med orientering. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans senare år inom Idrott och hälsa uppfattar att de kunskaper de fått med sig från idrottslärarutbildningen gett dem förutsättningar att bedriva friluftsliv, men också vilka möjligheter och hinder de ser med bedrivandet. Studien undersökte sex idrottslärare genom kvalitativa intervjuer och en fenomenografisk ansats praktiserades för att analysera det inkomna materialet. I resultatet framkom det att lärarna upplevde en svårighet att omsätta sina nyvunna kunskaper från idrottslärarutbildningen till yrkesrollen, men också över att tolka in vad friluftsområdet faktiskt ska innehålla. Respondenter upplevde också att ett gränsöverskridande arbete mellan ämnen skulle gynna den fortsatta friluftslivsundervisningen.

Syftet med min studie är att få en inblick i provokativa bilders betydelse och plats i bildundervisningen. Detta med fokus på bildlärare och bildlärares hantering av bilder som kan uppfattas som provocerande eller kränkande. Denna studie har varit en ingång till att få svar på mina funderingar. Jag har med hjälp av kvalitativ metod haft intervjuer med bildlärare kring provokativa elev- och samhällsbilder. Resultatet visar att samhällsbilder som anses vara provokativa tar en större plats i bildundervisningen än elevernas provokativa bilder och jag anser att det kan vara så för att det kan vara lättare att distansera sig från samhällets provokativa bilder än elevbilder. För att analysera mitt resultat har jag använt mig av Sociokulturellt lärande och visuell kultur som teoretiska utgångspunkter.

Olsson, Marie (2015). Flickor ska vara söta och snälla. Om barns rätt till sin egen identitet. Förskollärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med denna studie är att belysa vilka normer och värderingar om kön som pedagogerna förmedlar inom förskolans verksamhet. Jag vill lyfta fram detta på grund av egna tidigare erfarenheter som påvisat att pedagogernas bemötande i vardagliga situationer ofta fokuseras på vilket kön barnet har. Det är viktigt att belysa då det kan finnas barn som inte vill vara som alla andra men har svårt att överskrida könsgränserna och utvecklas till en egen individ på grund av påtryckningar av redan anstiftade normer och värderingar.Jag har nyttjat Hirdmans (2001) teorier om genus samt tidigare forskning av Stuart Hall (1997) som beskriver hur normerna förs vidare genom representationer. Studien kommer också att belysa språkbruket i förskolan bland annat via en kontrastiv jämförelse mellan det tyska och svenska språket. Studien är skriven utifrån en kvalitativ metod med individuella intervjuer och videoobservationer, samt egna observationer av förskolans fysiska miljö. Empirin har strukturerats upp i en tematisk analys som blivit indelad efter studiens frågeställningar. Förskolan besöktes under två tillfällen och fyra pedagoger medverkade i studien.Studiens resultat påvisar bland annat att oavsett hur medvetna vi tror att vi är gällande genus så förs representationer av stereotypa normer obemärkt vidare i verksamheten. Detta genom exempelvis bemötande eller berättelser, men även genom språkbruket. Studien belyser att det svenska språket vilar på en maskulin norm, vilket för mig väckte stark nyfikenhet att studera vidare i ämnet.