Syftet med studien var att belysa förskollärares syn på hur digitala bilderböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med inkludering av flerspråkighet. Metoden var en kvalitativ studie med intervjuer och observationer av fyra förskollärare som arbetar i en flerspråkig miljö. Observationerna genomfördes först där förskolläraren fick visa hur de arbetade med de digitala bilderböckerna i barngrupp och avslutades med en efterföljande intervju. Empirin sammanställdes och analyserades sedan utifrån teori om transspråkande. Resultatet visar att förskollärarna i studien har didaktiska tankar om hur de kan arbeta med digitala bilderböcker i samband med flerspråkighet men att de har svårigheter att förverkliga sina ambitioner. Idag använder de flesta förskollärarna de digitala bilderböckerna mest som förströelse där barnen blir konsumenter av underhållning. Förskollärarna berättar däremot oberoende av varandra, samstämmiga ideer som visar på möjligheterna i utförandet med appen Polyglutt. Polyglutt ger förskollärarna förutsättningar att inkludera flerspråkighet på ett naturligt sätt via en uppspelningsfunktion representerat på flera olika språk. Slutsatsen är att förskollärarna ser hur de kan använda den digitala bilderboken som ett pedagogiskt verktyg, dock behövs mer tilltro till den egna förmågan att nyttja appens fulla potential i detta syfte.

Syftet med uppsatsen är att problematisera tillämpningen av 2 § PreskL vid fördröjda skador. Enligt gällande rätt löper preskriptionsfristen från tidpunkten för den skadegörande handlingen. Risken finns därför att anspråk på ersättning för fördröjda skador preskriberas innan skadan realiserats. I övriga Norden och Europa har problematiken hanterats genom att låta preskriptionsfristen löpa från tidpunkten för den skadelidandes kännedom om skadan. Av särskilt intresse är att Europadomstolen uttalat att tillämpningen av en preskriptionsreglering som inte beaktar skadelidandes kännedom om sitt anspråk kan utgöra en överträdelse av artikel 6.1 EKMR. Dessutom kan väsentliga skillnader i preskriptionsregleringen mellan Sverige och andra länder påverka utfallet vid gränsöverskridande tvister. Det finns därmed skäl att överväga införande av en preskriptionsreglering som, i större utsträckning än 2 § PreskL, ger möjlighet att beakta skadelidandes intresse vid fördröjda skador.

This study aims to contribute to the research field in the cross-border region of Oresund, between Helsingborg and Helsingor. The study aims to research politicians’ views on the cooperation between the two cities and to answer how politicians in Helsingborg and Helsingor view cross-border cooperation in the region based on driving forces, visions, and obstacles. The purpose is also to see if there are any differences between the politicians' views, in each city, on the cooperation and if the cross-border cooperation is being driven by instrumental ideas or value-based ideas.The study does this by qualitative interviews with politicians on each side of the border in the two cities. The interviews and the analysis of the material are based on the three carrying concepts: driving forces, visions, and obstacles. The analysis is being done with the help of the theory based on instrumental driving forces and value-based ideas.From the analysis, the conclusion is that the driving forces behind this cooperation is connected to the geographical proximity between the countries. The vision is based on the goal of becoming a strong seamless-region and that there are obstacles such as taxes. The study concludes that the cooperation is mostly driven by instrumental ideas but that some of these driving forces have their origin in some type of value-based idea. The conclusion is also that the politicians in the two cities view the cooperation in a mostly similar way.

