Det finns sparsamt med litteratur om arbetet med draperade plagg ur en mönsterkonstruktörs synvinkel. Dessutom tar majoriteten av mönsterkonstruktionsundervisningen sällan upp drapering i ett tidigt stadie (om över huvud taget). Rapportens syfte är att undersöka hur en mönsterkonstruktör kan gå tillväga för att översätta draperade plagg till reproducerbara tvådimensionella mönster. Som underlag för studien har tre plagg draperade på docka av en extern handledare använts. Det första plagget är en vävd klänning, det andra en klänning i trikå och det tredje en quiltad väst. I originaldraperingarnas tyg markeras fästpunkter och eventuella skärningar noga, därefter monteras draperingen ned, delarna kalkeras av och toiler sys upp och provas på dockor och provpersoner i flera omgångar tills önskat resultat erhålls. De slutgiltiga mönsterdelarna digitaliseras in i programvaran Modaris (Lectra Systemes) där linjer finputsas och kontrollmäts och plaggen graderas. Studien visar hur en mer direkt förståelse för hur tyg och form påverkas av kroppen kan uppnås med hjälp av draperingsbaserad mönsterkonstruktion. Det behöver inte finnas en motsättning mellan de olika sätten att arbeta, eftersträvansvärt vore istället att mönster-konstruktörer behärskar så många tekniker som möjligt för att kunna nå ett bra slutresultat / Program: Designteknikerutbildningen

Det finns sparsamt med litteratur om arbetet med draperade plagg ur en mönsterkonstruktörs synvinkel. Dessutom tar majoriteten av mönsterkonstruktionsundervisningen sällan upp drapering i ett tidigt stadie (om över huvud taget). Rapportens syfte är att undersöka hur en mönsterkonstruktör kan gå tillväga för att översätta draperade plagg till reproducerbara tvådimensionella mönster. Som underlag för studien har tre plagg draperade på docka av en extern handledare använts. Det första plagget är en vävd klänning, det andra en klänning i trikå och det tredje en quiltad väst. I originaldraperingarnas tyg markeras fästpunkter och eventuella skärningar noga, därefter monteras draperingen ned, delarna kalkeras av och toiler sys upp och provas på dockor och provpersoner i flera omgångar tills önskat resultat erhålls. De slutgiltiga mönsterdelarna digitaliseras in i programvaran Modaris (Lectra Systemes) där linjer finputsas och kontrollmäts och plaggen graderas. Studien visar hur en mer direkt förståelse för hur tyg och form påverkas av kroppen kan uppnås med hjälp av draperingsbaserad mönsterkonstruktion. Det behöver inte finnas en motsättning mellan de olika sätten att arbeta, eftersträvansvärt vore istället att mönster-konstruktörer behärskar så många tekniker som möjligt för att kunna nå ett bra slutresultat / Program: Designteknikerutbildningen

Denna studie undersöker hur olika graderingssätt jämförs mot företagets graderade grundliv. Undersökningen görs på uppdrag från ett svenskt modeföretag. Tidigare hade företaget en avdelning för sig med de största storlekarna, vilket togs bort för att istället slå ihop hela graderingsintervallen av storlekar till ett. Företaget har jobbat med att hitta de rätta intervallerna kring de största storlekarna och tyckte därför det vore intressant att jämföra sin gradering mot andra graderingssätt med deras grundliv som utgångspunkt. Metoder som har använts i denna studie har varit gradering, jämförelse av mönster och 3D simulering i Lectras programvaror Modaris, 3D prototyping och KaledoStyle. Uppsydda prover har även provats av på docka, person och avatar i storlek 50 samt analyserats och utvärderats efter ett avprovningsprotokoll. Studiens resultat visar att graderingen från företagets grund är jämförbar med det andra graderingssättet i övervägande koordinater. Det som skiljer dem markant åt är axelns längdgradering i de största storlekarna. Där har företaget valt att stanna av sin gradering, vilket de andra graderingssätten inte gör. De andra graderingssätten följer den data som finns tillgänglig kring kroppsmått och axelns ökning i de olika storlekarna. / This study examine how a grading system are compared to the company’s graded base pattern. The study is an assignment on a Swedish fashion company. The company used to have a section for plus-sizes in their clothing line, but decided to remove it. Instead, they merge the whole grading system into one. They have tried to find the right intervals of grading in the biggest sizes, which makes it interesting to compare their grading to other grading systems. The methods used in this study are grading, comparison of patterns and 3D prototyping in Lectra Softweares Modaris, 3D prototyping and KaledoStyle. Sewn samples have been fitted in size 50 and analyzed by a test protocol. The result of the study shows that the grading system from the company is comparable with the other grading system. The most distinct part that separates the grading systems is the shoulder length in the bigger sizes. The company has chosen to stop their grading, which the other grading system does not. The other grading system follows dada where body measurements are established.

