Spelling suggestions: "subject:"gradering"" "subject:"radering""
11 |
Mönsterkonstruktion, gradering och sömnad:Tre byxmodeller / Pattern making, grading and sewing : Three trousersMARIA LINDEBERG, January 2011 (has links)
Arbetet beskriver ett alternativt tillvägagångssätt av mönsterkonstruktion och gradering utifrån Rodebjers skisser och måttlistor. Resultatet har blivit tre par färdiga uppsydda byxor, med tillhörande mönster och produktionsdokument. / Program: Designteknikerutbildningen
|
12 |
Framtagning av grunder och konstruktion av modeller i samarbete med Franchetti.Edström, Ylva January 2011 (has links)
För att få ett så bra resultat som möjligt, och minska antalet prover och förändringar och därmed även korta ner produktionstiden, är det viktigt att ha en bra grund att utgå ifrån.Arbetet gjordes i samarbete med företaget Franchetti i Göteborg, och uppgiften var att ta fram grunder med en korrekt gradering åt en av deras kunder, efter kundens behov och önskemål. Utöver detta fick jag dessutom själva designa och ta fram en eller flera egna modeller, och detta resulterade i två egna modeller.All konstruktion och gradering har gjorts i Lectras programvara Modaris. Utöver det har även Lectras programvara Kaledo använts, samt Adobe Illustrator och Excel.I mitt arbete har jag använt mig av kunskaper inom konstruktion och gradering som jag fått under min utbildning och för att få fram önskat resultat har jag testat mig fram genom att göra mönster och sy upp prover.Denna rapport behandlar tillvägagångssätt vid framtagandet av grunderna och dess gradering, samt produktutvecklingen av de två modellerna, problem som uppstått under arbetets gång och det slutgiltiga resultatet. / Program: Designteknikerutbildningen
|
13 |
'n Evaluering van kommunikatiewe tweedetaaltoetsing in die junior-sekondêre fase / Jana HarveyHarvey, Jana January 1990 (has links)
L2 teaching has been subjected to •significant changes over the last few years.
These changes can mainly be attributed to the fact that more attention has
been given to the needs and aims of L2 learners. Agreement has been reached
that language is essentially a tool for communication and that the most
important need of L2 learners is the need to use the L2 for communicative
purposes. Since the implementation of the communicative syllabus for English
L2 for std 5, 6 and 7 pupils in 1986, the focus has been on communication.
An indisputable link exists between teaching and testing. This implies that,
should the overriding aim of a L2 syllabus be communicative competence, then
the natural result of this should be the periodic testing of the communicative
abilities of the pupils.
Communicative teaching has already been explored to a considerable extent.
One can assume that the amount of literature available on communicative teaching
has resulted in a (positive) change in L2 classrooms. Communicative testing has
not been explored sufficiently, however. In fact, there is enough reason to
believe that the co-ordination that should exist between L2 teaching and L2
testing is lacking. In this mini-dissertation an attempt has been made to give
guidance to L2 teachers in the bridging of the gap that exists between L2
teaching and L2 testing.
Test construction has become a specialized field, and L2 teachers should get
sufficient training in this field, so as to enable them to measure the progress
of their pupils scientifically. In this mini-dissertation the following aspects
of testing are discussed: validity, reliability, subjectivity/objectivity,
the characteristics of communicative testing, the use of different scales for
the evaluation of communicative competence, and techniques that can be applied
in the testing of communicative competence. Knowledge of the above-mentioned
aspects could lead to more scientific approach to L2 testing and this may help
to eliminate the disharmony currently existing between L2.~eaching and L2
testing. It is concluded that communicative language testing in the junior
secondary phase is indeed possible if the techniques proposed in this mini-dissertation
are followed. / Skripsie (MEd)--PU vir CHO, 1990
|
14 |
'n Evaluering van kommunikatiewe tweedetaaltoetsing in die junior-sekondêre fase / Jana HarveyHarvey, Jana January 1990 (has links)
L2 teaching has been subjected to •significant changes over the last few years.
These changes can mainly be attributed to the fact that more attention has
been given to the needs and aims of L2 learners. Agreement has been reached
that language is essentially a tool for communication and that the most
important need of L2 learners is the need to use the L2 for communicative
purposes. Since the implementation of the communicative syllabus for English
L2 for std 5, 6 and 7 pupils in 1986, the focus has been on communication.
An indisputable link exists between teaching and testing. This implies that,
should the overriding aim of a L2 syllabus be communicative competence, then
the natural result of this should be the periodic testing of the communicative
abilities of the pupils.
Communicative teaching has already been explored to a considerable extent.
