<p>Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med en implantable cardioverter defibrillator (ICD).  Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där tolv vetenskapliga artiklar av kvantitativ karaktär analyserades och användes i studiens resultatdel.  Sökorden som användes var <em>Defibrillators, Implantable, Quality of Life </em>och<em> health related. </em>Inklusionskriterier var artiklar skrivna på engelska, peer-reviewed, publicerade från år 2000 och framåt samt deltagarna i dessa studier skulle vara 19 år eller äldre. I studien framkom det att ICD-patienter undvek specifika platser, objekt och fysiska aktiviteter relaterade till ICD:n. Också en oro över bilkörning framkom.  ICD-patienter utsätts för en förändring i livssituation och är i behov av stöd och individuell informationsgivning gällande deras medicintekniska anordning. Idag är största delen av forskning gjord på män, då implantationsfrekvensen är högre hos dessa. Vidare forskning är relevant och bör omfatta kvinnor, för att på så sätt kunna anpassa framtida vårdinsatser på ett individuellt plan. Vårdgivare behöver fördjupad kunskap inom detta område, då implantationsfrekvensen av ICD är ökande. Kunskap hos vårdgivare kan möjligtvis leda till en ökad hälsorelaterad livskvalitet inom denna patientgrupp.</p> / <p>The aim with this literature study was to describe the health related quality of life in patients with an implantable cardioverter defibrillator (ICD). The study was carried out as a literature study and twelve articles, which all were of quantitative character, were analyzed and constituted the result of the study. The search words that were used were <em>Defibrillators, Implantable, Quality of Life </em>and<em> health related. </em>The criteria of inclusion were articles in English, peer-reviewed, published in 2000 to present day and the participants in these studies had to be 19 years or elder. In the study it emerged that ICD-patients avoided specific places, objects and physical activities related to the ICD. Also a concern regarding driving appeared. ICD-patients are subjects of a change in their life situation and are in need of support and individual information regarding their medicine technical device. To this date, the majority of researches are conducted on men, because of the higher implant frequency within this gender. Further researches are of importance and shall enclose the female gender, to be able to adapt the contribution of nursing on an individual level. Health care providers are in need of deepened knowledge within this area, because of the rising frequency of implantation. This knowledge might lead to a increased health related quality of life within this patient group.</p>

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att mäta och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hosnjurtransplanterade patienter, tolv till 24 månader efter transplantationen, i relation till den svenskanormalpopulationen. Vidare kommer korrelationen mellan livskvalitet och demografiska faktorer attundersökas. Metod: 54 patienter som njurtransplanterats för tolv till 24 månader sedan har deltagit i studien.Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med hjälp av SF-36 Hälsoenkät. Resultat: Undersökningsgruppen ansersig vara mer fysiskt begränsade och uppger i större utsträckning att de är begränsade att utföra arbete eller andrafysiska aktiviteter på grund av fysisk ohälsa, jämfört med motsvarande åldersgrupp i normalpopulationen.Dessutom värderar undersökningsgruppen sitt generella hälsotillstånd lägre än jämförelsegruppen. Det finnsingen signifikant skillnad i hälsorelaterad livskvalitet mellan njurtransplanterade kvinnor och män med avseendepå fysisk hälsa. Däremot skattar njurtransplanterade män sitt psykiska välbefinnande högre ännjurtransplanterade kvinnor (m=82,7/m=71,6). Ingen korrelation har kunnat påvisas beträffande ålder ochhälsorelaterad livskvalitet hos den valda patientgruppen. Slutsats: Njurtransplanterade patienter värderar sinhälsorelaterade livskvalitet lägre i flera aspekter än den svenska normalpopulationen. Detta gäller framför alltpatienternas fysiska hälsa. Skillnaderna är inte lika uttalade när det gäller psykisk hälsa.