Det sägs att vi lever i ett nätverkssamhälle där öppen samverkan över gränser är en nyckel till innovativt skapande och framgång. Detta kan i globaliseringens tid vara en viktig del i hur kommunikation om lokala och globala problem förs. Ett problem som sträcker sig över gränser är ämnet privatkonsumtion och i Malmö finns det idag många aktörer som försöker uppmuntra allmänheten till mer hållbara konsumtionsmönster. Men vilken roll spelar nätverkande för dessa aktörer? Genom kvalitativa intervjuer undersöker denna studie den nätverkande aktiviteten i Malmö kring hållbar privatkonsumtion med särskilt fokus på intervjupersonernas syn på nätverk och nätverkande samt problematiken kring gränsöverskridande samarbeten. Studien konstaterar att det finns en omfattande nätverkande aktivitet i Malmö, men trots en enad diskurs, ett gemensamt högre mål och en positiv inställning till nätverk utgör verksamheternas olika fokus ett hinder för närmare samarbeten. Det finns anledning att samordna och involvera fler aktörer i ett öppet och gränsöverskridande nätverk för hållbar privatkonsumtion. / It is said that we live in a network society where cooperation across boundaries offers solutions to innovative creativity and success. In the era of globalization this may influence the communication about local and global problems. A problem that extends boundaries is the issue of consumption, and there are several actors in Malmö today who tries to encourage more sustainable consumption patterns to the public. But what role does networking have for these actors? Through interviews, this study examines the networking activity in Malmö on sustainable consumption with particular focus on the interviewees view on networks and networking and the matter of cross-boundary cooperation. The study finds that there is an extensive networking activity in Malmö, but in spite of a unified discourse, a common higher goal and a positive attitude towards networking, the different focus of the actors constitute obstacles to closer cooperation. There is a need to coordinate and involve more actors in an open and trans-boundary network for sustainable consumption.

On the internal market within the EU, freedom of establishment under articles 49 and 54 TEU stipulates that companies have the right to set up businesses in other Member States. On the internal market there are 27 different national tax law systems which have caused obstacles regaring taxation between Member States. These obstacles have been shown deterrent when a company enters a new market. One problem area is the lack of cross-border loss compensation for groups. This means that cross-border groups is over taxed when they are unable to set of gains against losses. Within the EU, there is a constant process trying to resolve these problems, both short and long term. Regarding short term, the Court of Justice has presented a number of case law. The result from these is that Member States must give groups the right to crossborder loss compensation when the loss of the subsidiary is final. However, the case law did not solve the problems with over taxtion, instead they created difficulties for Member States regarding the interpretation of the cases due to the absence of a uniform principle to follow. Swedish tax legislation within the area is narrowly designed and allows cross-border loss compensation in few cases. The Commission has now announced a long-term solution in the form of a directive that means that Member States can use a Common Consolidated Corporate Tax Base. Adoption of the directive would eliminate the obstacles whitin the internal market. Cross-border groups would be fully recognized by being provided the opportunity to set off gains against losses in the entire group regardless of the place of orgin.

Vid tvister om mindre värden kan ordinära processformer bli oproportionerligt kostsamma, särskilt vid gränsöverskridande fall som ofta medför ytterligare kostnader. Sådana faktorer har bevisats avskräcka EU:s medborgare från att vända sig till domstol med småmål. För att avlägsna sådana hinder har det uttryckts ett behov av ett gemenskapligt förenklat rättegångsförfarande vid gränsöverskridande tvister om mindre värden. Därför infördes den europeiska småmålsförordningen år 2009. Förordningens syfte är bland annat att förenkla och påskynda förfaranden vid mindre tvister samt att sänka kostnaderna. Småmålsförfarandet är ett skriftligt förfarande där parterna och domstolen kommunicerar via standardiserade formulär. Tanken med detta är att parterna ska klara sig på egen hand utan att behöva anlita juridiskt ombud. Syftet med förevarande uppsats har varit att analysera småmålsförordningens kapacitet att i praktiken uppnå dess ändamål, främst på det europeiska planet men även på en svensk nivå. På grund av att småmålsförfarandet är en relativt ny processform är tillgången till material i ämnet begränsat. Därför har statistiska rapporter, utländska utredningar samt egna undersökningar tjänat som kompletterande material till de traditionella rättskällorna. Eftersom småmålsförfarandet är ett utav EU:s första processrättsliga instrument har EU i och med dess införande tagit ett steg längre in i den europeiska processrätten. Innan var det medlemsstaternas nationella lagstiftningars uppgift att reglera rättsliga processer. En