One can assume that the amount of literature available on communicative teaching
has resulted in a (positive) change in L2 classrooms. Communicative testing has
not been explored sufficiently, however. In fact, there is enough reason to
believe that the co-ordination that should exist between L2 teaching and L2
testing is lacking. In this mini-dissertation an attempt has been made to give
guidance to L2 teachers in the bridging of the gap that exists between L2
teaching and L2 testing.
Test construction has become a specialized field, and L2 teachers should get
sufficient training in this field, so as to enable them to measure the progress
of their pupils scientifically. In this mini-dissertation the following aspects
of testing are discussed: validity, reliability, subjectivity/objectivity,
the characteristics of communicative testing, the use of different scales for
the evaluation of communicative competence, and techniques that can be applied
in the testing of communicative competence. Knowledge of the above-mentioned
aspects could lead to more scientific approach to L2 testing and this may help
to eliminate the disharmony currently existing between L2.~eaching and L2
testing. It is concluded that communicative language testing in the junior
secondary phase is indeed possible if the techniques proposed in this mini-dissertation
are followed. / Skripsie (MEd)--PU vir CHO, 1990
|
15 |
Gradering av förlängd axel : En undersökning av hur olika graderingssätt påverkar överdelsplagg med olika mycket förlängd axel.Nordström, Paulina January 2017 (has links)
Denna studie är en kandidatuppsats i designteknik. Studien undersöker hur tre olika graderingssätt påverkar olika typer av överdelsplagg med förlängd axel. Företaget producerar för tillfället denna typ av modell då den har hög efterfrågan på marknaden. Avdelningen har tidigare inte arbetat så centralt med denna typ av modell och har därför ingen välbeprövad metod för att gradera dessa modeller. På grund av detta har företaget heller inget optimalt graderingsblock för dessa modeller. Det står dock klart att ett överdelsplagg med förlängd axel inte kan graderas på samma sätt som ett överdelsplagg med normallång axel, då detta leder till att graderingen upplevs få en diagonal sluttning från bystviddspunkt till yttre axelspets. Syftet med studien är att undersöka hur olika graderingssätt påverkar två modeller med olika mycket förlängd axel. Metoder som använts i studien har varit mönsterkonstruktion, gradering, mönsterjämförelse och 3D simulering i Lectras programvaror; Modaris, KaledoStyle och 3D prototyping. Dessutom har verklig avprovning i storlek 46 skett samt att graderingens mått och visuella utseende har analyserats. Studiens resultat visar att axelvidden bör graderas med samma värde som bystvidden för att åstadkomma en lämplig gradering för de två modellerna av förlängd axel men att detta kan komma att påverka ärmens totala längd från mitt bak. Därför kan en längdgradering av ärmen behöva appliceras på storlekar från 46-54.
|
16 |
Elevinflytande - en överenskommelse Om gymnasieelevers inflytande på sitt lärandeLindén, Stina January 2007 (has links)
Elever på gymnasiet ska enligt styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lärande och alltså över de lärandesituationer som finns i skolan. Att så inte alltid är fallet visar flera undersökningar, och även detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet på ett estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrågor. Syftet har också varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jämföra elevernas upplevelser med lärarnas intentioner vad gäller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gällande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkäter till alla elever vid ett estetiskt program på en skola i norra Skåne. De deltagande lärarna intervjuades. Resultatet visar att eleverna upplever ett stort inflytande i sina karaktärsämnen, att inflytandet däremot är betydligt mindre i kärnämneskurser samt att övergripande tydliga mål med elevernas inflytande saknas på den undersökta skola. I litteraturen såväl som i elevernas estetiska kurser ges en hel del goda exempel på hur eleverna kan få ett konkret och reellt inflytande över sina studier och slutsatsen kan dras att det är aktörerna på den enskilda skolan, som i förhandlingar måste komma överens om vad de menar med elevinflytande. Det handlar allt som oftast om att genom förhandlingar komma överens.
