Syftet med undersökningen var att utröna huruvida problemlösning i grupp ger ett bättre resultat än individuellt. Fyrtiotre elever, i två slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade på ett frågeformulär enskilt för att därefter tillsammans, i elva grupper, lämna in ett gemensamt svar för sin grupp. Tanken med undersökningen var att ta reda på hur många korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utläsa om det uppstått teamthink och/eller grupptänkande ur både gruppens och den enskildes perspektiv.Efter att ha diskuterat frågorna i grupp, och lämnat ett gemensamt svar för gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar jämfört med 150 korrekta svar individuellt. Det var en markant ökning. Ser man strikt ur gruppens perspektiv uppnår alla elva grupperna teamthink. I nio av dessa grupper har gruppen minst kommit fram till samma antal korrekta svar som den som var bäst individuellt och i fyra av dessa grupper uppkom en stor synergieffekt, eftersom gruppens resultat var bättre än alla enskilda individers resultat. Ur de enskilda individernas synvinkel var det 35 elever som var med om en form av teamthink, eftersom deras resultat blev bättre när de ingick i en grupp. De hade 218 korrekta svar i grupperna jämfört med 105 individuellt. Sex elever hade samma resultat och endast två elever upplevde något som man ur individens perspektiv kan beteckna som grupptänkande. Intressant var dock att i dessa två elevers grupper ökade det sammanlagda resultatet från 31 korrekta svar individuellt till 52 korrekta svar som grupp. Därmed fick övriga deltagare, som ingick i dessa två grupper, ett stort mervärde av att paras ihop med kamrater som hade många fler korrekta svar individuellt.

I avhandlingen diskuteras framväxten av den rationalistiska styrmodell - resultatstyrning - som i dag är tänkt att tillämpas i staten. Dels diskuteras denna politiska institutions historiska närvaro i staten. Den spåras tillbaka till den programbudgeteringen. Institutionen har visserligen förändrats under de nära fyrtio år som förflutit sedan programbudgeteringen introducerades i staten. Förändringarna har dock främst gällt tillämpningen av olika metoder och tekniker. Vad gäller tillkomsten av nya metoder och tekniker har stabiliteten varit betydligt större. Och beträffande de mer grundläggande idé- och tankemönster som konstituerar institutionen, och tillika dess grundläggande målsättningar, påvisar undersökningen mycket stor stabilitet. I avhandlingen görs också ett försök att förklara styrmodellens beständighet. Frågan aktualiseras av att lärandeprocessen har haltat i flera avseenden. Erfarenheter som vunnits i tidigare skeden av processen inte har utnyttjats i senare skeden, konkreta problem som iakttagits i utvärderingar har bara i begränsad utsträckning diskuterats och relaterats till föreslagna lösningar och resultat från försöksverksamheter har ofta inte inväntats. Kritiska diskussioner som pågått i de ansvariga aktörernas omvärld har också haft svårt att få genomslag. Händelseutvecklingen förklaras utifrån ett historisk-institutionellt perspektiv och olika teorier om byråkratins makt. Det görs gällande att olika initiala beslut som fattades kring 1960 skapade olika självförstärkande krafter, som kom att verka stabiliserande på den studerade institutionen. Tre sådana krafter diskuteras: För det första hävdas att besluten gav ansvariga organisationer, och personer inom dessa organisationer, incitament och möjligheter att vidmakthålla institutionen; det har legat i deras (egen)intresse att bevara och utveckla den. Genom att de tidigt fick starka positioner har de också kunnat verka för detta. Genom att organisera verksamhet och personer och genom att kontrollera information har aktörerna sett till att behålla kontrollen över institutionen. För det andra hävdas att utvecklingsarbetet under långa perioder, och som en följd av olika initiala beslut, har letts av små och sluta grupperingar bestående av personer från ett fåtal organisationer (främst budgetavdelningen, RRV och Statskontoret). Tendenser till grupptänkande har uppstått. Genom att främst diskutera internt sinsemellan, och genom att skärma av källor som hade kunnat ge information om alternativa perspektiv och handlingsalternativ, har personerna inom dessa grupperingar blivit alltmer övertygade om det riktiga i att bygga vidare på den studerade institutionen. För det tredje hävdas att en särskild profession i ett tidigt skede av processen, och som en följd av olika initiala beslut, tog ett fast grepp om händelseutvecklingen. Institutionen kom från början att kläs i en ekonomiteoretisk språkdräkt, som gjorde att en viss typ av experter blev särskilt efterfrågade inom ansvariga organisationer, och även i statsförvaltningen i övrigt. Ekonomiadministrationen kom på detta sätt successivt