Tidigare forskning av hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning har visat att de skattar sin hälsa lägre jämfört med den typiska populationen. Hälsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar har fortfarande brister därför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar i Västerbotten. Totalt 182 barn och ungdomar indelade i fem olika diagnosgrupper deltog i studien. Enkäten The EuroQol Five Dimensions Health Questionnaire, Youth version (EQ-5D-Y) användes för skattning av hälsorelaterad livskvalitet. I enlighet med tidigare studier tyder resultaten på att hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med svårare funktionsnedsättningar tycks vara lägre än för barn med lindrigare funktionsnedsättningar. Vidare tyder resultaten på att det fanns signifikanta skillnader i hälsorelaterad livskvalitet mellan olika diagnosgrupper samt mellan pojkar och flickor. Studien visar att det finns risk att barn med svårare funktionsnedsättningar jämfört med barn som hade mindre omfattande funktionsnedsättningar kan uppleva lägre generell hälsorelaterad livskvalitet samt mer svårigheter inom de olika hälsodimensionerna. / Previous health related quality of life studies in children and adolescents with disabilities have shown that they rate their health lower than in the typical population. Also, health-related quality of life appears to vary between different diagnostic groups. Knowledge of health-related quality of life in children and adolescents with various disabilities still has deficiencies therefore there is a need for further studies. There is also a need for such studies in the clinical context. The purpose of this study was to explore and describe health-related quality of life in children and adolescents with various disabilities in Västerbotten. A total of 182 children and adolescents divided into five different diagnostic groups participated in the study. The questionnaire The EuroQol Five Dimensions Health Questionnaire, Youth version (EQ-5D-Y) was used to estimate the health-related quality of life. In accordance with previous studies, the results suggest that health-related quality of life in children and adolescents with severe disabilities seems to be lower than for children with less severe disabilities. Furthermore, the results suggest that there were significant differences in health-related quality of life between different diagnostic groups and between boys and girls. The study shows that there is a risk that children with severe disabilities compared with children who have less severe disabilities may experience lower overall health-related quality of life and more difficulties in the various health dimensions.

Den föreliggande studien syftade till att utvärdera behandlingseffekten av den kognitiva beteendeterapin som bedrivs av terapeutkandidater vid psykoterapimottagningen på Karlstads universitet, med fokus på hälsorelaterad livskvalitet. Dessutom ämnade studien undersöka effekter på optimism och symptombild. Upprepad mätning användes och studien innefattade en behandlingsgrupp (n = 21), som erhöll kognitiv beteendeterapi under i genomsnitt 10,7 sessioner och en kontrollgrupp (n = 14), som stod på väntelista i genomsnitt 8,6 veckor. Resultatet av studien antyder en förbättring hos klienterna i behandlingsgruppen avseende delar av hälsorelaterad livskvalitet och optimism samt en minskning av ångestsymptom. Efter närmare 11 terapisessioner förbättrades klienterna i behandlingsgruppen signifikant avseende allmän hälsa (p = 0,028) och uppvisade en signifikant ökning gällande optimism (p = 0,027). Dessutom förbättrades klienterna beträffande flera områden inom psykisk hälsa samt uppvisade en minskning av ångestsymptom. Samtidigt pekar studien på att en viss förbättring sker även inom kontrollgruppen, vilket kan bero på den initiala terapeutiska kontakten, förväntanseffekt eller spontanremission. Studien indikerar att kognitiv beteendeterapi utförd av terapeutkandidater kan ha en positiv effekt på delar av HRQOL och optimism.

Bakgrund: En svår brännskada innebär en djup hudskada där kroppens underliggande organ kan komma att påverkas vilket kan resultera i ett kritiskt tillstånd. Skadan kan ge konsekvenser som berör den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan. Då en svår brännskada bedöms utifrån varje enskilt fall utgår sjuksköterskans omvårdnadsinsatser från de olika konsekvenser som brännskadan medfört. Med sjuksköterskans holistiska förhållningssätt i omvårdnaden kan det identifieras olika aspekter och faktorer i patientens hälsotillstånd som denne upplever vara av ett lidande. Det är då av vikt att sjuksköterskan ser till patientens hälsorelaterade livskvalitet, då detta beskrivs som ett subjektivt mått på hälsa och utgör således patientens unika upplevelser av sitt välbefinnande. Syfte: Att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos vuxna personer efter en svår brännskada. Metod: En litteraturöversikt har gjorts enligt Fribergs analysmetod. Tio vetenskapliga artiklar har valts ut med samtliga bestående av kvantitativ design. Artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Som en teoretisk utgångspunkt har Katie Erikssons omvårdnadsteori valts ut och använts som en referensram i resultatdiskussionen. Resultat: Tre huvudteman med underteman har identifierats: fysiska aspekter av livskvalitet med underteman ”smärta och rörelseförmåga” och “faktorer som påverkar den fysiska livskvaliteten”, psykosociala aspekter av livskvalitet med underteman “psykisk ohälsa” och “faktorer som påverkar den psykosociala livskvaliteten” samt generella aspekter av livskvalitet med underteman “sjukhustiden, vårdinsatser och tid sedan skadetillfället” och “ålder/kön”. Diskussion: I metoddiskussionen har författarna diskuterat för- och nackdelar med utförandet av denna litteraturöversikt. I resultatdiskussionen har det diskuterats de resultat