Bakgrund: Den svenska statistiken visar att ungefär 7000 pacemakeroperationer sker per år i Sverige. Det är viktigt att, som sjuksköterska, ge rådgivning och utbildning till patient och närstående före implantationen, vid utskrivning och vid uppföljningarna. För att bedriva en personcentrerad omvårdnad och uppnå en fördjupad kunskap inom vården av patienter med pacemaker krävs en utökad förståelse för patientens upplevelse och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en pacemaker, och deras hälsorelaterade livskvalitet. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes, med sökningar i PubMed och i CINAHL. Sökningarna ledde till 12 vetenskapliga originalartiklar, varav 11 artiklar hade en kvantitativ metod och en artikel hade en kvalitativ ansats. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning via Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och därefter gjordes en integrerad dataanalys av artiklarna. Resultat: Den integrerade dataanalys resulterade i två huvudkategorier: Erfarenheter av att leva med pacemaker och Livskvalitet vid pacemaker. Patienter kunde känna en oro över hur bra pacemakern skulle fungera och det framkom att det varierade hur mycket informerade patienterna var. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades för de flesta personerna ett år efter pacemakerimplantationen. Resultatet visade även att faktorer som påverkar livskvaliteten var bland annat kön, ålder, graden av information och om de gick på uppföljningarna. Slutsats: Denna studie visade att patienter kan ha olika upplevelser efter en pacemakerimplantation, både positiva och negativa. Dessutom framkom att patienter kan känna att de och deras närstående skulle behöva mer information om pacemakern. Med ökad kunskap om patienternas upplevelse och med förbättrad och ökad patient- och familjeutbildning skulle oro kunna reduceras och patienters livskvalitet och upplevelse skulle kunna förbättras. / Background: The Swedish statistics show that approximately 7,000 pacemaker surgeries take place yearly in Sweden. It is important, as a nurse, to provide counseling and education to the patient and relatives before the implantation, upon discharge and during the follow-ups. To conduct person-centred care and achieve in-depth knowledge of the care of patients with a pacemaker, an expanded understanding of the patient's experience and quality of life is required. Aim: The aim was to describe patients' experience of living with a pacemaker, and their healthrelated quality of life. Method: A non-systematic literature review was done, with searches in PubMed and in CINAHL. The searches led to 12 original scientific articles, of which 11 articles had a quantitative method and one article had a qualitative approach. The articles underwent a quality-review through Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality, and then an integrated data-analysis of the articles was made. Results: The integrated data analysis resulted in two main categories: Experiences of living with a pacemaker and Quality of life with a pacemaker. Patients could feel a concern about how well the pacemaker would work and it appeared that it varied how much informed patients were. The health-related quality of life improved for most people one year after pacemaker implantation. The results also showed that factors affecting the quality of life included gender, age, level of information and whether they went for follow-up. Conclusions: This study showed that patients can have different experiences after a pacemaker implantation, both positive and negative. In addition, it emerged that patients may feel that they and their relatives need more information about the pacemaker. With increased knowledge about the patients' experience and with improved and increased patient- and family-education, anxiety could be reduced, and the patients' quality of life and experience could be improved.

Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning lider av långvarig icke malign smärta som även är den främsta anledningen till sjukskrivning i landet. Tillståndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala påfrestningar och utgör en barriär för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi är mer effektivt vid lindring av icke-malign långvarig smärta än alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden är allmänt accepterad vid långvarig cancersmärta råder ännu oenigheter avseende långvarig icke-malign smärta. Ett av de primära målen för hälso- och sjukvård är att hantera oförmåga och lidande och förutom symtomreduktion är det viktigt att undersöka hur den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av en viss terapi. En individs fysiska, psykiska och sociala hälsa utgör en resurs för att uppnå högre livskvalitet. Syftet med aktuell litteraturöversikt var därför att kartlägga hur hälsan påverkas av långvarig opiatbehandling hos individer med icke malign långvarig smärta. De elektroniska databaserna PubMed och PsykInfo användes för att finna kvantitativa studier som besvarade syftet. Efter bedömning enligt inklusionskriterier och kvalitetsgranskningsmall analyserades och kategoriserades materialet. En naturlig indelning av resultatet följde en pluralistisk hälsoteori som innefattar två dimensioner: Förmåga och oförmåga samt välbefinnande och lidande. Resultatet visade på en dominerande positiv effekt av opiater med generell förbättring av hälsoparametrar som påverkar förmågor i det dagliga livet samt välbefinnande. Enligt ett pluralistiskt hälsoperspektiv leder ökad förmåga och ökat välbefinnande till en förhöjning av hälsonivån. Sammanfattningsvis så kan en opiatbehandling även anses ge ökad möjlighet till förbättring av livskvaliteten, då hälsan utgör ett verktyg för att uppnå målet. / More than a third of the Swedish population is suffering from chronic non-malignant pain which also constitutes the main reason for sickness leave in the country. The condition often causes extensive physical, psychological and social strains and constitutes a barrier to cope with daily activities. Research has shown that opioid therapy is more effective in relieving chronic non-malignant pain than alternative analgesic and placebo. Although the method of treatment is widely accepted for chronic cancer pain there is still disagreement regarding chronic non-malignant pain. One of the primary goals of health care is to manage disability and suffering. In addition to symptom reduction, it is important to consider how the health-related quality of life is affected by a particular therapy. An individual's physical, mental and social health is a resource to achieve increased quality of life. The purpose of the current literature review was to identify the health impacts of chronic opioid therapy in individuals with chronic non-malignant pain. The electronic databases PubMed and Psych Info were used to identify quantitative studies that answered the purpose. After assessment of inclusion criteria and quality of studies, the material was analyzed and categorized. A natural classification of the results followed a pluralistic health theory that encompasses two dimensions: ability and disability as well as well-being and suffering. The results showed a dominant positive effect of opioids with general improvements of the health parameters that affect abilities in daily life and well-being. In a pluralistic health perspective an improvement in ability and well-being leads to an increase of the health status. In summary, an opioid treatment also provides greater opportunity for improved quality of life, considering health is a tool to achieve the goal.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2 patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning. I resultaten framgick att socialt stöd, egenvård, diabeteskomplikationer, psykologiska faktorer samt socioekonomiska faktorer påverkade patienternas livskvalitet på olika sätt. Sjuksköterskor behöver öka sina kunskaper om faktorer som påverkar livskvaliteten och att öka förståelsen för patienterna. Genom patientundervisning och information, stöd, patientengagemang i egenvården samt uppmuntran till uppföljning av den kommer sjuksköterskan att bidra till en lyckad sjukdomsbehandling och att patienten bibehåller eller stärker sin livskvalitet. / Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease increasing in Sweden as well as worldwide. To be diagnosed with type 2 diabetes means a difficult experience and it is often associated with complications, leading to the perception of decreased quality of life. The purpose of this literature review was to describe how type 2 diabetes patients experience their quality of life. The question was which factors that affect the healthrelated quality of life in both positive and negative ways. Search for scientific articles in the databases PubMed, Cinahl and Medline resulted in a total of twelve scientific articles on the subject that answered the study's purpose and question. The results showed that social support, self care, diabetes complications, psychological factors and socio-economic factors affected patients' quality of life in different ways. Nurses need to increase their knowledge about factors that affect quality of life and increase understanding of patients. Through patient education and information, support, patient involvement in self care and encouragement to follow-up self care behaviours can the nurse contribute to a successful disease treatment and the patient maintain or increase their quality of life.

