With the introduction of RIS and PACS technologies in clinical radiology, the field has become increasingly technology dependent. The quality assurance in radiology have however yet to catch on. With many quality assurance programs mainly focusing on the clinical side of radiology whilst little attention is paid to the technical aspects. This thesis serves to change that, by investigating quality assurance of radiology equipment in the workflow of hospital physicists and biomedical engineers at Södersjukhuset emergency hospital. To improve said workflows, process modelling and multi-actor system analysis was utilized in combination with the on-site inventory system Medusa. In order to model the workflows, the process modelling technique flowchart was used. To add additional information into the flowcharts, multi-actor system analysis was employed. This was done for the workflow of both scheduled and unscheduled maintenance of radiology equipment. Initially resulting in a pair of pre-study models which modelled the after the existing workflows. From said pair of pre-study models, both redundancies and main objectives for improvement were deduced. This in combination with an extensive semistructured literature review, led to a list of requirements. Two pairs of improved models were then created with the list of requirements in mind. All the models were then evaluated, including the pair of pre-study models, in workshops held with hospital physicists, biomedical engineers and respective leadership staff. These workshops contained both an open discussion and a questionnaire, asking the participants to rate the alignment of the models with the different requirements in the list. Based on the results from the workshops, one of the proposed pairs of improved models were then chosen as the final solution of an improved workflow. A workflow in which redundancies were reduced, traceability capabilities added in form of digital storage, and alignment with legislative demands from SSM assured. A step in the digitalization of Södersjukhuset. Utilizing digital technology to improve quality assurance in the workflow of radiology equipment. / I samband med introduktionen av RIS och PACS teknologi i klinisk radiologi, så har fältet blivit mer teknikdrivet. Kvalitetledning av radiologisk utrustning har däremot inte förändrats. Då de flesta kvalitetslednings program har primärt fokus på den kliniska sidan av radiologi och förbiser de tekniska aspekterna. Detta examensarbete försöker bemöta detta, genom att utreda kvalitetsledningen av radiologisk utrustning hos arbetsflödena av sjukhusfysiker och medicintekniska ingenjörer på Södersjukhuset. För att förbättra arbetsflödena, så användes processmodellering och analys av multi-aktörsystem i kombination med det lokala inventariesystemet Medusa. För att skapa en modell av arbetsflödet så användes processmodelleringstekniken flowchart. För att lägga till ytterligare information i flödena så utfördes en multi-aktörsystem analys. Detta utfördes för både förebyggande- och avhjälpande underhåll av radiologisk utrustning. Vilket resulterade i ett par av förstudiemodeller som modellerade det nuvarande arbetsflödet. Baserat på detta par av förstudiemodeller, så kunde både överflödigheter och huvudsakliga förbättringsmål härledas. Detta i kombination med en semistrukturerad litteraturundersökning, ledde till en lista med krav på modellerna. Sedan så skapades två par av modeller som förslag till förbättrat arbetsflöde, baserat på listan med krav. För att utvärdera alla modeller, inklusive förstudiemodellerna, så hölls workshops med sjukhusfysiker, medicintekniska ingenjörer och respektive chefspersonal. Dessa workshops innehöll både en öppen diskussion och ett formulär, som bad deltagarna att utvärdera de olika paren av modeller gentemot de olika kraven som hade formulerats i listan. Baserat på resultaten från dessa workshops, så valdes en av de två förslagna paren av modeller för förbättrat arbetsflöde, som en slutgiltig lösning. Ett arbetsflöde där överflödigheter har motarbetats, spårbarhet förbättrats med hjälp av digital lagring, och sammanstämning med regulatoriska krav från SSM har säkerställts. Ett steg i digitaliseringen av Södersjukhuset, genom att utnyttja digital teknik för att förbättra kvalitetledningen av radiologisk utrustning.