Denna studie undersöker hur trosmodellerna ”Slip”, ”Hipster” och ”Hotpant” påverkas av två olika graderingssätt. Det första alternativet är baserat på skillnadsintervaller som ett svenskt företag idag använder sig av. Medan andra alternativet är ett förslag från leverantören då dom anser att detta förslag skall vara bättre för modellerna. Skillnaderna mellan graderingarna är att sidhöjden minskas/ökas med 1.5 centimeter istället för 1 centimeter mellan storlekarna. Samt att ett mått för bakvidd införs på samtliga modeller där skillnadsintervallen är -/+ 1.5 centimeter mellan varje storlek.   För att få fram ett resultat har alla modeller konstruerats i ”Lectras” programvara ”Modaris” där konstruktionerna har utgått ifrån företagets plaggmåttlista. Samtliga modeller har graderats med hjälp av plaggmåttlistan. Därefter har justeringar gjorts för gradering två. Graderingarna har analyserats genom jämförelse i ”Lectras” programvara ”Kaledo Style”. Samt att trosorna syddes upp i storlek ”Extra Large” i de båda graderingssätten och provades på provdocka och provmodell.   Med detta som grund analyserades båda graderingarna för att nå fram till resultatet. Vilket resulterade i att ”Slip” inte gick att producera i gradering två och för de övriga två modellerna skulle en kombination av dessa två graderingar vara lämpligast då det fanns både negativ och positivt om de båda graderingarna för varje modell. / This study examines how three different pantie models Slip, Hipster and Hotpant affects of two types of grading. The first option is based on a grading that a Swedish company uses on these three models. The second option is based on a suggestion from the supplier. The differences is that side height is increased/decreased with 1.5 centimeters instead of 1 and a measure for back width is added and graded with -/+ 1.5 centimeters.   The method that is used is construction of all models where made in Lectras Modaris. The construction is based on the garment measurement list from the company. All the models where graded in sizes Extra Small to Extra Large. The grading’s where analyzed in Lectras Kaledo Style. Then the panties where sewn in size Extra Large and tested on dummy and model The conclusion is that the slip could not be produced in the second option. While the best grading of the two other models would be best to combine the first and second option to reach the ultimate fit.