Bakgrund: Fetma och övervikt ökar hos världens befolkning och är idag ett globalt hälsoproblem. Det finns ingen skillnad för prevalensen av fetma mellan de båda könen i Sverige, men globalt sett ses en skillnad. Fetma kan leda till följdsjukdomar, vilka kan ha en negativ fysisk och psykisk påverkan på individens hälsorelaterade livskvalitet. En allt vanligare behandlingsmetod av fetma är viktminskningskirurgi. Att välja fetmakirurgi som behandlingsmetod är idag vanligare för kvinnor än för män. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur den hälsorelaterade livskvaliteten upplevs, minst sex månader efter en viktminskningsoperation. Metoden som valdes utgick från Goodmans sju steg. Vetenskapliga artiklar söktes i två databaser; PubMed och Cinahl. 36 artiklar granskades och slutligen valdes 10 artiklar till resultatet, varav samtliga kvantitativa. Resultaten visade att den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av medicinska förändringarna som sker efter operationen. Vidare framkommer det att viktkirurgi ger ökad fysisk rörelseförmåga samt ökad självkänsla, vilket ger en ökad hälsorelaterad livskvalitet. Slutsats: Sjuksköterskans stöd kan komma att spela en viktig roll för patienten i deras förändring efter en viktminskningsoperation. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de olika aspekter som inverkar på dessa patienters hälsorelaterade livskvalitet för att kunna möta patienten i just den situation hon/han befinner sig i. / Background: Obesity and overweight is increasing among the world's population and is today a global health problem. There is no difference in the prevalence of obesity between the sexes in Sweden, but globally a difference is seen. Obesity can lead to co-morbidities which may have an adverse physical and psychological impact on an individuals’ health-related quality of life. An increasingly common method of treatment of obesity is weight loss surgery. Choosing obesity surgery as a treatment method is today more common for women than for men. Surgery as treatment is increasingly common for people with obesity. There are more women than men undergoing weight loss surgery. The purpose of this study is to find out how the health-related quality of life is perceived, at least six months after a weight loss surgery. The method chosen was based on Goodman's seven steps. Scientific articles were searched in two databases, PubMed and Cinahl. 36 articles were reviewed, and finally 10 articles were selected for the result, of which all were quantitative. The results showed that the health-related quality of life is affected by medical changes that occur after surgery. Furthermore, it appears that weight loss surgery provides increased physical mobility and self-esteem, which will increase health-related quality of life. Conclusions: Nurses support could play an important role for the patient in their change after weight loss surgery. It is important that the nurse has knowledge about the different aspects that affect these patients' health-related quality of life in order to meet the patient in exactly the situation he/she is in.

Psoriasis är en av de vanligast förekommande hudsjukdomarna och mer än två procent har denna kroniska sjukdom i Sverige. Som allmänsjuksköterska är sannolikheten stor att vi kommer att stöta på patienter med sjukdomen. Syftet med denna studie var att öka kunskapen och fördjupa förståelsen för personer med denna sjukdom ur aspekterna livskvalitet, copingstrategier samt ta reda på om sjuksköterskan med några omvårdnadsåtgärder kan underlätta för patienter med psoriasis. Denna litteraturstudie visade tydligt att psoriasis påverkar livskvalitén. För att få fram den kunskapen använde man olika mätinstrument. Det framkom att det fysiska, psykiska och sociala livet påverkades samt ekonomin. När det gällde copingstrategier fann man att oavsett om man var frisk eller sjuk använde man samma strategier. Ingen forskning har bedrivits angående omvårdnadsåtgärder rörande psoriasis för allmänsjuksköterskan. Mer forskning behövs kring allmänsjuksköterskans vårdande roll. Denna studie har trots detta ett framtida värde då den ger värdefull information som vi kan använda oss av i omvårdnadsarbetet. / Psoriasis is one of the most common skin-diseases and more than two percent suffers from this chronic disease in Sweden. As a general nurse it is very likely that we will meet patients with this disease. We want to create a greater understanding and knowledge about how a nurse can support and make it easier for these patients. The aim of this study was to increase the knowledge and deepens the understanding of patients with psoriasis regarding aspects of quality of life, copingstrategies and nursinginterventions. This literature review clearly showed that psoriasis influenced quality of life. To get these results the researchers used different kinds of instruments. It showed that physical, psychological and social life where affected and also their financial state. When it came to copingstrategies the findings showed that no matter if you were healthy or sick you used the same kind of strategies. No research has been done about nursing interventions for the general nurse. We therefore need more research about the general nurses care-giving roll. This study has though a future value as it gives us information about what we can do for patients with psoriasis in our nursing care.