omvändning som har givit upphov till viss kritik. Det finns de som menar att harmoniseringen av den europeiska civilprocessen inte skett tillräckligt effektivt och att det finns en risk för att betoningen på effektivitet och ekonomi har prioriterats framför de fundamentala processuella rättigheterna. Eventuellt gäller det här även småmålsförordningen. Förfarandet har nämligen visat sig vara en aning problematiskt och till vissa delar ineffektivt. Skillnader mellan medlemsstaternas tillämpning kan riskera en varierande skyddsnivå. Flerspråkigheten i Europa kräver ofta översatta handlingar, något som kan bli avskräckande kostsamt. Medlemsstaternas skyldighet att garantera parterna service är otillräcklig, på grund av bristande kunskaper om förfarandet bland de behöriga domstolarna. Vad gäller Sveriges förhållande till småmålsförfarandet verkar engagemanget hittills mycket svalt och de behöriga domstolarna verkar inte ens känna till förfarandet. För att småmålsförfarandet ska bli effektivt krävs att såväl jurister och domare som allmänheten känner till dess existens. På europeisk nivå finns en hel del medier som upplyser om förfarandet. Dock är det få som känner till de här informationskanalerna. På nationell nivå varierar informationssatsningarna mellan medlemsstaterna, och därefter varierar även antalet avgjorda förfaranden. Överlag tyder statistiken på att det hittills avgjorts relativt få domar i det europeiska småmålsförfarandet. Analysen har sammanfattningsvis visat att det således finns skäl att ifrågasätta förordningens praktiska effektivitet. Det europeiska småmålsförfarandet är emellertid en relativt ny processform som har möjlighet att förbättras. Dess syfte är välmenande och ifall det visar sig att det finns ett fortsatt behov av ett europeiskt förfarande för småmål kan det vara värt att hålla en levande diskussion om ämnet, för att utveckla förfarandet till att bli så effektivt som det syftar till att vara. / With regard to small claims ordinary judicial proceedings may be disproportionate expensive in relation to the amount of the claim, especially in cross-border cases that often involve additional costs. This deters the EU citizens from pursuing small claims. In order to remove such obstacles a need for a European simplified procedure for cross-border small claims was expressed. Hence the European Small Claims Procedure was initiated in 2009. This regulation aims at simplifying and speeding up the small claim litigations as well as reducing the costs. The ESCP is a written procedure where the parties and the court are using standard claim forms. The idea is that the parties should be able to litigate without the help of a lawyer. The purpose with the present paper has been to analyze this regulations’ capacity to reach its aims, principally how the situation seems at the European level but also at the Swedish level. Since the ESCP is a relatively new procedure there is so far a limited supply of material on this subject. Due to this fact statistical reports, foreign investigations and own surveys have served as supplementary material to the traditional sources of law. By introducing the ESCP, which is one of the first European procedures, the EU has increased its involvement in the European civil procedure. Since the regulation of judicial proceedings earlier was handled by the national legislation of the Member States, this caused some critique. There are those who mean that the harmonization of the European civil procedure has not been sufficiently effective and that the focus on efficiency and economy has been prioritized over the fundamental procedural rights. This might also be the case for the ESCP. The procedure has namely turned out to be slightly problematic and somewhat ineffective. If the procedure differs significantly between the Member States this may also lead to differences in the level of protection. The multilingualism in Europe often demands translated documents, which runs the risk of being deterring expensive. Furthermore, the duty of the Member States to offer the parties practical assistance is inadequate, because of the lack of knowledge about the ESCP among the courts. As regards Sweden’s relations to the ESCP, the interest so far seems quite modest. The authorities have not made any widespread efforts to promote the ESCP and the courts do not even seem to have heard of this procedure. The prerequisite for making the ESCP really effective in practice is that lawyers and judges as well as the public are acquainted with its existence. On the European level there are several media that supplies information about the ESCP. Nevertheless, only a few are aware of these media. On the national level the efforts to promote the ESCP varies between the Member States and thus the use of the procedure throughout Europe varies as well. Overall the statistics indicates that up to now relatively few judgments have been decided in the ESCP. Consequently, the analyze has displayed that there are reasons to question the practical efficacy of this procedure. At the same time it is important to bear in mind that the ESCP is a fairly new procedure which has the possibility to improve. Since it has a good purpose there are reasons to keep the debate alive, in order to develop the procedure into the effective instrument as it aims to be.

