Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010.

<p>Studien avser att ge en bild av hur samtal om gudsrelation hanteras i psykoterapi. Data samlades in genom en fokusgrupp och 13 intervjuer. Urvalet bestod av terapeuter och själavårdare med erfarenhet av att samtala om gudsrelation med konfidenter. Materialet analyserades med en modifierad version av Consensual Qualitative Research. Analysen gav sju kategorier som beskrivs ingående: Förekomst, Initiering, Samtalens karaktär och behandlarens förhållningssätt, Behandlarens strategier och arbetssätt, Relevans, Möjliga vinster och risker samt Metanivå. Slutsatserna sammanfattas på följande sätt: <i>Samtal om gudsrelation i terapi kan beskrivas som sällsynta, känsliga och fruktbärande</i>. Etiska frågeställningar som aktualiserats av temat diskuteras.</p>

No description available.

Studien avser att ge en bild av hur samtal om gudsrelation hanteras i psykoterapi. Data samlades in genom en fokusgrupp och 13 intervjuer. Urvalet bestod av terapeuter och själavårdare med erfarenhet av att samtala om gudsrelation med konfidenter. Materialet analyserades med en modifierad version av Consensual Qualitative Research. Analysen gav sju kategorier som beskrivs ingående: Förekomst, Initiering, Samtalens karaktär och behandlarens förhållningssätt, Behandlarens strategier och arbetssätt, Relevans, Möjliga vinster och risker samt Metanivå. Slutsatserna sammanfattas på följande sätt: Samtal om gudsrelation i terapi kan beskrivas som sällsynta, känsliga och fruktbärande. Etiska frågeställningar som aktualiserats av temat diskuteras.

Both contemporary research in History of Religions and current public debate tell us that Christianity as a religious form is challenged in today’s society. Nevertheless, Christianity is often present in secular artistic expression such as fictional literature. The purpose of this paper is to examine how God is portrayed in two late-modern Swedish novels, Djävulen och Gud by Mare Kandre (1993) and Boken by Niklas Rådström (2013). The examination is based on a hermeneutic method using close reading in order to answer the questions asked. The result of the examination shows that God in the late-modern novels is portrayed as a figure with shifting emotions, and in both novels God goes through changes which are in some ways similar. The creator’s understanding for the human beings increases the more he learns about the humans and their free will and the closer to humanity he gets.

Syftet med den här studien är att få en inblick i vilket förhållande ungdomar i en mångkulturell skola har till tro, religiositet och Gud samt se ifall man kan urskilja likheter och skillnader och om så, är det möjligt att anta att dessa beror på religiös eller kulturell skillnad. För att kunna besvara frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta ungdomar som alla går i årskurs 8 och har olika kulturell bakgrund. Studien har gjorts på en skola i en medelstor stad i Mellansverige. Resultatet av min studie visar att många av ungdomarna har en religiös tro på Gud och att religionen på vissa områden är viktig för dem. Det finns både likheter och skillnader mellan ungdomarna vad gäller kulturell och religiös bakgrund. Intervjuresultatet i sig kan inte ge något entydigt svar eftersom många likheter och skillnader även finns inom den egna kulturella/religiösa gruppen men studien visar t.ex. att likheten är att ungdomarna har ett förhållande till tro och religiositet och att det verkar finnas ett intresse för dessa frågor. Den främsta framträdande skillnaden är att de muslimska ungdomarna uttrycker en mer traditionell uppfattning om sin religiositet i jämförelse med de ungdomar i studien som anser sig vara troende men inte muslimer. Det finns en sannolikhet för att skillnaderna beror på kulturell och religiös bakgrund.

The purpose of this thesis is to analyse how the books The Case for God and 12 Steps to a Compassionate Life by the historian Karen Armstrong has been discussed and debated in swedish mass media. Very few academics in the discipline of the history of religions has had such a broad public success as Karen Armstrong, and it is therefore important to acknowledge how major themes and issues in her writings are discussed on the public arena. With the aid of reception theory developed by Hans Robert Jauss and by Stuart Hall, I present three conclusions about the mass media reception of The Case for God and 12 Steps to a Compassionate Life. First of all, I show that the reception of the two books by Armstrong is dependent on differences in expectations and experiences, and that it is possible to spot and acknowledge these differences in the actual texts that make up the reception. Second, I give evidence to how central binary constructions in the arguments put forward by Armstrong are used and developed upon in the reception. Third, I demonstrate how differences in perceptions about Karen Armstrong as a person plays a major part in the reception, and that Armstrong herself is an active part in the construction of her own media image.