Multiple sclerosis is a disease whose course is capricious and unprediactable and the exact cause of the disease is still unclear. The purpose of this literature review was to describe factors that can effect quality of life of people with diagnosis multiple sclerosis. The results shows ten different factors that effect quality of life of people with MS: fatigue, activities in daily life, position of dependence, limits of the functional abilities, sense of guilt and shame, comunicationdifficulty, social network, emootional factors, depression and degree of difficulty of the symtomes. Work has been shown to bee a major factor that can make people with MS feel worthy and experience quality of life. Nurs is an important keystone in care of people with diagnosis multiple sclerosis. / Multipel skleros (MS) är en sjukdom vars förlopp är nyckfullt och oförutsägbart och den exakta sjukdomsorsaken fortfarande oklar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan påverka livskvaliteten hos personer med diagnosen multipel skleros. Resultatet visar tio olika faktorer som påverkar livskvaliteten hos den MS-drabbade: trötthet, aktiviteter i det dagliga livet, beroendeställning, begränsningar i den funktionella förmågan, skuld och skamkänslor, kommunikationssvårigheter, sociala nätverket, emotionella faktorer, depression och svårighetsgraden av symtomen. Jobb har visat sig vara en huvudfaktor som får den MS-drabbade att känna sig värdig och uppleva livskvalitete. Sjuksköterskan är en viktig hörnsten i omvårdnaden av personer med diagnosen multipel skleros.

Bakgrund: Allergisk rinit (AR) är en vanlig kronisk sjukdom. AR innebär allergi mot luftburna allergener vilket kan yttra sig med långvariga eller återkommande symtom från näsa och/eller ögon med varierande svårighetsgrad. Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) är de delar av livet som påverkas av hälsa, sjukdom och behandling. Personer med AR som söker vård kan ha svårare symtom och behöver stöd i primärvården. Syfte: Att belysa hälsorelaterad livskvalitet hos personer med allergisk rinit. Metod: Designen var en litteraturstudie bestående av 16 kvantitativa artiklar. Resultat: Samtliga studier fann att personer med svårare AR skattade sin HRQoL sämre än personer med mildare AR. De områden av HRQoL som var påverkade vid svårare AR var dagliga aktiviteter (arbete/skola, hem och hushåll, socialt liv och fritidsaktiviteter), sömn och psykisk hälsa. Gällande psykisk hälsa påvisades sänkt sinnesstämning i form av nedstämdhet, depressiva symtom, ångest och andra känslolägen. Slutsats: Resultatet är entydigt, personer med svårare AR skattar sämre HRQoL än de med mildare sjukdom inom olika områden såsom dagliga aktiviteter, sömn och psykisk hälsa. Resultatet kan bidra med större förståelse om patienter med AR och vara av värde för hälsooch sjukvården där distriktssköterskor med sin specialistkunskap och förskrivningsrätt kan spela en betydelsefull roll. Genom ökad förståelse kan omhändertagandet av patienter med AR förbättras med mål att ge stöd för bättre HRQoL och att patienten ska må bra i sin sjukdom. / Background: Allergic rhinitis (AR) is a common chronic disease. AR means allergy to airborne allergens, which can manifest itself with long-term or recurring symptoms from the nose and/or eyes with varying degrees of severity. Health-related quality of life (HRQoL) is areas of life that are affected by health, disease and treatment. People with AR that seek medical care may have more severe symptoms and need support from primary care. Aim: To highlight health-related quality of life in people with allergic rhinitis. Method: The design was a general literature review of 16 quantitative articles. Results: All studies found that people with more severe AR rated their HRQoL worse than people with mild AR. The areas of health-related quality of life that were affected in more severe AR were daily activities (work/school, home and household, social life and leisure activities), sleep and mental health. In the area mental health associations were seen with affected mood such as sadness, depressive symptoms, anxiety and other emotional states. Conclusion: The result is unanimously, people with more severe AR rated worse HRQoL than people with mild disease in various areas such as daily activities, sleep and mental health. The result can contribute to a greater understanding of patients with AR and be of value to the healthcare system, where district nurses with their specialist knowledge and right to prescribe medication can play an important role. Through increased understanding, the care of patients with AR can be improved with the aim of providing support for better HRQoL and better wellbeing.

