11 |
Patienters upplevelser av kontaktmannaskap : en intervjustudie inom psykiatriskt omvårdnadsarbeteArthursson, Göran January 2002 (has links)
No description available.
|
12 |
Verksamhetsstyrning på vårdcentraler : Hur nyckeltal användsÅstenius Näslund, Johanna, Kavianfard, Raheleh January 2013 (has links)
Syftet med uppsatsen är att jämföra tre vårdcentraler i Stockholms läns landsting med avseende på hur de arbetar med nyckeltal i sin verksamhetsstyrning. Uppsatsen är utförd genom en flerfallsstudie och är baserad på både primär- och sekundärdata. Underlaget till studien har samlats in genom tre intervjuer med antingen verksamhetschef eller ekonomichef på respektive vårdcentral. Våra sekundärdata innefattar artiklar, elektroniska och tryckta källor. För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar samt för att kunna bearbeta våra empiriska data har vi valt några teorier och modeller. Modellerna berör styrprocesser och verksamhetsstyrning medan teorierna bemöter fenomenet nyckeltal. Dessa modeller och teorier har sammankopplats till vår empiri som ligger till grund för vår analys. I analysen får utvalda teorier och sekundärdata möta empirisk data i form av intervjuer. Jämförelser görs med respondenternas svar samt med uppsatsens angivna teorier och modeller. Vår avsikt var att utgå från primärdata med teorihänvisningar, med syfte att se om vi har fått svar på frågeställningarna. Mål- och resultatstyrning är den typ av styrning som används på vårdcentralerna i vår studie. De använder sig av nyckeltal i sin verksamhet för att exempelvis mäta och öka sin effektivitet och produktivitet. Med hjälp av nyckeltal utför de uppföljningar och jämförelser i sina verksamheter. Nyckeltalsanvändning är beroende på typen av verksamheten.
|
13 |
Videokonferens? : uppfattningar om framtida videokonferenser vid en psykiatrisk klinikBörjeson, Lars, Svensson, Riitta, Niklasson, Git January 2002 (has links)
No description available.
|
14 |
SBAR; en strukturerad informationsöverföring mellan vårdpersonal : en litteraturöversiktEricson, Lena, Laitinen, Sari January 2014 (has links)
No description available.
|
15 |
Sjukvårdens professioner och evidensbaserad vårdSvensson, Henrik January 2008 (has links)
<p>Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt.</p><p>Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer.</p><p>Jag har sökt svar på följande frågeställningar:</p><p>• Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession?</p><p>• Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet?</p><p>Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter.</p><p>Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling.</p> / <p>A study based on the tension between different professional groups in health care in relation to developing care and introducing new work procedures. The purpose of the project has been to enhance the knowledge regarding professional identities and how they affect development of new work procedures in health care organizations.</p><p>The following issues have been looked into:</p><p>• Are there differences, and if so, what differences, in the view and practice of evidence based knowledge based on the clinical manager´s primary profession?</p><p>• How do clinical managers with different primary profession (nurses and physicians) experience their roll in developing new work procedures, and in applying evidence based knowledge?</p><p>This has been investigated quantitatively, by questionnaires to employed general practitioners and nurses at ten primary care unit within the County council of Örebro, in the middle of Sweden. To perceive a qualitative dimension, the clinical managers of the same units have been interviewed.</p><p>The study has not been able to show significant divergences in the views of the employees on the basis of the clinical manager´s primary profession. On the other hand, it is shown that the</p><p>system is not neutral regarding the clincal manager´s primary profession and that the professional groups have different views in significant aspects. This veryfies that the professional groups of employees are of crucial importance for the development of health care.</p>
|
16 |
Sjukvårdens professioner och evidensbaserad vårdSvensson, Henrik January 2008 (has links)
Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer. Jag har sökt svar på följande frågeställningar: • Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession? • Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet? Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter. Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling. / A study based on the tension between different professional groups in health care in relation to developing care and introducing new work procedures. The purpose of the project has been to enhance the knowledge regarding professional identities and how they affect development of new work procedures in health care organizations. The following issues have been looked into: • Are there differences, and if so, what differences, in the view and practice of evidence based knowledge based on the clinical manager´s primary profession? • How do clinical managers with different primary profession (nurses and physicians) experience their roll in developing new work procedures, and in applying evidence based knowledge? This has been investigated quantitatively, by questionnaires to employed general practitioners and nurses at ten primary care unit within the County council of Örebro, in the middle of Sweden. To perceive a qualitative dimension, the clinical managers of the same units have been interviewed. The study has not been able to show significant divergences in the views of the employees on the basis of the clinical manager´s primary profession. On the other hand, it is shown that the system is not neutral regarding the clincal manager´s primary profession and that the professional groups have different views in significant aspects. This veryfies that the professional groups of employees are of crucial importance for the development of health care.