|
17 |
Form för funktion / Shape for functionEriksson, Rebecca January 2013 (has links)
Bakgrunden till detta arbete var att företaget som kontaktades vill ta fram en ny modell av hästsportjacka. Arbetets syfte är att ta fram en modell som har form för funktionen. Vissa funktioner är mer viktiga än andra vid ridning, något som undersöks och presenteras i rapporten. Då många ryttare vistas utomhus blev det även viktigt att undersöka vikten av väderanpassade plagg. Ett grundmönster och en modell tas fram som även graderas. Modellen har två alternativa detaljer på ficka och sprund som lätt ska kunna bytas ut och användas istället för de som finns på slutprovet.Grunden och modellen konstrueras i Lectra´s programvara Modaris, som är ett mönsterkonstrukrionsprogram ämnat för konfektion. Ett antal provplagg sys upp och provas av, både på docka och provmodell som sedan analyseras för att sedan justeras. Alla specifikationer är gjorda i Microsoft excel, med bilder gjorda i Adobe Illustrator samt Lectra´s Kaledo Style. / Program: Designteknikerutbildningen
|
18 |
RetrojeansBodén, Minna January 2013 (has links)
Denna rapport är en del utav ett examensarbete som innefattar att skapa ett par damjeans i 40-talsstil till ett företag. Den beskriver ett tillvägagångssätt för hur produkten skapas, från grund till färdig produkt. Företaget har en butik som säljer rockabillyartiklar i 40-50 stil och har även eget märke. De vill ha en ny jeansmodell som kompletterar deras jeansutbud.Rapporten talar om hur 40-tals silhuetten utformas och hur bästa möjliga passform uppnås via avprovningar och mönsterändringar. Modellens design bestäms i dialog med företaget. Kravspecifikation sammanställs och används som konstruktionsunderlag för att uppnå designen. Konstruktionen av jeansen visas och hur jeansmodellens detaljer utarbetas. Skillnadsmåttlista för tumstorlekar skapas i storleksspannet W24-W34 genom att studera internet och undervisningsmaterial från designteknikerutbildningen. Tillvägagångssätt för proportionsmässig gradering av jeansmodell beskrivs. Kravspecifikation för graderingens kriterier sammanställs utifrån undervisningsmaterial och används som underlag vid gradering av modell.Arbetet resulterar i två stycken jeansgrunder med mönster, en jeansmodell i uppsytt sömnadsprov med tillhörande mönster och produktspecifikationer. Resultatet illustreras med hjälp av figurer och tabeller för att understryka tillvägagångssätt och lösningsförsök. Sammanfattningsvis kan konstateras att denna rapport avhandlar produktutvecklingen av jeansmodell och gradering i tumstorlekar / Program: Designteknikerutbildningen
|
19 |
Design anpassad för funktionalitet- Framtagning av skidkläder med tejpning som sömförseglingsmetod / Design for functionality- Development of skiwear with taping as a seam sealing methodLagesson, Anna January 2013 (has links)
Studien avser framtagning av skidkläder, en jacka och en byxa i herrstorlek, där designen bestäms av de funktioner som man vill uppnå i plaggen. Studien är gjord i samarbete med ett externt företag som valt ut uppdraget. En undersökning har genomförts för att få fram vilka underlag som krävs för att plaggen ska gå att sömförseglas med tejp, vilket därmed gör plaggen vattentäta.Under projektets gång har olika metoder använts för att nå slutresultatet. Digital mönsterkonstruktion, toilesömnad, avprovning och gradering är de främsta metoderna. Projektets mål har varit att leverera sömnadsprov på båda plaggen i samma material som plaggen senare är tänkta att tillverkas i. Olika specifikationer är även framtagna för att förbereda plaggen för produktion.Båda plaggen är graderade i en alfanumerisk storleksserie som har graderats proportionerligt efter graderingsunderlag från tidigare studier under designteknikerutbildningen. Viddökningen per storlek är 6 cm.Programvaror som använts är Lectras mönsterkonstruktionsprogram Modaris, Adobe Illustrator för plaggskisser och sammanställningar av specifikationer i Microsoft Excel. / Program: Designteknikerutbildningen
|
20 |
Kappa och Klänning : Retro plagg med modern passformSVENSSON, SOPHIA January 2014 (has links)
För företag som arbetar med måttlistor och skisser och låter mönstret skapas på en fabrik kan det vara problematiskt att få plaggen att sitta som man vill. Speciellt svårt kan det vara med ärmhål, ärmkullar och halshål. Jag har arbetat med ett sådant företag för att ta fram en kappa och klänning från designskisser i sextiotalsstil med modern passform i storlekarna XS-XL. Moderniseringen innebär till exempel mer rörelsevidd, inte spetsig byst och längre ärmar. Till detta skapas plaggmåttlistor, materialspecifikationer och plaggdelsdokument för att plaggen ska vara färdigt för att produceras på fabrik. Jag har utgått från grundkonstruktioner i både gammal och ny litteratur och följt upp med avprovning på provmodell/docka som jag gjort ändringar på tills en tillfredställande konstruktion blivit till. Denna har jag sedan graderat. I rapporten ingår en detaljbeskrivning av processen och de problem som uppstått. Då inget fabriksprov gjordes i det riktiga tyget är det osäkert om några ändringar kan behövas göras innan produktion men ett bra prov gjordes i liknande material. / Program: Designteknikerutbildningen
|
Page generated in 0.1017 seconds