<p><strong>Bakgrund:</strong> Övervikt och fetma (<em>obesitas</em>) är ett allvarligt globalt och nationellt folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att fetma är förknippat med nedsatt livskvalitet och mental ohälsa hos vuxna, tonåringar och barn. Dock har få studerat sambandet mellan fetma och livskvalitet bland unga vuxna. Syftet med denna studie var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, mental hälsa och antropometriska mått hos en grupp obesa unga vuxna i åldern 16-25 år (n=203) samt att göra en jämförelse mellan deras hälsorelaterade livskvalitet och resultat från populationsstudier.</p><p><strong>Metod:</strong> En beskrivning av den aktuella gruppen genomfördes med hjälp av de data som samlats in vid inskrivningstillfället vid överviktscentrum på Norrtulls sjukhus. Den hälsorelaterade livskvaliteten mättes med hjälp av Euroqol five dimensions (EQ5D) och resultatet jämfördes med befolkningsstudier utförda i Stockholm, Uppsala och Jämtland där samma instrument använts. <strong></strong></p><p><strong>Resultat:</strong> Resultaten visade att vårdsökande obesa unga vuxna i åldern 16-25 år hade en mycket lägre hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ5D jämfört med tidigare publicerade populationsstudier (t-värde= 8.3, 6.91). Sannolikt bidrar fetma till ett sämre välbefinnande, mycket beroende på det sociala stigmat som förknippas med fetma, samt den fysiska inskränkningen det innebär att vara fet. Dessa fynd är något som bör tas hänsyn till då resurser fördelas och fetmabehandling för denna åldersgrupp planeras.</p> / <p><strong>Introduction:</strong> Overweight and obesity are serious global and national health issues. Previous studies have shown that obesity is associated with a lowered health-related quality of life and mental health problems among adults, teenagers and children. However, few studies have investigated the association between health-related quality of life and obesity in young adults. The purpose of this study was to describe health-related quality of life, mental health and anthropometric measures in a group of obese young adults at the age of 16-25 years (n=203) and to compare their health-related quality of life with results from previous population studies.</p><p><strong>Methods: </strong>A description of the group was made by using the data that were collected at the time for enrollment in the obesity treatment at the hospital of Norrtull. The health related quality of life was measured with Euroqol five dimensions (EQ5D) and the result was compared with results from population studies that were carried out in three different counties in Sweden; Stockholm, Uppsala and Jämtland.</p><p><strong>Results:</strong> The results showed that the obese group had a much lower health-related quality of life measured with EQ5D than in previous population studies (t-value 8.3, 6.91). Most likely obesity affects the health-related quality of life partly because of the social stigma which is associated with obesity but also because of the physical restraints which obesity places on the individual. These findings should be taken in account when resources are allocated and in planning of treatment for obese young adults.</p>