Bakgrund: Att vara född med blåsextrofi innebär upprepade kirurgiska ingrepp, med risk förurininkontinens och ett något annorlunda genitalt utseende. Personer som opererats förblåsextrofi har en del utmaningar i livet där bl.a. egenvård gällande urinvägar är viktigt ipatientens dagliga liv. Det vore därför intressant att beskriva hälsorelaterade livskvalitet,HRQoL, för patientgruppen.Syfte: Att redovisa hur personer som opererats för blåsextrofi beskriver sin HRQoL medavseende på fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Detta för att kunna belysa patientensomvårdnadsbehov utifrån sjuksköterskans perspektiv.Metod: En deskriptiv litteraturstudie gjordes på 20 originalartiklar.Resultat: Fysiskt välbefinnande påverkades negativt av framförallt urininkontinens och genitalt utseende. Omvårdnadsbehov var att optimera miktionssituationen, hittacopingstrategier för att acceptera hur kroppen fungerade, samt oro för sexuell funktion.Psykiskt välbefinnande påverkades till viss del av negativ kroppsuppfattning.Omvårdnadsbehov var acceptans av kroppsligt utseende samt oro för att omgivningen skullefå reda på sjukdomstillståndet. Socialt välbefinnande visade att patientgruppen lyckades väl isociala sammanhang. Omvårdnadsbehov var att träffa andra som opererats för blåsextrofi,samt att känna trygghet i social kontext.Slutsats: Flera omvårdnadsbehov framkom i studien. Omvårdnadsåtgärder som hjälp fördetta är t.ex. kompetent rådgivning gällande miktionssituation, möjlighet att träffakontaktsjuksköterska med erfarenhet av patientgruppen, stöd från sjuksköterskan angåendeatt berätta för omgivningen om blåsextrofi på ett bra sätt, möjliggöra för patienter födda medblåsextrofi att få träffa varandra genom t.ex. temadagar samt att lyfta frågan om sexualitet vidbesök inom sjukvården.

I Sverige drabbas årligen omkring 7000 kvinnor av bröstcancer vilket är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Bröstcancer påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten (HRQoL) både på kort- och lång sikt. HRQoL beskriver den inverkan hälsa har på funktionsförmåga och upplevda välbefinnande inom fysiska-, psykiska- och sociala livsområden. Syftet var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer värderar sin hälsorelaterade livskvalitet. Litteraturöversiktens design utgick från en deduktiv ansats. Litteraturöversikt gjordes bland artiklar i databaser med inriktning omvårdnad. Resultatet innefattar 18 vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa- och nio kvantitativa studier. HRQoL påverkas negativt inom fysiskt-, psykiskt- och socialt välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer. Kvinnorna skattar fysisk funktion som försämrad vilket påverkar fysisk HRQoL negativt. Psykisk HRQoL påverkas även negativt då de upplever isolering, depression, ångest, förlust av kontroll och rädsla under bröstcancerbehandling. Kvinnorna skattar betydligt sämre social HRQoL än övrig population då de behöver avstå från dagliga aktiviteter. För att kvinnorna ska kunna uppnå god HRQoL behöver sjuksköterskor ha kunskap om vilka faktorer som påverkar HRQoL vid bröstcancer. Att även tillämpa personcentrerad omvårdnad kan vara betydelsefullt för att uppnå tillfredsställande omvårdnad och HRQoL. Förståelse för kvinnornas HRQoL är av betydelse för vägledning och stöttning genom sjukdomsprocessen. / In Sweden around 7000 women are affected by breast cancer every year which is the most common cancer among women. Breast cancer influence women both in short- and long-term health-related quality of life (HRQoL). HRQoL describes the influence health has on functional ability and the experience of physical-, psychological- and social wellbeing. The aim was to examine how women with breast cancer value their health-related quality of life. This literature review was based on a deductive approach. A literature review was made with articles from databases with focus on nursing care. The result is based on 18 scientific articles, nine qualitative and nine quantitative studies. HRQoL is negatively affected among women with breast cancer and influences physical-, psychological- and social wellbeing. The women rate physical function as decreased which affects physical HRQoL negatively. They experience isolation, depression, anxiety, loss of control and fear during treatments. Women rate significantly lower social HRQoL than the rest of the population when they must abstain from daily activities. If the women are going to achieve satisfying HRQoL the nurses need to have knowledge about which factors that may influence HRQoL in breast cancer. Using person-centred nursing is also important in order to achieve satisfying care and HRQoL. Understanding of the women´s HRQoL is significant for guidance and support during the disease.