Duktal bröstcancer är den vanligaste formen av invasiva brösttumörer. Graderingssystemet för bröstcancer har definierats av Elston och Ellis och är baserat på tre parametrar. En av dessa är räkning av antal mitoser på preparat färgade med Hematoxylin och Eosin (HE). Som ett komplement vid bedömning av bröstcancer analyseras Ki67, en proliferationsmarkör, med hjälp av immunhistokemi (IHC).  Fosfohiston H3 (pHH3) är ett histonprotein som finns i cellkärnan. Proteinet tros vara en specifik markör för mitos eftersom den är fosforylerad enbart under M-fasen och i slutet av G2-fasen. Syftet med studien var att utvärdera pHH3 som potentiell markör för mitos vid diagnostiseringen av duktal bröstcancer. Syftet var även att jämföra metoden med räkning av antal mitoser och Ki67-positiva celler, samt att studera den interindividuella skillnaden vid bedömningen av preparaten. Materialet bestod av 20 sektorresektat med invasiv duktal bröstcancer. Preparaten färgades med IHC och bedömdes mikroskopiskt. Celler som var positiva för pHH3 och Ki67 samt antal mitoser räknades, av tre läkare. Ett medelvärde för varje patientfall och metod beräknades från läkarnas bedömningar. Metodernas variationskoefficienter och dess medelvärden beräknades. Variationskoefficienterna uppvisade medelvärden på 0,21 för Ki67 +/- 0,10 SD, 0,33 för pHH3 +/- 0,14 SD och 0,46 för mitosräkning +/- 0,34 SD. Korrelationskoefficienterna för metoderna och respektive läkare uppvisade en spridning. Korrelationerna uppvisade medelvärden på r = 0,78 för Ki67 och pHH3, r = 0,74 för Ki67 och mitos samt r = 0,83 för pHH3 och mitos. Enligt studien verkar antipHH3 vara ett bra komplement vid bedömning av duktal bröstcancer. Dock krävs tydliga kriterier för vad som ska räknas som en pHH3-positiv cell. Intervariabiliteten verkar bli mindre med anti-pHH3 än vid räkning av mitoser, som är mer tidskrävande. Minst intervariabilitet ses vid bedömning av anti-Ki67 som en proliferationsmarkör. / Ductal carcinoma of the breast is the most common form of invasive breast tumours. The grading system for breast cancer is defined by Elston and Ellis and is based on three criterions. One of these criterions is the mitotic count in pathological sections of breast carcinomas stained with Hematoxylin Eosin. A common method often applied as a complement in diagnosis of breast carcinoma is immunohistochemical staining with use of antibodies directed against Ki67, a proliferation marker. Phosphohistone H3 is a histone protein that is located in the cell nucleus. The protein is believed to be a specific marker for mitosis since it only is phosphorylated during mitosis, and to some extent at the end of the G2-phase. The purpose of this study was to evaluate pHH3 as a potential marker for mitosis when diagnosing ductal breast cancer. The purpose was also to compare the method to mitotic figuring and the count of Ki67-positive cells, and to study the inter-individual variability when assessing the histological sections. The material consisted of 20 biopsies containing invasive ductal breast cancer. The sections were stained using IHC and all sections were evaluated microscopically. Cells positive for pHH3, Ki67 and mitotic cells were quantified, by three doctors. From the doctors results an average value was determined for each case and method. To be able to compare the methods the coefficient of variation was calculated. The average value of the coefficient of variation was determined for each method and also the standard deviation (SD). The coefficient of variation showed average values of 0,21 for Ki67 +/- 0,10 SD, 0,33 for pHH3 +/- 0,14 SD and 0,46 for mitotic figuring +/- 0,34 SD. The correlation coefficients for the methods and each doctor showed dispersion. The correlations showed average values of r = 0,78 for Ki67 and pHH3, r = 0,74 for Ki67 and mitosis and r = 0,83 for pHH3 and mitosis. According to this study it seems as though anti-pHH3 could complement the other methods. However explicit criteria which defines a threshold value of which cells should be considered pHH3-positive needs to be established. The inter-individual differences seem to decrease using antipHH3 compared with mitotic counting, which is more time consuming. Although the minimum difference can be seen when assessing anti-Ki67 as a proliferation marker.