I forskningen behandlas valet av teknik för mobil presentation. Uppsatsen lyfter fram faktorer, vilket behöver diskuteras i samband med ett val. De olika teknikerna som diskuteras i uppsatsen är främst responsiv design, webbaserad applikation och nativ applikation. I samband med ett intresse ifrån SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) används organisationen som exempel i uppsatsen, vilket är tänkt att ge ett förslag på hur informationen i uppsatsen skulle kunna relateras till en verklig situation. Arbetet är byggt på en stor samling av tidigare studier, detta för att stärka den information som presenteras i uppsatsen. Intervjuer med anställda på SLUs IT-avdelning har bidragit med en rik insikt i hur verkligheten skulle kunna se ut inom en organisation som denna. Studien bidrar med att lyfta fram faktorer, vilka är viktiga för valet av teknik och hur detta val skulle kunna diskuteras. Detta användes för att ge en rekommendation till SLU, vilket är ett exempel på hur denna uppsats resultat kan användas.

Denna studies centrala syfte är att undersöka rollen som informationsteknik spelar samt de problem som inte gå att komma undan i så kallad tvärkulturell och gränsöverskridande samarbete genom att undersöka fallet mellan den svenska staden Borlänge och den kinesiska staden Wuhan. Arbets- och utvärderingsmetoden som används i studien bygger på är den vetenskapliga forskningsansatsen hermeneutik och det innebär utvärdering av intervjuer på ett kvalitativt sätt som handlar främst om observationer, förståelse och sökning efter mönster och samband. Genom detta sätt fick författaren resultat som visar att informationsteknik spelar en avgörande roll för samarbete mellan Borlänge och Wuhan men har vissa barriärer som har svårt att komma undan såsom skillnader och avvikelse i kultur, geografi, tid, språk, arbetsvanor och politik. / The aim of this study is to investigate the role of information technology plays, and the problems which information technology are not able to escape from the so-called cross-cultural and cross-border cooperation by examining the case between the Swedish city of Borlänge and the Chinese city of Wuhan. Employment and the evaluation method used in the study is based on the scientific research approach hermeneutics and it involves evaluation of interviews in a qualitative way that focuses on the observation, understanding and search for patterns and relationships. By this way the author got result which shows that information technology plays a critical role in cooperation between Borlänge and Wuhan but has some barriers that are difficult to escape such as differences and variation in culture, geography, time, language, work habits and policies.