Bakgrund: Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt och kan innebära en utmaning för många grupper i samhället, framförallt äldre. Sverige har som mål att år 2025 vara bäst på eHälsa och som ett delmål har ett register i form av Nationella Läkemedelslistan tagits fram. Registret ska ge patienter, vård- och apotekspersonalen tillgång till samma information med målet att öka patientsäkerheten och patienters delaktighet i vården. För att komma åt den här information krävs inloggning till eHälsomyndighetens tjänst Läkemedelskollen. Äldre personer har ofta mindre datorvana och väljer i många fall papper framför digitala tjänster. Apotekslistan är den analoga tjänsten som just nu erbjuder receptinformation i pappersform till patienterna. Syfte: Studiens syfte var att beskriva äldre patienters upplevelser av att använda receptinformation i analog form och deras uppfattning om digitala alternativ. Material och metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har genomförts och urval har skett strategiskt och målstyrt för att fånga respondenter med olika nivå av teknikvana och på olika demografiska platser i Sverige. Rekrytering skedde med snöbollsurval och resulterade i 9 respondenter. Resultatet tolkades sedan med hjälp av UTAUT och TTF. Resultat: Den fysiska Apotekslistan fyller en viktig funktion i patientens läkemedelsprocess och skapar trygghet för individen. Många respondenter har svårt att se fördelarna med en digital version och upplever att den fysiska listan är tillförlitlig och uppfyller alla krav och behov som finns. Slutsats: En del av den åldrande befolkningen vill ha tillgång till det fysiska pappret som ett alternativ till digitala tjänster och upplever att den skapar trygghet och förenklar vardagen. För att locka fler äldre att testa Läkemedelskollen kan utbildningar tas fram för att minska äldre personers teknostress. En utveckling av tjänsten skulle kunna öka intresset och tillföra ett mervärde som förenklar livet med läkemedel. / Background: Technical development is advancing rapidly and entails a need for skills development for many groups in society, especially the elderly. Sweden aims to be the best in eHealth by 2025, and as an intermediate goal, a register in the form of the “National Medication List” has been introduced. The register will give patients, care and pharmacy staff access to the same information with the aim of increasing patient safety and patients' participation in care. To access this information, login to the eHealth Authority's service Läkemedelskollen is required. Older people often have less computer skills and, in many cases, choose paper over digital services. Apotekslistan is the analogue service that currently offers prescription information on paper to patients. Purpose: The purpose of the study was to describe elderly patients' experiences of using prescription information in analog form and their attitude to digital alternatives. Material and method: A qualitative semi-structured interview study were conducted and selection has been made strategically and goal-oriented to capture participants with different levels of technical knowledge and in different demographic locations in Sweden. Recruitment took place with a snowball selection and resulted in 9 participants. The result was interpreted using UTAUT and TTF. Result: The physical list Apotekslistan fulfills an important function in the patient's drug process and gives the patient a feeling of security. Many people find it difficult to see the benefits of a digital version and feel that the physical list is reliable and meets all the requirements and needs that exist. Conclusion: Part of the aging population wants access to the physical paper as an alternative to digital services and feels that it creates security and simplifies everyday life. To attract more elderly people to try Läkemedelskollen, training can be developed to reduce older people's technology stress. A development of the service could increase interest and add value that simplifies living with chronic disease.

Bakgrund: I Sverige pågår för närvarande stora projekt för att utforma och införa framtidens vårdinformationssystem. Dessa system utvecklas för att effektivisera hälso- och sjukvårdens processer och IT-miljöer. Elektroniska patientjournalsystem är den mest använda typen av vårdinformationssystem. Andra exempel är system för prover och svar, patientadministration och läkemedelsförskrivning. Trots att vårdinformationssystem har visat sig kunna bidra till ökad patientsäkerhet och kvalitet har implementering av nya system i hälso- och sjukvården en historia av att ofta misslyckas. Enligt ramverket Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors (TPOM), påverkar ett antal områden hur väl implementering av vårdinformationssystem faller ut.  Sjuksköterskor är den största legitimerade yrkeskåren inom hälso- och sjukvård. De ansvarar för omvårdnaden av en individ och hela dennes situation vilket bidrar till att sjuksköterskor är de som använder vårdinformationssystem mest frekvent. För att bidra till lyckad utveckling, implementering och förvaltning av vårdinformationssystem behöver sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter med vårdinformationssystem och vårddokumentation beskrivas.   Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter med vårdinformationssystem och vårddokumentation utifrån tekniska, personliga, organisatoriska och samhälleliga områden.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio legitimerade sjuksköterskor från olika verksamheter. Analys av insamlad data skedde genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån huvudkategorierna i ramverket TPOM.  Resultat: Utmaningar och möjligheter inom områdena teknik, person, organisation och samhälle identifierades och beskrevs. Totalt tio subkategorier identifierades under huvudkategorierna. Respondenternas upplevelser av liknande utmaningar och möjligheter oavsett arbetsplats och vårdinformationssystem tyder på att resultatet kan appliceras och tas i beaktande vid utveckling, implementering och förvaltning oavsett vårdinformationssystem. / Background: Currently in Sweden, there are a number of ongoing extensive projects aiming towards development and adoption of futures’ health information technology (HIT). These systems are formed to make the processes and IT environment of health care more effective. Electronic health records are the most used type of health information technology. Other examples are systems for laboratory testing, patient administration and prescription of medications. Even though HIT has proven to contribute to effectiveness and quality of care, the implementations of such systems has a history of failing. According to the Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors framework (TPOM), a number of dimensions has an impact to determine the success of HIT implementation.  Nurses are the largest group of registered health care practitioners in Sweden. Nursing care include caring for the individual in whole, which leads to nurses extensive, and frequent use of HIT. To contribute to successful development, implementation and continuous management of HIT, nurses’ experiences of challenges and possibilities in HIT and documentation must be described further.  Aim: This study aims to describe nurses’ experiences of challenges and possibilities in Health information technology and documentation in the perspective of Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors.  Method: Qualitative, semistructured interviews was conducted with ten registered nurses coming from different types of care. Data was analyzed based on deductive approached qualitative content analysis, using the TPOM framework.  Results: Challenges and possibilites within technology, people, organizations and macroenvironmental domains were identified and described. A total of ten subcategories were identified. The respondendts experienced similar challenges and possibilites, regardless of workplace and health information technology. This implicates that the result of this study might be considered in development, implementation and management of HIT.