Ridbyxor är ett specifikt plagg för ryttare och det ställs därför vissa krav som inte uppkommer på vanliga byxor. Bakgrunden till detta arbete är att företaget bad om ett mönster till en ridbyxa med bra passform genom hela storleksserien. Ett nytt mönster med god grundpassform tas därför fram. Graderingen av byxan gjordes med tanke på hur plagget ska användas samt hur kroppen förändrar sig i de olika storlekarna. Idag tas oftast ingen hänsyn till detta utan plaggen behåller samma proportioner i alla storlekar. För att uppnå ett slutresultat har konstruktionen gjorts i Lectras konfektionsanpassade cad-program Modaris och specifikationerna har gjorts i Illustrator och PISA. En god grundpassform togs fram först genom ett antal avprovningar och mönsterförändringar innan graderingsarbetet tog vid. För att verifiera graderingen gjordes avprovningar på utvalda storlekar. Slutligen kommer grundstorleken att sys upp i fabrik och två ytterligare storlekar att sys upp i Textilhögskolans lokaler. Resultatet visar att relativt många förändringar måste utföras på grundkonstruktionen för att uppnå den passform som önskas. Samt att en gradering som ger en längre grenlängd bak skapar en bättre passform när ryttaren sitter i sadeln. / Breeches are a specific garment for equestrians and therefore it occur certain requirements which are not imposed in regular trousers. The background to this writing is that the company asked for a pair of breeches with good fit throughout the size range. A new pattern with good fit is therefore produced. The grading of the trousers was made in view of how the garment will be used and how the body changes in the various sizes. Today there is often no attention dedicated to this. The result is that the garment retains the same proportions in all sizes. To achieve a result has the patterns been made in Lectras software Modaris and the specifications are made in Illustrator and PISA. A good fit in base size is first achieved thru a number of fittings and pattern changes before the grading work started. To verify the grading fittings of selected sizes was performed. Finally will the base size be sewn at a factory and further two sizes will be sewn at Textilhögskolan. The result shows that relatively many changes must be performed on the basic pattern to achieve the desired fit. And that a grading that gives a longer back rise length is creating a better fit for equestrians when sitting in the saddle.

Technological advancements have opened up the possibility of digitizing the pathological landscape, enabling deep learning-based methods to analyze digitized tissue samples, i.e., whole slide images (WSIs). Attention has recently shifted toward modeling WSIs as graphs since graph representations can capture dynamic relationships. This thesis investigates different graph construction techniques in conjunction with graph-based deep learning to classify WSIs as breast cancer histological grade 1 versus histological grade 3. To that extent, multiple graph representation techniques and two graph convolutional networks, GCN and GraphSAGE, were utilized. Finally, by evaluating the proposed models on an external test set originating from a separate cohort, it is clear that both models have the capacity for binary histological grading, yielding AUC scores of 0.791 (95% CI 0.756 − 0.825) and 0.838 (95% CI 0.808 − 0.869) for the GCN and GraphSAGE models. Modeling WSIs as graphs is an exciting and emerging field; however, further work is needed to evaluate alternative graph representation techniques and graph convolutional networks. / Teknologiska framsteg har öppnat upp möjligheten att digitalisera det patologiska landskapet, och möjliggjort djupinlärningsbaserade metoder att analysera digitala vävnadsprover; whole slide images (WSIs). Uppmärksamhet har skiftats mot modellering av WSIs som grafer, då grafrepresentationer är dynamiska. Den här uppsatsen undersöker diverse tekniker för grafkonstruktion tillsammans med grafbaserad djupinlärning för att klassificera WSIs som histologisk gradering 1 kontra histologisk gradering 3. För detta ändamål användes flertalet olika grafrepresentationer samt två distinkta grafbaserade faltningsnätverk, GCN och GraphSAGE. Slutligen, genom att evaluera de föreslagna modellerna på ett externt test set, härstammande från en separat kohort, så är det tydligt att båda modellerna har kapacitet för binär histologisk gradering, med AUC-värden på 0.791 (95% CI 0.756 − 0.825) samt 0.838 (95% CI 0.808 − 0.869) för GCN och GraphSAGE. Att modellera WSIs som grafer är ett spännande och framväxande område. Det behövs emellertid mer forskning för att evaluera alternativa tekniker för grafrepresentationer samt grafbaserade faltningsnätverk.