att byggas ut, med följden att det ekonomiadministrativa språkbruket fick ett än fastare och än vidare fotfäste i statförvaltningen, vilket i sin tur ytterligare stärkte ekonomiprofessionens grepp om utvecklingen. Dominansen av en särskild profession har försvårat nytänkande och medfört att samma lösningar tenderat att återkomma. / The book discusses the origin and development of management by results in Swedish state administration. The historical presence and stability of this political institution is analysed. It is argued that it can be traced to program budgeting, which was introduced in the early 60s, and that the institution has been marked by a high degree of stability. An attempt is made to explain the constancy of the steering model. The question is brought to the fore by the fact that the learning process has failed in several respects. The course of events is explained from a historical-institutional perspective and different theories of bureaucratic power. It is asserted that different initial decisions made in connection to the introduction of PB created different positive feedbacks, which were to have stabilizing effects on the institution.

Försvarsmakten har specificerat personalen som sin kanske viktigaste resurs. Tidigare flygvapenchefen poängterade det mycket bra med att i sin värdegrundspolicy uttrycka att vi ”inte har råd att bara rekrytera ur halva befolkningen”. Det han då hade i åtanke var faktumet att vår arbetsgivare brister i att attrahera och behålla medarbetare som är kvinnor. I den kontexten kan man identifiera att Försvarsmakten behöver nyttja sin befintliga personal på bästa sätt. Vi vill undersöka hur flygvapnet kan nära personalens ambitioner att utvecklas till att bli det bästa de kan bli. Vi har med ett öppet sinne sökt svaren till vilka faktorer som påverkar och möjliggör en framgångsrik väg genom den yrkesverksamma delen av livet. De individer i vårt samhälle som vi valt att fokusera på har valt Försvarsmakten som arbetsplats och officer som yrke. Studien har en induktiv ansats, där empirin hämtas från både kvalitativa intervjuer och workshops. Genom hela arbetet har vi inspirerats av grounded theory som metod. Vi som forskare har en förförståelse för ämnet och har på ett naturligt sätt haft en god kontakt med de individer som deltagit i studien. Referensramen har hämtats från olika delar av forskningsfältet. Främst från organisationsteorier och organisationspsykologi. För att se helheten har vi använt Bolman & Deals organisationsteori, Brown & Brooks som utvecklar olika karriärteorier och Mintzberg som kompletterar med strukturmodeller. Från Försvarsmakten har vi tagit befintliga styrdokument och använt, av Försvarsmakten, anlitade företags teoretiska grund för karriärutveckling. För att konstruera vår sammanfattande modell har vi utgått från två etablerade modeller, en av Super (The Life-Career Rainbow: Six Life Roles in Schematic Life Space) och Schein (A Temporal Development Model). Utifrån empirin framträdde tre tydliga teman i vad som officeren fann som viktigast i förutsättningar till att vilja bygga sin karriär. Coaching, där tydlig feedback från chef och kollegor är en viktig ingrediens tillsammans med möjligheter och målinriktning. Livspusslet bygger på att kombinera arbetet med det övriga livet. Familj och fritid ska även fungera på ett balanserat sätt i förhållande till arbetsbelastning. Avtal och Försvarsmaktens geografiska spridning är andra områden som hämmar individen. Strategisk personalplan ses som en av framgångsfaktorerna för att locka och ge individen bra förutsättning för chefskarriären. För att underlätta för både organisation och individ krävs en symbios emellan dessa två. I karriären vi ser som önskvärd finns en långsiktighet och en metodiskt iterativ utveckling av både organisation och individ. Vidare har vi sett att en central personalplanerare får ett perspektiv som gynnar båda intressenterna i detta sammanhang.  Det har varit en spännande resa som har gett oss många intryck att ta med i framtiden. Vi har lärt oss om det faktiska ämnet men minst lika mycket om rollen som forskare och metoder för att tillgodogöra oss information och att förhålla oss till densamma. Vi har funnit en del väntade svar men också en hel del oväntade faktorer som i stort och smått påverkar de respondenter vi mött under vår resa. Vi har fått bekräftat vår uppfattning om ledningsgruppers sammansättning, lärt oss om vikten av mentorering på olika nivåer och hur mycket en organisationsstruktur med tydlighet värderas. Att den sociala delen av livet är viktig har vi egna erfarenheter av men att komma till insikt om samspelet som gör helheten var vi inte riktigt beredda på. Vi har valt att i en modell likna den här helheten vid en hybridkonstruktion där varje del är, likt en hybridbil, en motor samtidigt