As globalization and interconnection between countries increase, the need for efficient cross-border payments becomes more critical. The Nordics, consisting of Denmark, Finland, Norway, and Sweden, share many economic and technological advancement similarities. However, cross-border mobile payment is yet to be seen despite having the solutions to do the process locally. This study then aims to answer the current state, challenges, opportunities, and ways to move forward with the innovation of cross-border mobile payments in the Nordics. A literature review and interviews with experts in the industry were performed to gain more insights into the phenomenon. It is found that currently, the interoperability is none. However, despite the absence of interoperability, efforts are being made to place this agenda at the forefront. Furthermore, there are some challenges, including balancing cooperation and competition among actors in the mobile payment space, addressing pricing issues, establishing a solid business case, managing competition between local perspectives and global technology players, mitigating fraud risks, prioritizing national-scale initiatives, and ensuring standardization and information clarity. On the other hand, opportunities were identified in the availability of use cases, the collaborative culture in the Nordics, the gateway to the point-of-sale feature, the international push towards the feature, and the potential of technology bridges to enhance interoperability. Lastly, to move forward with the innovation, it is suggested to create the use-cases and critical mass, focus on the technological hub, put the cross-border payment on regulatory focus, and compare the use-cases and lessons learned from other regions that do similar work. / I takt med att globaliseringen och sammankopplingen mellan länder ökar, blir behovet av effektiva gränsöverskridande betalningar mer kritiskt. Norden, som består av Danmark, Finland, Norge och Sverige, delar många ekonomiska och tekniska framstegslikheter. Men gränsöverskridande mobilbetalning är ännu inte att se trots att man har lösningarna för att göra processen lokalt. Denna studie syftar sedan till att svara på det aktuella läget, utmaningar, möjligheter och sätt att gå vidare med innovationen av gränsöverskridande mobilbetalningar i Norden. En litteraturgenomgång och intervjuer med experter inom branschen gjordes för att få mer insikter om fenomenet. Det har visat sig att interoperabiliteten för närvarande inte är någon. Men trots avsaknaden av interoperabilitet görs ansträngningar för att placera denna agenda i framkant. Vidare finns det vissa utmaningar, inklusive att balansera samarbete och konkurrens mellan aktörer inom det mobila betalningsområdet, ta itu med prissättningsfrågor, etablera ett solidt affärscase, hantera konkurrensen mellan lokala perspektiv och globala teknikaktörer, mildra bedrägerierisker, prioritera initiativ i nationell skala, och säkerställa standardisering och informationstydlighet. Å andra sidan identifierades möjligheter i tillgängligheten av användningsfall, samarbetskulturen i Norden, porten till funktionen för försäljningsställen, den internationella pushen mot funktionen och potentialen hos teknikbryggor för att förbättra interoperabiliteten. Slutligen, för att gå vidare med innovationen, föreslås det att skapa användningsfall och kritisk massa, fokusera på det tekniska navet, sätta gränsöverskridande betalning på regleringsfokus och jämföra användningsfall och lärdomar från andra regioner som gör liknande arbete.

Flera saknade länkar i Europas transportnät definierades på mitten av 1980-talet som nödvändiga att bygga för att bidra till att uppnå de EU-politiska målen om fri rörlighet inom gemenskapen, större och jämnare transportflöden inom och mellan medlemsstaterna, ekonomisk tillväxt, en friktionsfri och välfungerande inre marknad, hållbar utveckling samt territoriell, social och ekonomisk sammanhållning. EU och medlemsstaterna initierade mot denna bakgrund transportinfrastrukturprogrammet "Trans-European Networks for Transport", eller det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) på svenska, som en följd av Maastrichtfördraget 1992. I Norden ska den s.k. Nordiska triangeln, som både har pekats ut som ett särskilt prioriterat transportinfrastrukturprojekt i de nu gällande och sannolikt inom kort i de nya EU-riktlinjerna för TEN-T, bidra till att uppnå de ovanstående politiska målen. Syftet med projektet är att sammanbinda Norge, Sverige, Danmark och Finland via uppgraderade och gränsöverskridande vägar, järnvägar och maritim infrastruktur. Förutom att projektet anses förbättra förbindelserna för gods och passagerare inom Norden, skapas bättre möjligheter för större och snabbare transportflöden till och från Centraleuropa, Ryssland och de baltiska länderna. Det