Bakgrunden till rapporten var att det företag som medverkat i studien ville utveckla ett grundmönster för damkappor. Syftet med arbetet blev därför att utarbeta ett grundmönster med två ärmtyper som graderas mellan storlek 32-50, samt konstruera en kappmodell från samma grund. Utöver detta skulle även detaljkonstruktioner och specifikationer utformas. Frågeställningarna som styrde arbetet kretsade därför kring hur man på bästa sätt tar fram detta.All konstruktion utfördes i Lectra´s Modaris. För att ta fram grundmönstret jämfördes två arbetssätt för att sedan välja en av de grunder som konstruerats. Efter detta gjordes nödvändiga ändringar utifrån avprovningar. Kappmodellen utarbetades genom kompletterande detaljkonstruktioner utifrån grundmönstret. Även de fristående detaljkonstruktionerna utformades på samma sätt. Specifikationerna togs fram i företagets PDM-system Quest PDM.Passformen hos grundmönstret blev god, ett mindre balansfel kan dock finnas kvar. Kappmodellen som syddes upp av produktionskontoret i Litauen motsvarade kraven. Ståkragen bland detaljkonstruktionerna kunde förbättrats, annars uppfyller även dessa konstruktioner kraven.Specifikationerna från Quest PDM visade krav och instruktioner tydligt. Dock var det problematiskt att använda flera olika ritprogram inom systemet.The background for this report was that the company cooperating with me wanted to develop a basic pattern for women´s coats. The purpose of this study was to construct a basic pattern with two types of sleeves to be graded in the sizes 32-50 and use the basic pattern to create a women´s coat. Beside this, coat details and product specifications should be produced.Lectra´s CAD-program Modaris is used for pattern construction. To create the basic pattern two different construction methods was used, and one of them chosen for further developing. The coat was developed from the basic pattern through additional constructions. The separate detail construktions was created be the same method. The companys PDM system Quest PDM was used to form the product specifications.The fit of the basic pattern was good, a minor balance fault might still remain. The coat sewn by the companys production office in Lithuenia met the requirements. The standing straight collar could be further improved, the other detail constructions lived up to the standars.The product specifications from Quest PDM showed the instructions and demands clearly. Unfortunately there was a problem using different illustration software within the system. / Program: Designteknikerutbildningen

Ett av problemen som företag möter om de vill börja tillverka handskar är att det inte finns standarder kring mått eller konstruktion. Det finns en praxis på breddgradering som följer handens omkrets i tum, men ingenting i längd. Denna rapport undersöker olika längdgraderingar som används på den svenska marknaden. Genom att mäta och jämföra olika tillverkares handskar hittades tre olika längder på fingrar i storlek 8 och tre olika graderingar från dessa storlekar: 15 mm, 10 mm och 5 mm. Dessa graderingar delas lika över finger och handflata. Handskar i storlek 6-11 har sytts upp och provats av 28 personer, både män och kvinnor, som sedan svarat på en enkät om vilken handske de föredrog. Från enkäten kan utläsas handens mått i längd och omkrets, vilka handskar man provat, vilken man tyckte satt bäst samt vad man vill veta vid köp av handskar för att underlätta köpet. Av de som provat grundstorlek 8 föredrog fyra personer en längd på 8,5 cm på långfinger medan en person föredrog 8 cm. Ingen av personerna som provade föredrog en längd på 9 cm. För de andra storlekarna, graderade från en grund med fingerlängd 8,5 cm, föredrogs den gradering som gavs längst fingrar, följt av graderingen på 10 mm. Från detta kan läsas att det finns ett behov av olika längder för varje storlek och för att underlätta för kunden behövs tydliga måttlistor som informerar vilka mått handsken kommer passa. / One of the problems that companies who wishes to go into glove production faces today, is that there is no standardized measurements or constructions. There is a praxis for width grading, where you measure the hands circumference around the knuckles, in inches, but the are no such praxis for the length of the glove. This study compares different length gradings that are available on the Swedish market. By measuring and comparing different glove brands, three different finger length variations were found for size 8 as well as three different grading intervals between the sizes; 15mm, 10mm and 5mm. The grading intervals are divided equally between fingers and palm. Gloves in sizes 6-11 were constructed, sewn and finally fitted on 28 test subjects, both male and female. The subjects also submitted a questionnaire about their hand measurements, which gloves they tried on, which glove they preferred and if they would like any information about which body measurements the glove is fitted to when buying gloves. For size 8 it was found that four subjects preferred a finger length of 8,5 cm on the middle finger while one preferred the shorter length of 8cm. For the other sizes, graded from a basic size of 8,5 cm at finger length, the preferred grading was the one that gave the glove the longest fingers, followed by the grading of 10mm. From these results it is clear that there is a need for different lengths for each glove size and that the customer would appreciate a measurements chart that shows what hand measurements the glove will fit.