som en generator. För den med endast ett visst intresse för teknik så kan liknelsen ge en insikt om att varje del tillåts belasta en till del men också att batteriet ibland behöver laddas. Den moderna syn som växt fram hur samspelet fungerar idag har sin grund hos Frone och den integrativa modellen. Han menar att familj kan fungera som buffert mot stress genom att ge stöd och möjlighet till avkoppling lika väl som att familjen kan generera stress som påverkar arbetet Vi har under arbetet skiftat från en tydlig uppfattning om att grundutbildningen ger oss en, i viss mån, förutbestämd förutsättning för vidare karriär. Delvis har den uppfattningen bekräftats men inte på det sättet som vi förutspådde. Vi förväntade oss att finna strukturella tydligheter som med historik och ”gammal hävd” gjorde att en pilot i Flygvapnet på något sätt har en enklare och tydligare väg uppåt i hierarkin. Det stämmer, men det finns saker bakom kulisserna som vi inte var medvetna om. Det handlar om att välja medarbetare som liknar en själv och vi har sett det med all önskvärd tydlighet på fler olika platser och nivåer inte bara med just den kategorin. Det finns mer bakom, det finns processer som en chef bör medvetandegöras. Det finns påverkansfaktorer som inte går att bortse från då de i så fall omöjliggör för en stor del av vår personal att bidra på det sätt de har kapacitet till. Vi anser att vår organisation inte har lyxen att INTE ta till vara på de resurser vi har. / The Armed Forces have specified personnel as their perhaps most important resource. As the former Air Force Supreme Commander very well pointed in expressing “we can´t afford to recruit from half of the population". What he had in mind was the fact that the Swedish Armed Forces are not very good at attracting and retaining female employees. However, in this context it is possible to identify that the defense force needs to utilize its entire existing staff in the best possible way. We want to investigate how the Air Force can enthuse the personnel's ambitions and develop them to become all they can be. We have with an open mind sought the answers to what affects and enables a successful path through the professional part of life. The individuals in our society that we have chosen to focus on have chosen the Swedish Armed Forces as a workplace and Officer as a profession. The case study has an inductive approach, where the empiricism is derived from both qualitative interviews and workshops. Throughout the work we have been inspired by grounded theory as a method. We as researchers have had a certain understanding of the subject and naturally have had good contact with the individuals who participated in the study. The frame of reference has been taken from various parts of the research field. Mainly from organizational theories and organizational psychology. To see the whole, we have used Bolman & Deal organizational theory, Brown & Brooks who develop different career theories and Mintzberg who supplement with structural models. From the Armed Forces, we have taken existing governance documents and used, by the Armed Forces, the companies' theoretical basis for career development. To construct our model, we have based on two established models, one of Super (The Life-Career Rainbow: Six Life Roles in Schematic Life Space) and Schein (A Temporal Development Model). Based on the empiricism, three clear themes emerged in what the officer found to be most important in the conditions for wanting to build his career. Coaching, where clear feedback from the manager and colleagues is an important ingredient along with opportunities and goals. In the Life Puzzle it is important to get together work with the rest of life. Family and leisure should also function in a balanced way in relation to workload. Agreements and the Armed Forces' geographical distribution are other areas that hamper the individual. Strategic personnel plan is seen as one of the success factors for attracting and giving the individual a good basis for the managerial career. To facilitate both organization and individual, a symbiosis between these two is required. In the career model we have built there is a long-term perspective and a methodically iterative development of both organization and individual. Furthermore, we have seen that a central staff planner has a perspective that benefits both stakeholders in this context. It has been an exciting journey that has given us a lot, we have learned about the actual subject but also about the role of researcher and provided us with information and means to relate to it. We have found some expected answers, but also a lot of unexpected factors that affect the respondents. We have confirmed our view on the composition of management groups and learned about the importance of mentoring at different