som har varit mest intresseväckande hos författarna. Dessa har diskuterats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori, litteraturöversiktens bakgrund och tidigare forskning. / Background: A severe burn is defined as a deep dermal damage in which the body's underlying organs can become affected and can result in a critical condition. The consequences of a burn can affect the physical, psychological, social and existential health. Since a severe burn is evaluated on a case to case basis, the nurse's caring interventions are based on the specific consequences from the burn. With the nurse's holistic approach on caring, he/she can identify different aspects and factors in the patient’s general health of which the patient experiences as suffering. Therefore it is of great importance that the nurse cares for the patient's health-related quality of life, since this is described as a subjective measurement of health and compounds the patient’s unique experiences of his/her wellbeing. Aim: To describe the health-related quality of life among adults with a severe burn injury. Method: A literature review was done in accordance with the Friberg analytical method. Ten scientific articles were selected, all of which consisted of a quantitative design. The articles were found in the CINAHL Complete and PubMed databases. As a theoretical base, Katie Eriksson’s caring theory was selected and used as framework in the results discussion. Results: Three main themes with subthemes were identified; physical aspects of quality of life with subthemes “pain and movement capability” and “factors that affect the physical quality of life”, psychosocial aspects of quality of life” with subthemes “psychological ill-health” and “factors that affect the psychosocial quality of life” and general aspects of quality of life with subthemes “length of hospital stay, caring interventions and time since injury” and “age/gender”. Discussion: In the method discussion the authors have discussed the pros and cons of the execution of this literature review. In the results discussion, the results that were of greater interest to the authors have been discussed, in accordance with Katie Eriksson's caring theory as well as the background in this literature review and previous research.

Bakgrund:Njurtransplantation är den lämpligaste behandlingen vid kronisk njursvikt. Efter njurtransplantationen påverkas patienternas livskvalitet.   Syftet:Att undersöka upplevd livskvalitet hos patienter som genomgått njurtransplantation, vilka faktorer som påverkade livskvaliteten samt om det fanns någon skillnad i upplevd livskvalitet hos njurtransplanterade patienter jämfört med normalbefolkningen och dialyspatienter.   Metod:Litteraturöversikt där tio artiklar från databasen PubMed valdes ut, dessa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Hälso-relaterad livskvalitet användes som teoretisk utgångspunkt.   Resultat:Studiens resultat kategoriserades i fysisk livskvalitet, psykisk livskvalitet, social livskvalitet samt läkemedlens påverkan på livskvaliteten. De njurtransplanterade rapporterade en förbättrad livskvalitet jämfört med innan transplantationen. Dock uppnådde de inte samma livskvalitet som normalbefolkningen då faktorer i samtliga kategorier påverkade de njurtransplanterades livskvalitet negativt. De njurtransplanterade upplevde sämre muskelstyrka, komplikationer efter transplantationen, högre grad av psykisk stress samt ett ökat behov av emotionellt stöd. De upplevde även biverkningar från den immunsuppressiva medicineringen vilket sänkte livskvaliteten. Njurtransplanterade patienter upplevde dock att deras livskvalitet förbättrades i hög grad jämfört med innan transplantation då de inte längre var i behov av dialys.   Slutsats:Trots att livskvaliteten inte uppnår normalbefolkningens upplevda livskvalitet ökar de njuransplanterades livskvalitet tillräckligt mycket för att en njurtransplantation ska förbättra livet för en patient med kronisk njursvikt. / Background: Kidney transplantation are the most suitable treatment for chronic kidney failure. The kidney transplantation affects the patients’ quality of life.   Aim:To investigate experienced quality of life amongst patients that has undergone kidney transplantation, which factors that affected quality of life as well as if there were any difference in experienced quality of life among kidney transplanted patients compared to the general public and dialysis patients.   Method: A literature review where ten articles from the database PubMed were selected, these articles were examined and analyzed. Health-related quality of life were used as a theoretical basis.   Results:The results of this study were categorized in physical quality of life, mental quality of life, social quality of life and pharmaceutical effects on quality of life. The kidney transplanted patients reported an improved quality of life compared to before the transplantation. However, the kidney transplanted patients did not achieve the same quality of life as the general public because of various factors that affected the quality of life negatively. The kidney transplanted patients experienced reduced muscle strength, complications related to the transplantation, a higher level of psychological stress and an increased need of emotional support. They did also experience side effects from the immunosuppressive treatment which affected the quality of life negatively. Kidney transplanted patients did however experience that their life quality improved to a great degree compared to before the transplantation, because they were no longer in a need of dialysis.   Conclusion:Although the quality of life doesn’t reach the general public's perceived quality of life, the kidney transplanted patients experience an improved life quality. A kidney transplantation therefore improves the life of a patient with chronic kidney failure.