Företaget vars denna studie görs i samråd med, har identifierat problem beträffande de sömnadsprover som erhållits från olika underleverantörer. Återkommande passformsproblem har resulterat i att företaget valt att utveckla grundkonstruktioner för olika överdels- samt nederdelsplagg för att tids- samt kostnadseffektivisera framtagningsprocessen av nya klädesplagg. Utgångspunkt för denna studie är en dam-byxgrund konstruerad enligt anvisningar ur Öberg, Ersman, Cedervall och Svensson (2010). En programvara med tredimensionell avprovning används för att effektivisera utvecklingsprocessen av denna. Företagets kroppsmåttlista har jämförts gentemot STU (1977) ”Storlekssystem för damkläder; Måttlistor och marknadsandelstabeller”, SIS (2017) ”Storleksmärkning av kläder; Storleksmärkning baserad på kroppsmått och intervall” samt tre e-handelsbolags kroppsmåttlistor för att analysera företagets val av byst-, midje- samt stussomfång. Gradering tillämpas i denna studie utifrån två olika tillvägagångsätt för att jämföra dessa: (1) en underleverantörs applicering av koordinater utifrån en tillhandahållen skillnadsmåttlista från företaget, (2) anvisningar från undervisningsmaterial som används tillsammans med STU (ibid) och SIS (ibid). Studien belyser en problematik beträffande gradering som överlåtes till underleverantörer. Här uppmärksammas nödvändigheten av att regelbundet kontrollera denna, då det inte finns någon existerande process för hur detta görs i nuläget. Det finns även ett behov av att se över företagets kroppsmåttlista, specifikt bystomfånget, då avvikelser har uppmärksammats i denna studie. / The company which this study is in collaboration with, has highlighted a complex of problems regarding production samples received from subcontractors. Because of re-appearing fitting problems, the company has chosen to develop basic patterns for different types of garments to make the production process more time and cost efficient when creating new products. Starting-point for this study is a basic pattern for women’s pants created from Öberg, Ersman, Cedervall and Svensson’s (2010) directions. A three-dimensional fitting software is used to make the development process of the pants more efficient. The company’s body measurement chart is compared to STU (1977) “Sizing systems for women’s clothing; Measurement charts and market-share tables”, SIS (2017) “Size designation of clothes; Size labelling based on body measurements and intervals” and three e-businesses to analyze deviations. Two different grading techniques are applied in this study to compare them both: (1) a subcontractor’s choice on how to apply grading coordinates based on a given chart with differential measurements from the company, (2) tutoring materials from school that are being used in correlation with STU (ibid) and SIS (ibid). This study identifies a problem regarding grading as this stage is passed on to the subcontractors. Here follows an importance of always verifying the grading that is applied onto the pattern, because there is no existing process of how this is managed at this current moment. The company needs to look over their body measurement chart, specifically regarding the chest, because deviations have been observed in this study.