Bakgrund: Övervikt och fetma (obesitas) är ett allvarligt globalt och nationellt folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att fetma är förknippat med nedsatt livskvalitet och mental ohälsa hos vuxna, tonåringar och barn. Dock har få studerat sambandet mellan fetma och livskvalitet bland unga vuxna. Syftet med denna studie var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, mental hälsa och antropometriska mått hos en grupp obesa unga vuxna i åldern 16-25 år (n=203) samt att göra en jämförelse mellan deras hälsorelaterade livskvalitet och resultat från populationsstudier. Metod: En beskrivning av den aktuella gruppen genomfördes med hjälp av de data som samlats in vid inskrivningstillfället vid överviktscentrum på Norrtulls sjukhus. Den hälsorelaterade livskvaliteten mättes med hjälp av Euroqol five dimensions (EQ5D) och resultatet jämfördes med befolkningsstudier utförda i Stockholm, Uppsala och Jämtland där samma instrument använts. Resultat: Resultaten visade att vårdsökande obesa unga vuxna i åldern 16-25 år hade en mycket lägre hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ5D jämfört med tidigare publicerade populationsstudier (t-värde= 8.3, 6.91). Sannolikt bidrar fetma till ett sämre välbefinnande, mycket beroende på det sociala stigmat som förknippas med fetma, samt den fysiska inskränkningen det innebär att vara fet. Dessa fynd är något som bör tas hänsyn till då resurser fördelas och fetmabehandling för denna åldersgrupp planeras. / Introduction: Overweight and obesity are serious global and national health issues. Previous studies have shown that obesity is associated with a lowered health-related quality of life and mental health problems among adults, teenagers and children. However, few studies have investigated the association between health-related quality of life and obesity in young adults. The purpose of this study was to describe health-related quality of life, mental health and anthropometric measures in a group of obese young adults at the age of 16-25 years (n=203) and to compare their health-related quality of life with results from previous population studies. Methods: A description of the group was made by using the data that were collected at the time for enrollment in the obesity treatment at the hospital of Norrtull. The health related quality of life was measured with Euroqol five dimensions (EQ5D) and the result was compared with results from population studies that were carried out in three different counties in Sweden; Stockholm, Uppsala and Jämtland. Results: The results showed that the obese group had a much lower health-related quality of life measured with EQ5D than in previous population studies (t-value 8.3, 6.91). Most likely obesity affects the health-related quality of life partly because of the social stigma which is associated with obesity but also because of the physical restraints which obesity places on the individual. These findings should be taken in account when resources are allocated and in planning of treatment for obese young adults.

Då behandling med implanterbar defibrillator (ICD) enligt forskning förlänger överlevnaden för hjärtsjuka har socialstyrelsen i sina nationella riktlinjer rekommenderat att behandling av arytmier och hjärtsvikt med ICD ska prioriteras. Detta kommer att leda till att antalet patienter med ICD ökar i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar ICD patienternas hälsorelaterade livskvalitet. Studierna påvisade generellt sett att ICD patienter som grupp inte hade lägre hälsorelaterad livskvalitet, men på individ nivå framkom det påverkande faktorer. Dessa faktorer indelades i tre kategorier: psykologiska faktorer, att uppleva defibrilleringchocker samt tid för anpassning och betydelsen av patientens ålder. Sjuksköterskan har en viktig roll i en omvårdnadssituation att inge trygghet, stödja patienten och bidra till att patientens kunskap ökar. Det ger patienten möjligheten att påverka sin hälsorelaterade livskvalitet eftersom den är avgörande för patientens välmående och upplevelse av ICD behandlingen. Informanterna i resultatstudierna var övervägande män och ur ett genusperspektiv begrundas att resultatet i litteraturstudien inte representerar befolkningen i stort. Med hänvisning till att antalet patienter med ICD kommer att öka i framtiden, behövs mer forskning om kvinnor och deras upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet och ICD behandling.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vuxna med typ 2 diabetes uppfattar sin livskvalitet. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Tre undergrupper identifierades, sammanlagt granskades 15 artiklar varav samtliga med kvanitativ ansats. Resultatet av föreliggande studie visade att depression var det mest förekommande komplikationen hos typ 2 diabetiker, vilket resulterade i både nedsatt livskvalitet samt även hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visade resultatet att patienter som behandlades med insulin, var kraftigt överviktiga, personer med lägre utbildning, personer med sämre metabol kontroll och otillfredsställande HbA1c värde också uppfattade dålig livskvalitet. Kvinnor med typ 2 diabetes har lägre livskvalitet än män. Dessutom utvisade resultatet att kvinnorna uppfattade sig ha sämre sexuell livskvalitet jämfört med männen, även fast männen ofta fick problem med erektil dysfunktion ED, vilket var en vanlig komplikation hos manliga diabetiker. Vidare uppfattades sämre livskvalitet hos patienter som hade högt antal diabetesmediciner likaså de som hade småkärlssjukdomar. Typ 2 diabetiker som fick hjälp med rätt sorts kostråd skattade sin livskvalitet något högre. Goda effekter observerades när livskvaliteten avlästes på resultaten när patienterna fick stöd från ett skötselprogram via datorn som var utformat speciellt till diabetiker.