Bakgrund: Hälsa som begrepp kan definieras på olika sätt där det gemensamma är att fler parametrar än endast avsaknad av sjukdom inkluderas. En individs hälsa påverkar den upplevda livskvaliteten och sambandet kallas hälsorelaterad livskvalitet. Covid-19 är en luftvägssjukdom som har förmåga att orsaka allvarlig sjukdom och död. Studier har visat att covid-19 kan leda till sänkt hälsorelaterad livskvalitet även efter tillfrisknande. Syfte: Målet med studien är att beskriva hälsorelaterad livskvalitet efter sjukhuskrävande covid-19 sex månader efter utskrivning och huruvida denna skiljer sig från en normalpopulation samt population med annan lungsjukdom. Metod: Studien inkluderar 38 patienter som vårdats på sjukhus för covid-19. Dessa har svarat på en EQ-5D-5L-enkät vilken mäter hälsorelaterad livskvalitet. Enkätsvaren redovisas med deskriptiv statistik och korrelationsanalyser har genomförts. Svaren på enkäten generar ett index (value set) vilket jämförs mot en normalpopulation och populationer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Resultat: Studien visar att studiedeltagarna har lägre hälsorelaterad livskvalitet än en normalpopulation. Den faktor som har störst påverkan på utfallet är antalet sjukdomar individerna lever med. Tid på sjukhus och antal dagar i respirator har ingen statistisk signifikant påverkan på deltagarnas hälsorelaterade livskvalitet. Däremot ses en tendens till samband mellan längre vårdtid och lägre hälsorelaterad livskvalitet. Slutsats: Hälsorelaterad livskvalitet hos personer som vårdats på sjukhus för svår covid-19 är lägre än för en normalpopulation upp till sex månader efter utskrivning. Den hälsorelaterade livskvaliteten överensstämmer med en population som lever med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Vidare studier behövs för att studera långtidseffekterna av svår covid-19, särskilt i relation till kroniska sjukdomar.

Bakgrund: Hypotyreos är en av världens vanligaste sjukdomar som drabbar cirka tio procent av befolkningen. Sjukdomen har i Sverige fördubblats från 2006 till 2017 framförallt bland kvinnor mellan 20−40 år. Hypotyreos är en endokrin, kronisk sjukdom som innebär minskad produktion av tyreoideahormoner vilket påverkar kroppens normala funktioner och utan behandling kan det leda till andra kroniska sjukdomstillstånd. Personer med hypotyreos kan dock oberoende av behandling känna ihållande symtom som påverkar deras hälsa. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad som påverkar livskvaliteten hos personer med hypotyreos. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes genom att granska och analysera tio artiklar som relaterade till syftet. Resultatet från artiklarna sammanställdes till fyra kategorier vilka belyste faktorer som påverkade livskvaliteten hos personer med hypotyreos. Resultat: Att leva med hypotyreos innebär en påverkan på livskvaliteten för många personer då de har kvarstående symtom trots behandling. Resultatet visade att trötthet, övervikt och viktuppgång, psykisk ohälsa och behandlingen var faktorer som bidrog till en försämrad livskvalitet. Konklusion/Implikation: Forskning kring livskvalitet hos personer med hypotyreos bör vidareutvecklas för att öka sjuksköterskans kunskap om sjukdomen och bidra till en utveckling av omvårdnaden. / Background: Hypothyroidism is one of the most common diseases in the world, affecting about ten percent of the population. The disease has doubled in Sweden from 2006 to 2017, especially among women between the ages of 20−40 years. Hypothyroidism is an endocrine, chronic disease which means reduced production of thyroid hormones which affects the body's normal functions and without treatment it can lead to other chronic disease states. However, people with hypothyroidism, regardless of treatment, can feel persistent symptoms that affect their health. Aim: The aim of the study was to describe what affects the quality of life of people with hypothyroidism. Method: A general literature study was conducted by reviewing and analyzing ten articles related to the purpose. The results from the articles were compiled into four categories which highlighted factors that affected the quality of life of people with hypothyroidism. Results: Living with hypothyroidism has an impact on the quality of life for many people as they have persistent symptoms despite treatment. The results showed that fatigue, overweight and weight gain, mental illness and treatment were factors that contributed to a reduced quality of life. Conclusion/Implication: Research on quality of life in people with hypothyroidism should be further developed to increase the nurse's knowledge of the disease and contribute to the development of nursing.