|
17 |
Sjuksköterskor undviker patienter på grund av rädsla : en litteraturöversikt över hot och vålds påverkan på sjuksköterskor i vårdrelationen med patienter inom hälso- och sjukvårdKron, Angelica, Lamberg, Mathilda January 2016 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund Arbetsplatser som bedriver hälso- och sjukvård är de verksamheter där flest arbetsskador och sjukdomar anmäls till följd av hot och våld. Sjuksköterskors arbetsmiljö påverkas av hot och våld då våldshandlingar sker i samband med det patientnära arbetet. Personcentrerad omvårdnad är en del av omvårdnaden som kan leda till vårdrelationer baserade på tillit och trygghet. Vårdrelationer kan skapa möjlighet för sjuksköterskor att få förståelse för patienters behov och resurser. Syfte Att beskriva hur hot och våld kan påverka sjuksköterskan i vårdrelationen med patienter inom hälso- och sjukvård. Metod Metoden som valdes var litteraturöversikt. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna PubMed, Medline och CINAHL. Resultatet baseras på 20 vetenskapliga artiklar som klassificerades, värderades och sammanställdes i en matris. Resultat Sjuksköterskor påverkades psykiskt och fysiskt av hot och våld. Konsekvenserna manifesterades genom att sjuksköterskor agerade utifrån ett undvikande beteende där försämrad kommunikation var ett återkommande problem. Strategier för att etablera och upprätthålla vårdrelationer med patienter visade sig vara sjuksköterskors förmåga att ge uttryck för lyhördhet och förståelse. Slutsats Kunskap kring hur vårdrelationen mellan sjuksköterskor och patienter kunde påverka förutsättningar för personcentrerad omvårdnad var nödvändig vid omvårdnad av hotfulla och våldsamma patienter. Otrygga arbetsplatser försämrade förutsättningarna för sjuksköterskor att erbjuda personcentrerad omvårdnad och vårdrelationer baserat på tillit och trygghet.
|
18 |
Mellanchefers erfarenheter av att arbeta med psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård. Strävan och begränsningarGylling, Josefin, Ganard, Märta January 2013 (has links)
Hälso- och sjukvårdens ständigt pågående utveckling medför ökad arbetsmängd, högt arbetstempo och minskad återhämtning för medarbetarna. Mellanchefer är betydelsefulla för skapandet av hälsosamma arbetsmiljöer, men deras arbetsbörda och upplevda stress påverkar ett långsiktigt arbete med psykosocial arbetsmiljö. Syftet med studien var att belysa mellanchefers erfarenhet av att arbeta med psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård. Intervjuer genomfördes med 12 kvinnliga mellanchefer inom kommun och landsting. Utförda intervjuer skrevs ut ordagrant och analyserades med innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Den första huvudkategorin beskrev mellanchefers strävan efter ett ändamålsenligt arbetssätt. Underkategorier som bildades beskrev deras erfarenhet av att vara lyhörd och närvarande, att förmedla information och tydlighet, att förebygga och hantera konflikter, att främja ett gott teamarbete samt att skapa delaktighet och ansvarskänsla. Den andra huvudkategorin beskrev faktorer som begränsar mellanchefers arbetssätt och underkategorierna skildrar mellanchefers erfarenheter av begränsningar i organisationen och ekonomin, bristande stöd samt önskemål om förbättringar. I diskussionen rekommenderas transformellt ledarskap och stöd för att uppnå god psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården. Studiens slutsats är att medarbetares och mellanchefers psykosociala arbetsmiljö måste ses i samhörighet, ur ett helhetsperspektiv, för att en god psykosocial arbetsmiljö skall uppnås inom hälso- och sjukvårdens organisation.