För att behandla förträngningar i hjärtats kranskärl kan både PCI och CABG användas. CABG ger en bättre symtomlindring och färre återfall jämfört med PCI men utgör en större risk för patienten. Mortaliteten i dessa grupper minskar och vikten av god hälsorelaterad livskvalitet har blivit mer betydande faktor. En sämre hälsorelaterad livskvalitet påverkar behandlingens resultat negativt. Långa väntetider har negativ påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten, sjuksköterskans ansvar är här att ge stöd åt patienten och deras närstående samt informera patienten om vad som skall hända och varför. Den hälsorelaterade livskvaliteten är relaterad till fysisk funktion, psykisk funktion, stöd från närstående, symtom och dess konsekvenser och patientens tillgång till coopingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa och jämföra kranskärlssjuka patienters skattning av hälsorelaterad livskvalitet före och efter behandling med PCI och CABG. Information visade sig vara en påverkande faktor på den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienter drabbades av fler komplikationer efter operationen och PCI patienterna fick mer restenoser och fick göra om behandlingen. Båda behandlingsmetoderna ökade den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienterna upplevde sig ha bättre fysisk funktion än PCI patienterna. I den psykiska hälsan sågs inga skillnader mellan grupperna.

No description available.

SAMMANFATTNING Varje år insjuknar ca 1200 personer i Sverige med primär hjärntumör (Socialstyrelsen, 2014). En hjärntumör får ofta en stor inverkan på livssituationen för patienten och dennes närstående. Att identifiera och undervisa patient och närstående att hantera symtom och biverkningar för att kunna sätta in hjälpinsatser i rätt tid är en stor del av omvårdnadsarbetet för att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten under och efter sjukdomsperioden (Cahill &amp; Armstrong, 2011). PROM är en förkortning av Patient Reported Outcome Measure, som översätts till patientrapporterade utfallsmått på svenska. PROM innefattar patientens egen skattning av sjukdomssymptom, funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet. Att använda frågeformulär med PROM är ett strukturerat sätt för både symtomintervention och uppföljning av vården (Nilsson, 2014). Syftet var att sammanställa frågeformulär framtagna eller modifierade för att mäta patientrapporterade utfallsmått hos vuxna patienter med primär hjärntumör. Litteraturöversikt valdes som metod och litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. I resultatet presenterades sju frågeformulär framtagna eller modifierade och validerade för patienter med hjärntumör. Frågeformulären användes i olika syften som symtomintervention, uppföljning av vården eller utfallsmått i kliniska studier. Slutsatsen var att de två vanligast förekommande frågeformulären för patienter med hjärntumör var livskvalitetsformulären EORTC QLQ-C30 med hjärntumörmodulen BN20 och FACT-Br.

Introduktion: diabetes mellitus typ 2 är en progressiv hormonell sjukdom. Livsstilsförändringar i form av kostreglering och regelbunden fysisk aktivitet är väsentliga i behandlingen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva motionens effekter på hälsorelaterad livskvalitet hos individer med diabetes mellitus typ 2. Metoden var en litteraturstudie som följde Polit och Becks  nio steg. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kritiskt granskades och de som svarade på studiens syfte och uppfyllde kvalitetsgranskningens krav inkluderades i litteraturstudien. Under databearbetningen identifierades tre kategorier. Resultatet baseras på sju vetenskapliga artiklar och presenteras i kategorierna förbättrad fysisk hälsa, förbättrad psykisk hälsa och förbättrat generellt välbefinnande. Motion hade positiva effekter i alla tre kategorierna men förbättringen berodde på motionens intensitet och varaktighet, samt vilka instrument användes för att mäta livskvalitet. Slutsats: regelbunden motion hade effekt på diabetes mellitus typ 2. Den förbättrade inte bara den fysiska funktionen och aktiviteten utan minskade även symtom på depression och ångest samt bidrog till ett generellt välbefinnande.