Bakgrund: Folkhälsan i Sverige blir allt bättre men trots detta ökar skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. En individs hälsa i ungdomsåren påverkar hälsan resten av livet och detta är en av anledningarna att folkhälsoinsatser är prioriterade till barn och ungdomar. En individs livskvalitet förändras beroende på olika faktorer runtomkring. För att undersöka ungdomars livskvalitet krävs det att mätinstrumenten som används är validerade till målgruppen. Syfte: Studien syftar dels till att psykometriskt utvärdera och anpassa mätinstrumentet Minneapolis-Manchester Quality of Life Instrument – Adolescent Form (MMQL) till en svensk ungdomspopulation, dels till att beskriva livskvaliteten bland unga och analysera ojämlikheter utifrån klassiska bakgrundsfaktorer. Metod: En kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign användes i studien. Datamaterial från Liv och Hälsa Ung 2014 användes och avgränsades till årskurs 9 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet i Västerås. Resultat: Faktoranalysen resulterade i en modell av mätinstrumentet MMQL bestående av sju faktorer innehållande 33 frågor. Den interna reliabiliteten av instrumentet undersöktes genom Cronbach’s Alpha vilket visade goda resultat. Ungdomarnas hälsorelaterade livskvalitet är generellt sett god och i nivå med vad andra internationella studier visat. Dock finns det betydande skillnader mellan grupper; tjejer har sämre livskvalitet än killar, de äldre ungdomarna sämre än de yngre och de med låg familjeekonomi har sämre livskvalitet än de med hög familjeekonomi. Slutsats: Den anpassade versionen av MMQL visade goda psykometriska egenskaper i en svensk ungdomskontext. Ungdomarnas livskvalitet är god och i nivå med andra internationella studier men fördelningen av livskvalitet är inte jämlik. / Background: Public health in Sweden is getting better, however, there are increasing differences in health between different groups of society. An individual’s health during adolescence continuously affects the health for life and is one reason why public health interventions are prioritized among children and adolescents. An individual’s quality of life change depending on various factors, which contributes to a better or worse quality of life. To examine young people’s quality of life it requires that the instrument that is being used is validated to the targets group. Aim: The study aims to both evaluate the psychometric properties and adapt the Minneapolis-Manchester Quality of Life Instrument – Adolescent Form (MMQL) instrument to a Swedish youth population, as well as to describe the quality of life amongst young people and analyzes inequalities based on classical background factors. Method: A quantitative approach to the cross-sectional design was used in the study. Data and material from Liv och Hälsa Ung 2014 was used but restricted to the 9th grade in elementary school and grade 2 in upper secondary schools in Västerås. Results: The factor analysis resulted in a 7-factor model of the measure instrument MMQL containing 33 questions. The internal reliability of the instrument was assessed by Cronbach’s Alpha, which showed good results. In regards to the distribution of health-related quality of life statistically significant differences were found between genders as well as between age groups. Conclusion: The customized version of MMQL showed good psychometric properties in the context of Swedish youth. Young people’s quality of life in Västerås is good and on par with other international studies, however, the distribution of quality of life is not equal.