Min uppsats Gud vs. ondskan är en studie av vilken gudsuppfattning präster har, samt hur deargumenterar kring teodicéproblemet. Efter en halv termins studier i religionsfilosofi valdejag att skriva detta arbete där jag intervjuade fem olika präster och lät de svara öppet påovanstående frågor. Mitt arbete är en kombination av litteraturstudier och en empiriskundersökning och jag gav mig in i detta arbete utan att försöka försvara någon tes. Dennauppsats är att betrakta som ett underlag för att ge kunskap om vilken gudsuppfattning prästerhar och hur de får ihop problemet med en allgod Gud och en existerande ondska.Efter en inledande bakgrunds- och metoddel kommer en litteraturdel som innefattar enförklarande del om teodicéproblemet. Litteraturdelen innehåller också olika avsnitt vilkabehandlar olika gudsföreställningar och diskussioner om för eller emot Guds existens. Efterlitteraturdelen redovisar jag resultatet av de intervjuer jag har gjort. Denna del är upplagd såatt jag först har försökt förklara hur prästerna besvarat min fråga om deras gudsföreställning.Därefter kommer deras svar, där de ger sin syn och förklaring på hur en god Gud tillåterondskan att existera.Efter intervjudelen kommer en analys av hur prästerna svarat på mina frågor. Här försöker jagbetona likheter och skillnader i svaren. Jag kommer i detta avsnitt också att visa på hur svårtdet är att förklara vad eller vem Gud är. I detta avsnitt visar jag också att även präster harmycket svårt att komma med rimliga argument för att det finns en god och allsmäktig Gudsamtidigt som vi lever i en värld med ondska som ett naturligt inslag.Uppsatsen avslutas med en mycket kort sammanfattning av mitt arbete.

Jag har undersökt läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från bokförlagen Gleerups, Natur och Kultur och från Almqvist och Wiksell för att se hur fakta kring trosuppfattningar i de abrahamitiska religionerna framställs. Undersökningens mål var att visa på hur framställningen av de abrahamitiska religionernas syn på Gud beskrivs, hur deras heliga skrifter skildras och hur och varför de firar sina viktiga högtider samt se hur religionsutövandet i Sverige framställs. Undersökningen syftade också till att se om bokförlagen följer läroplanerna i sina beskrivningar av dessa. Jag har genom kvalitativ textanalys gjort en kritisk granskning av läroböckernas framställning av de begrepp som frågeställningarna innehåller. Framställningen av de abrahamitiska religionernas gudsbild är likartad. Läroböckerna framställer monoteismens betydelse för alla tre religionerna. Läroböckerna beskriver även de egenskaper Gud har enligt de abrahamitiska religionernas trosuppfattning. Läroböckernas skildring av de heliga skrifterna som respektive religion har innefattar en historisk bakgrund och dess betydelse för trosutövarna. Även dess innehåll och tillkomst framställs. Kopplingar görs även mellan religionerna. Judiska, kristna och muslimska högtider och festdagar skildras utifrån bakomliggande orsaker och en historisk kontext framställs. A&amp;W är det enda bokförlag som inte beskriver kristna högtider i sin lärobok. A&amp;W är även den enda läroboken som inte framställer judisk religionsutövande i Sverige. Muslimers religionsutövande beskrivs likartad i varje lärobok men det finns radikala beskrivningar av religionen från A&amp;W.

Enligt Sven G. Hartman har varje människa en personlig livsåskådning som bygger på uppfattningar om tillvarons egenskaper (ontologi), uppfattningar om hurdan människan är (antropologi), uppfattningar om samhället (politik) och uppfattningar om en eller flera makter/gudar (teologi). Hartman betonar livsfrågors vikt för utvecklandet av den personliga livsåskådningen. Även läroplanen betonar vikten av att eleverna utvecklar förmågan till egna ställningstaganden.Jag har genom att undersöka gymnasieelevers gudsbilder och reflektioner kring en bild föreställande ondska försökt få en bild av hur de utvecklar egna ställningstaganden och därigenom också utvecklar sin personliga livsåskådning. För min undersökning har jag använt mig av en gymnasieklass på en gymnasieskola i Malmö som läser kursen Religion A. Undersökningen, som var en kvalitativ enkätundersökning, gjordes vid två olika tillfällen i samband med lektionen. Vid båda tillfällen deltog 27 elever. Vid det första tillfället fick eleverna under ca 10 minuter skriftligt svara på frågan ”Vem är Gud?”. Vid det andra undersökningstillfället fick de se en bild om ondska och svara på frågan ”Vad tänker du när du ser den här bilden?” Under lektionen som följde behandlades teodicéproblemet och lektionen avslutades med att eleverna fick se bilden igen och svara på frågan ”Har du förändrat ditt sätt att tänka om bilden?”.Resultatet av mina undersökningar visar att elevernas gudsbild kan innebära att Gud är påhittad, att Gud är i allt, att det finns flera definitioner av vem Gud är och att Gud har de klassiska attributen (allsmäktig, allvetande etc.). En stor del av eleverna, framför allt tjejer, ger dock ingen definition av vem Gud är. När det gäller reflektionen kring bilden om ondska och lidande visade det sig att eleverna främst reflekterar kring vad lidandet, som de ser i bilden, beror på. Majoriteten av de elever som reflekterar över orsaken till lidandet menar att det är vi, omvärlden och västvärlden som bär ansvaret. Därmed ser de ondskan och lidandet i bilden främst som moralisk ondska och inte naturlig. Några elever anser även att det är Gud som bär ansvaret. När eleverna reflekterar efter lektionen funderarar de främst kring lidandets mening och kring orsaken till lidandet.