Bakgrund: Sepsis är ett mycket allvarligt sjukdomstillstånd. Det definieras som ett syndrom som uppstår på grund av ett onormalt svar på infektion och kan resultera i livshotande organdysfunktion.  Patienter som överlever sepsis drabbas ofta av komplikationer i efterförloppet som kan påverka den hälsorelaterade livskvaliteten. Syfte: Att undersöka hur patienter som har vårdats för sepsis bedömer sin hälsorelaterade livskvalitet i efterförloppet. Metod: En beskrivande design med allmän litteraturstudie som metod. Studiens resultat baserades på tio vetenskapliga originalartiklar från databaserna CINAHL, Google Scholar och PubMed. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs metod. Resultat: Patienter bedömde sin hälsorelaterade livskvalitet som försämrad i efterförloppet av sepsis. Både den mentala och fysiska hälsorelaterade livskvaliteten påverkades men den fysiska påverkades mest. Patienterna bedömde sin hälsorelaterade livskvalitet som sämst vid tre månader efter insjuknande. Den mentala hälsorelaterade livskvaliteten började förbättras vid sex månader. Förbättringen av den fysiska hälsorelaterade livskvaliteten var långsam och värdena var fortfarande relativt låga vid 12 månader. När mätningar gjordes med ett annat mer sammanfattande instrument (EQ-5D) så uppstod inte samma skillnader som i MCS och PCS.  Slutsats: Den hälsorelaterade livskvaliteten visade sig vara påverkad hos patienter både fysiskt och mentalt efter sepsis. Att återfå sin hälsorelaterade livskvalitet som den var innan insjuknandet tar tid och upprepade besök inom sjukvården. Denna patientgrupp är sjuklig, sårbar och beroende av sjukvården både under sjukdomstiden och i rehabiliteringsfasen. Mer information ger ökad kunskap som kan användas av sjuksköterskan för att förbättra sitt arbete med denna patientgrupp avseende dess hälsorelaterade livskvalitet.

Bakgrund: Hypotyreos är en autoimmun kronisk sjukdom och betraktas vara en av världens vanligaste endokrina sköldkörtelsjukdomar. Vilket innebär att produktionen av kroppens tyreoidea hormoner är nedsatt som behövs för många av kroppens viktiga funktioner. Omkring tio procent av världens befolkning lever med sjukdomen och många upplever fortfarande fler av symtomen. Denna studie syftar till att undersöka bakomliggande orsaker till att hälsan och livskvaliteten hos patienterna med hypotyreos påverkar dem trots läkemedelsbehandling.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar patientens hälsa och livskvalitet vid hypotyreos. Metod: Metoden omfattade en allmän litteraturstudie med en strukturerad sökmetod, där Cinahl och PubMed användes för att söka vetenskapliga artiklar. En kvalitetsgranskning genomfördes där endast artiklar av medel eller hög kvalitet inkluderades. Den integrerade analysmetoden användes sedan för att sammanställa och kategorisera resultaten utifrån de utvalda artiklarna.  Resultat: Att leva med sjukdomen hypotyreos medför flera påverkande faktorer på patientens livskvalitet, vilket gör de autoimmuna endokrina sjukdomarna komplexa. Litteraturstudiens resultat visade på flera påverkande faktorer som påverkar både hälsa och livskvalitet. En sammanställning gjordes på resultatet vilket resulterade i fyra huvudfynd: fysiska faktorer, psykiska faktorer, behandlingsmetoder och tillfredsställande riktlinjer. Slutsats: Faktorer som hittades hade betydande påverkan på hälsan och livskvaliteten. Som en del av omvårdnadsarbetet bör sjuksköterskor erbjuda stöd och utbildning till patienter utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.