|
19 |
Förmedling av ekonomisk information : En studie av hur ekonomisk information förmedlas internt på Länssjukhuset Kalmar. / Communication of Financial Information : A study of how financial information is communicated internally at Kalmar County HospitalLundberg, Hannah, Wennerström, Helena January 2016 (has links)
Bakgrund/problem: Kostnadsutveckling för Sveriges landsting prognostiseras fortsätta öka under kommande år. Ekonomisk medvetenhet hos chefer och personal är viktig för att arbeta för en minskad kostnadsutveckling. Forskning har visat på brist angående finansiell kunskap hos chefer inom hälso- och sjukvården vilket påverkar deras kostnadsmedvetenhet. Chefernas kostnadsmedvetenhet och hur de informerar personalen är centralt för hur kostnadsmedvetna personalen är. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga Länssjukhuset Kalmars existerande informationsflöde gällande ekonomisk information och beskriva på vilket sätt informationen förmedlas. Studien undersöker om ledningens uppfattning om personalens kostnadsmedvetenhet och dess tillgång till ekonomisk information överensstämmer med personalens faktiska kostnadsmedvetenhet. En modell över Länssjukhusets informationsflöde presenteras och därefter vilka förbättringar som rekommenderas. Metod: En kvalitativ fallstudie med en utvärderingsdesign har genomförts. Empirisk material har insamlats via intervjuer och observationer på två kliniker på Länssjukhuset Kalmar. Resultat/Slutsats: Förmedling av ekonomisk information finns på alla nivåer i Länssjukhuset Kalmar men beroende på forum antar det ekonomiska perspektivet större eller mindre plats för förmedling och diskussion. Organisationen är i behov av en ökad dialog kring de ekonomiska målen och de existerande styrmodellerna för att få en förståelse för dem. De behöver även uppdatering av budget för att få rimliga mål att styra mot. En ökad kompetens kring ekonomi skulle öka både chefers och personalens kostnadsmedvetenhet som en del i arbetet att begränsa kostnadsutvecklingen. / Background/problem: Costs for Sweden’s counties are forecast to continue increasing in the coming years. Financial awareness amongst management and staff is essential to limit the increasing of costs. Research has shown there is a lack of financial awareness amongst management within healthcare, which influences their cost awareness. Management’s cost awareness and how they inform staff of such are central to staff’s cost awareness. Purpose: The purpose of this study is to map Kalmar County Hospital’s existing information flow with respect to financial information and describe how such information is communicated. The study looks to determine whether management’s perception of their staff’s cost awareness and their access to financial information are in line with staff’s actual cost awareness. A model of the County Hospital’s information flows is presented, followed by recommendations for improving such. Method: A qualitative case study was completed, based on an assessment of empirical data gathered by way of interviews and observations at two departments at Kalmar County Hospital. Results/Conclusion: Financial information is communicated at all levels in Kalmar County Hospital. However, depending on the forum, the level of communication and discussion of financial issues may vary. The organization needs an improved dialogue 9 (129) about the financial goals and the management control system to gain an understanding of them. They also need updating the budget to get reasonable goals. Competence of financial matters would enhance both management and staff’s cost awareness with a view to limiting increasing costs.
|
20 |
"Skammens sjukdom" Att leva med hiv : - En litteraturöversiktPetersson, Hanna, Lundmark, Rebecca January 2016 (has links)
Bakgrund: Idag lever uppskattningsvis 36,9 miljoner människor världen över med en känd hiv-infektion. Det finns ett stort mörkertal, då cirka hälften av alla de människor som har infektionen fortfarande är ovetandes om det. Stora framsteg inom forskningen kring hiv har gjorts sedan upptäckten, trots detta råder det fortfarande en stor okunskap inom ämnet. Syfte: Att beskriva hiv-positiva personers upplevelser av möten med vårdpersonal. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt med en induktiv ansats, och baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod, samt en artikel med mixad metod. Fribergs femstegmodell användes som analysmetod. Resultat: Det framkom att hiv-positiva personers upplevelser av vården och vårdpersonalen varierade stort. Kunskapsutvecklingen kring hiv ansågs gå framåt, men trots detta upplevde många diskriminering och stigmatisering i vårdmötet. Resultatet sammanställdes i fyra teman: vårdande bemötande, icke-vårdande bemötande, god kunskap hos vårdpersonal samt bristande kunskap hos vårdpersonal. Slutsats: Personer som lever med hiv upplever diskriminering och stigmatisering i vårdmötet. Yrkesverksamma inom vården måste utöka kunskapen kring HIV, dess överföringsvägar och behandling, för att en attitydförändring ska kunna ske. Förmågan till att kunna utföra en god och patientsäker vård, baseras på utvecklingen av en god relation till den vårdsökande. En relation som grundar sig på respekt för den unika individen.
|
Page generated in 0.0251 seconds