västra benet i den Nordiska triangeln, dvs. korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn, har varit föremål för diskussion sedan 1980-talet då en högklassig motorväg, järnväg samt en fast förbindelse över eller under Öresund och Fehmarn Bält föreslogs av "European Round Table of Industrialists". Syftet med infrastrukturpaketet var att förbättra transportinfrastrukturen inom korridoren samt få en fast förbindelse till kontinenten. Merparten av paketet har genomförts men en del kvarstår, däribland uppgraderingen av järnvägen, vars planläggning försvåras av det faktum att nationsgränserna medför utmaningar och hinder mot ett förverkligande av detta gränsöverskridande projekt. Syftet med uppsatsen har varit att identifiera och analysera dessa utmaningar och hinder, liksom att ge underlag för förslag i effektiv hantering och motverkan. Med utgångspunkt i institutionell teori och i transaktionskostnadsteori har studien visat att bristen på samordning och internationalisering i transportinfrastrukturplaneringen, med stor sannolikhet, utgör centrala faktorer i förklaringen till varför de tre berörda skandinaviska länderna sedan 1980-talet inte har realiserat en sammanhängande och av alla parter upplevd högklassig järnväg. För att kunna motverka och hantera dessa utmaningar och hinder på ett effektivt sätt bör Norge, Sverige och Danmark överväga att ta större hänsyn till gränsöverskridande infrastrukturplanering i framtida organisations- och styrmodeller för transportinfrastruktursektorn. Anledningen är att den nuvarande institutionella ramen för tillhandahållandet av transportinfrastruktur, förefaller ge upphov till höga transaktionskostnader som försvårar och förhindrar effektiv planering på inter-/multinationell nivå. Ett faktum som kan leda till att eventuellt nödvändig och lönsam transportinfrastruktur inte byggs. En organisatorisk lösning som diskuteras i uppsatsen, och som kan reducera dessa transaktionskostnader, är bildandet av ett Skandinaviskt Trafikverk med internationaliserade och harmoniserade planeringsprocesser. / A number of missing links in the European transport network was, during the mid 1980ies, defined as crucial for the smooth functioning of the internal market, and for ensuring sustainable development, economic growth, improved accessibility as well as economic, social and territorial cohesion. This lead in 1992 to the inclusion of a specific legal basis for the "Trans-European Networks for Transport" (TEN-T) in the Maastricht Treaty. The Nordic Triangle has, since the initiation of TEN-T in 1992, been considered as a priority transport infrastructure project. This is stated in the current and in the proposal for new EU-guidelines for TEN-T. The aim of the project is to contribute to the achievement of the above-mentioned political goals by building and upgrading roads, railways and maritime infrastructure between the Nordic countries. This is thought to improve the passenger and freight transports within the Nordic region but also to central Europe, the Baltic countries and Russia. The western leg of the Nordic Triangle, i.e. the corridor Oslo-Gothenburg-Copenhagen, has been of interest since the 1980s when a continuous motorway, high-speed railways and fixed links over/under the Oresund and the Fehmarn Belt were proposed by the European Round Table of Industrialists. The aim of the infrastructure package was to improve the transport infrastructure in the corridor, and via the above-mentioned tunnel/bridge projects, receive fixed links to central Europe. The majority of these plans have been implemented but some remain unrealized, including the railways, whose planning is complicated by the fact that the national borders poses challenges and obstacles to the realization of this cross-border infrastructure project. The aim of this paper has been to identify and analyze these challenges and obstacles, and provide proposals on how to restrain and mitigate them. Based on institutional theory and transaction cost theory it was found that the lack of coordination and internationalization in transport infrastructure planning, are two key factors, that explains why the countries in question have not managed to plan and build a continuous and sufficient railway. In order to restrain and mitigate these challenges and obstacles in an efficient way, one must consider to take greater account of cross-border planning in organizational and governance models for the transport infrastructure sector. The fact that the current institutional framework for the provision of transport infrastructure seems to give rise to high transaction costs, that impede or prevent efficient cross-border planning, makes this reasoning even more relevant. An organizational solution that is discussed is the formation of a transnational Scandinavian Transport Administration.