SAMMANFATTNING  MINOCA (Myocardial Infarction with Non Obstructive Coronary Arteries) är ett begrepp som beskriver en grupp av patienter som initialt uppvisar hjärtinfarktliknande symptom, men där patienternas kranskärl sedan visar sig vara normala. Det finns olika bakomliggande orsaker till detta tillstånd. I begreppet MINOCA ingår bland annat hjärtinfarkt, takotsubokardiomyopati och myokardit. Hos en del av patienterna förblir orsaken till sjukdomen oklar. Patienternas livskvalitet påverkas och fatigue kan ha en negativ inverkan på återhämtningen. Fatigue kan leda till en avsaknad av energi till att hantera vardagslivet, vilket kan påverka patienternas motivation till att orka genomföra olika sysslor och ge en sämre livskvalitet. Syftet med studien var att undersöka självskattad hälsorelaterad livskvalitet och fatigue hos patienter med hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar vid insjuknandet och sex månader efter insjuknandet. Metoden för studien var kvantitativ, med en deduktiv ansats och en prospektiv icke-experimentell design. Datamaterialet hämtades från den pågående SMINC-2 studien. Till studien inkluderades 101 patienter genom ett bekvämlighetsurval, 74 kvinnor och 27 män. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäterna RAND-36, som mäter hälsorelaterad livskvalitet och MFI-20 (Multidimensional Fatigue Inventory). Dataanalysen genomfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS Statistics, version 23. Resultatet av mätningen med RAND-36 visade att det fanns en signifikant förbättring hos patienterna med MINOCA inom dimensionerna vitalitet/fatigue, social funktion, rollfunktion-emotionella orsaker och psykiskt välbefinnande sex månader efter insjuknandet. Inom de olika diagnosgrupperna så uppnådde patienterna med myokardit en signifikant förbättring i dimensionen vitalitet/fatigue. Patienterna med takotsubo uppnådde en signifikant förbättring inom dimensionerna vitalitet/fatigue, social funktion och psykiskt välbefinnande. Resultatet av MFI-20 visade att den sammansatta poängen för alla patienter med MINOCA hade förbättrats signifikant efter sex månader. De dimensioner där patienterna uppnådde en signifikant förbättring efter sex månader var generell fatigue och mental fatigue. Patienterna med osäker diagnos var den enda diagnosgruppen som uppnådde en signifikant förbättring och dimensionerna var mental fatigue och generell fatigue. Slutsatsen är att patienterna med MINOCA upplevde en försämrad generell hälsorelaterad livskvalitet och en ökad känsla av fatigue vid insjuknandet. Den samlade upplevelsen av livskvalitet och fatigue hade förbättrats sex månader efter insjuknandet, men var fortfarande negativt påverkad. Patienter med diagnosen takotsubo och de med osäker diagnos uppvisade en sämre livskvalitet och en ökad känsla av fatigue inom flest dimensioner, jämfört med patienterna med myokardit och de med hjärtinfarkt.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur vuxna kvinnor och män med hiv/aids uppger att de upplever sin livskvalitet. Metoden är en litteraturstudie, enligt Polit et al (2001) och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fysiska faktorer var de som betonades mest men att det var de emotionella faktorerna som påverkade individen mest för upplevande av livskvalitet. Faktorer som äktenskap, sjukdomsgrad, inkomst, arbete och även utbildning är andra faktorer som påverkar livskvaliteten hos hiv/aidssjuka. Målet med litteraturstudien är att förmedla kunskap för att kunna medverka till en optimal vård till personer med hiv/aids. För god vård krävs både kunskap och förståelse för hur dessa individer upplever sin livskvalitet samt vilka faktorer som kan påverka livskvaliteten. / The purpose of this study was to get a deeper knowledge as to how adults with HIV/AIDS express their own experiences of quality of life. The method was a literature study, according to Polit et al (2001) which was based upon scientific articles. Ten articles were included in the study. Results of the study showed that physical factors were those who were most emphasized although the emotional factors did have more impact on the individual concerning their experience of quality of life. Factors such as marriage, level of sickness, income, work and education are other factors which affect the quality of life of people with HIV/AIDS. The aim of the study was to convey knowledge so that people with HIV/AIDS can receive high-quality health care. It takes knowledge and understanding how these individuals experience their quality of life to achieve a high quality health care for them, and also knowledge about what factors affect their life quality.