- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 1 to 6 of 6 (0.035 seconds)Spelling suggestions: "subject:"gymnasiekemi"" "subject:"gymnasiekemin""
| 1 |
Kunskap om och användning av inquiry-undervisning : En studie om förkunskaper och användning av inquiry-undervisninghos kemilärare på svenska gymnasieskolorCarlqvist Moe, Nathalie January 2023 (has links)
No description available.
|
| 2 |
Användandet av vardagsanknytningar i kemiklassrum på gymnasiet : Vad lärare kan se för fördelar och nackdelar med vardagsanknytningar och hur det användsRylander, Virva January 2022 (has links)
No description available.
|
| 3 |
Kemiämnet i gymnasiet 1969-2007. : En läromedelsanalys med fokus på miljö- och säkerhetsfrågorBörjesson, Sara January 2010 (has links)
<p>Syftet med studien är att visa hur kemiämnet presenteras i gymnasieskolans läroböcker i kemi med regelbundna nedslag över en 40-årig tidsperiod och hur de knyter an till rådande läroplaner, utbildningspolitik samt miljö- och säkerhetsfrågor i undervisningen. Studien bygger på en innehållsanalys av gymnasieläroböcker i kemi, och som fördjupas med erfarna lärares berättelser om undervisningspraktikens förändring över tid. Jag kopplar ihop fyra utbildningsfilosofier och undervisningstradition med läromedelsanalysen. Analysen visar att läromedlen från 1969, 1979 och 1989 är relativt lika med avseende på vilken bild som ges av kemiämnet. Från dessa årtionden ges bilden av att kemiämnet hör hemma i kemisalen. Läromedlen från 1999 och 2007 är mer lika varandra angående hur kemiämnet presenteras, det vill säga kemin är nu till för eleven och dennes vardagsliv. I min diskussion tar jag upp hur det kommer sig att intresse för kemi är svagt, trots att kemiämnet numera är mer lättillgängligt och knutet till det vardagsnära.</p>
|
| 4 |
Kemiämnet i gymnasiet 1969-2007. : En läromedelsanalys med fokus på miljö- och säkerhetsfrågorBörjesson, Sara January 2010 (has links)
Syftet med studien är att visa hur kemiämnet presenteras i gymnasieskolans läroböcker i kemi med regelbundna nedslag över en 40-årig tidsperiod och hur de knyter an till rådande läroplaner, utbildningspolitik samt miljö- och säkerhetsfrågor i undervisningen. Studien bygger på en innehållsanalys av gymnasieläroböcker i kemi, och som fördjupas med erfarna lärares berättelser om undervisningspraktikens förändring över tid. Jag kopplar ihop fyra utbildningsfilosofier och undervisningstradition med läromedelsanalysen. Analysen visar att läromedlen från 1969, 1979 och 1989 är relativt lika med avseende på vilken bild som ges av kemiämnet. Från dessa årtionden ges bilden av att kemiämnet hör hemma i kemisalen. Läromedlen från 1999 och 2007 är mer lika varandra angående hur kemiämnet presenteras, det vill säga kemin är nu till för eleven och dennes vardagsliv. I min diskussion tar jag upp hur det kommer sig att intresse för kemi är svagt, trots att kemiämnet numera är mer lättillgängligt och knutet till det vardagsnära.
|
| 5 |
Molbegreppet i kemiläroböcker. En analys av två läroböcker i kemiPettersson, Anna January 2006 (has links)
Undersökningens syfte är att studera hur ett område inom kursen kemi A på gymnasiet framställs i två olika typer av kemiläroböcker. Fokus är på hur innehållet presenteras, kursplanuppfyllelse samt hur anknytningar till vardagen och samhället utanför skolan görs. En läroboksanalys har utförts och innehållet i texten har systematiserats enligt på förhand givna kategorier. För analysen har området som berör substansmängd och mol valts. Analysen kompletteras med intervjuer av lärare. Läroboksanalysen visar att båda läroböckerna tar upp de mål i kursplanen som relateras till molbegreppet på ett relativt tillfredställande sätt. Materialet i den ena läroboken är dock så kortfattat att det är tveksamt om läroboken lämpar sig att användas som ensam lärobok. Anknytningar till vardagen förekommer sparsamt i de båda läroböckerna.
|
| 6 |
Jonbindning i svenska läromedel : Hur begreppet presenteras i läromedel och hur de kan påverka alternativa föreställningarRagagnin, Gianna January 2016 (has links)
Syftet med det här arbetet är att få en ökad insikt om hur begreppet jonbindning presenteras isvenska läromedel för gymnasieskolan. Läromedel som analyserats är läroböcker och didaktiskavideoklipp. Studien omfattar en undersökning om vilka element i läromedel förhåller sig till envetenskaplig representation och vilket innehåll som istället är känt i ämnesdidaktisk litteratur för attskapa alternativ förstärka missuppfattningar kring jonbindning. I studien analyseras dessutomskillnaderna mellan innehållet i böcker och videoklipp. Detta genomfördes genom en komparativinnehållsanalys.De flesta läromedel visar att den centrala idén är elektronövergången mellan en metall och enickemetall, ofta kopplat till visuella representationer av jonpar. Den här representationen kan bidratill missuppfattningen att jonföreningars består av diskreta molekylära enheter. I hälften avläromedel beskrivs otydligt att den elektrostatiska interaktionen är den drivande kraften ijonbindning. Läroböckerna har en mer homogen utformning och bättre grafiska lösningar, medanvideoklipps kvalitet och innehåll är mer varierad.Vissa videoklipp visar att det är möjligt att förklara jonbindningen utan att användaelektronövergången och bildning av jonpar. Man kan spekulera om lärarna som producerade demest didaktiska videoklippen har då varit medvetna om den vanligaste problematiken som orsakarmissuppfattningar om jonbindningen.
|
Page generated in 0.042 seconds