levels and how much an organizational structure is clearly valued. The social part of life is important but we have now also an understanding of the interaction that makes the whole. We have chosen to create a model to resemble this in a hybrid design where each part is, like a hybrid car, an engine at the same time as a generator. For those with only a certain interest in technology, we think that the parable gives an insight that each part can be allowed to propel but also that it sometimes needs to charge its battery. The modern view that has emerged how the interaction works today has its foundation in Frone and the integrative model. He believes that family can act as a buffer against stress by providing support and opportunities for relaxation as well as that the family can generate more stress that affects the work. During the duration of the work, we have shifted from a clear perception that the basic training and undergraduate education gives us a certain predetermined condition for further career. In part, this view has been confirmed, but not in the way we assumed. We expected to find structural clarity that, with history and "old claims", made a pilot in the Air Force somehow have a clearer path up the hierarchy. That's correct, but there are things behind the scenes that we weren't aware of. This is a story about choosing employees who are similar to yourself and we have seen it. We have seen it with all the desirable clarity in several different places and levels, not just with that particular category. There is more behind the scenes, there are processes that a manager should make conscious. There are influencing factors that cannot be ignored as they in this case make it impossible for a large part of our staff to contribute in the way they have capacity. We believe that our organization does not have the luxury of NOT utilizing the resources we have.

This paper seeks to answer how misogyny is expressed in the forum incels.is, a discussion board forum where incel users engage in threads to talk to each other about the difficulties of not having sexual or romantic relations. The method chosen is netnography, which helps when studying sensitive subjects and communities, and requires the researcher to be aware of any bias that they carry.  The netnography was conducted in the prefixes Ragefuel and Blackpill, which resulted in seven categories of misogyny and how they are manifested in the threads on the forum. By looking at previous research of incels, incel communities and misogyny, and with the theories of virtual communities, subcultures, participation and groupthink, the results of the study are discussed to understand how misogyny manifests on the forum. It is concluded that misogyny is manifested through seven categories on the forum, and how seeing incels as a subculture would allow their participation of misogyny to be observed more closely, as their virtual community serves as a function of upholding the cultural specificities Cottee (2020) claims are typical of incels. Further, future research is recommended to focus on how algorithms and the forum (serving as an echo chamber) indoctrinate new users to hate women. / Denna studie ämnar att svara på hur misogyni är uttryckt i forumet incels.is, ett diskussionsforum där incelanvändare deltar i trådar för att prata om svårigheterna om att inte ha några sexuella eller romantiska relationer. Den valda metoden är netnografi, som är fördelaktig när man studerar känsliga ämnen och gemenskaper, och den kräver att författaren är medveten om fördomar som de möjligtvis har. Netnografin genomfördes i prefixerna Ragefuel och Blackpill, vilket resulterade i sju kategorier av misogyni och hur de är manifesterade i trådarna på forumet. Genom att titta på tidigare forskning om incels, incelgemenskaper och misogyni och med hjälp av teorierna virtuella gemenskaper, subkulturer, deltagande och grupptänkande, diskuteras resultaten för att förstå hur misogyni manifesteras på forumet. Till sist blir slutsatsen att misogyni manifesteras i sju olika typer på forumet, och genom att se på incels som en subkultur ger möjlighet till att närmare granska hur deras deltagande i misogyni uttrycks, då deras virtuella gemenskap blir en funktion av att upprätthålla kulturella särdrag som Cottee (2020) menar är typiska av incels. Vidare rekommenderas framtida forskning att fokusera på hur algoritmer och forumet (i funktion av en ekokammare) indoktrinerar nya användare till att hata kvinnor.

Purpose: The purpose of this paper is to analyze how ongoing organizational changes within the Swedisch Church affects its musical activities in parishes. Method: The study is based on interviews and publicated sources. Conclusion: Church musicians as a group are a powerful and vital resource for the Swedish Church.