Bakgrund: Höftfrakturer håller på att bli ett stort hälso- och vårdproblem på grund av den snabbt växande åldrande befolkningen. Det är därför viktigt att undersöka hur höftfrakturer påverkar de äldres hälsorelaterade livskvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur höftfraktur hos äldre personer, över 60 år, påverkar deras uppfattade hälsorelaterade livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturöversikt och består av 12 vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Höftfrakturer har en negativ påverkan av individens hälsorelaterade livskvalitet. Framförallt försämras individens rörlighet och självständighet. Ålder utgör den främsta bidragande faktorn och störst återhämtning sker under det första halvåret. Efter ett år är den fortsatta återhämtningen måttlig eller obefintlig.  Slutsats: Höftfraktur har en direkt negativ påverkan hos den enskilda individens funktionella rörlighet och psykosociala omständigheter vilket negativt påverkar individens hälsorelaterade livskvalitet. För att möta kommande vårdbehov skulle investeringar i mer resurser behövas, för att aktivt arbeta med att utveckla rehabiliteringsprogram för individer som råkat ut för höftfraktur, för att minska bestående besvär och tidigt avvärja vidare komplikationer. Samt att sjukvården aktivt informerar om höftfrakturer, så att patienter har realistiska förväntningar på sin återhämtning. För fortsatt forskning bör fler mätinstrument än EQ-5D inkluderas för att skapa en bättre helhetssyn av individens hälsosituation.

<p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd:</p><p>-          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?</p><p>-          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?</p><p>-          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?</p><p> </p><p>Metod</p><p>Vi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent. Enkäterna hanterades anonymt, sammanställdes i Excel och bearbetades i SPSS. Som teoretisk utgångspunkt valdes KASAM.</p><p> </p><p>Resultat</p><p>De viktigaste resultaten visar inte något signifikant resultat men en indikation på att det finns ett samband mellan den hälsorelaterade livskvaliteten och yrkesroll, i detta fall en högre hälsorelaterad livskvalitet hos de med administrativ tjänst. En skillnad mellan yrkesrollerna sågs även när det gäller antalet sjukdagar under år 2009. Majoriteten av respondenterna med administrativ tjänst hade 0 sjukdagar jämfört med 1-7 dagar hos orderexpeditörerna.</p><p> </p><p>Slutsats</p><p>Undersökningen visade att det inte förekom några signifikanta skillnader mellan de två yrkesrollerna som vi valde att grunda vår studie på. Vi trodde att skillnaderna i den hälsorelaterade livskvaliteten, antalet sjukdagar samt mängden fysisk aktivitet på fritiden skulle vara större än vad de visade sig att vara. Vad skillnaderna kan bero på är svårt att säga då det förekommer många olika faktorer som kan påverka individerna.</p>

No description available.

Syfte Syftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar. Metod Den fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. Resultat Studien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL. Dessa samband gäller för hela undersökningsgruppen och för pojkar. Variationer i HRQOL kan till procent förklaras av variationer i FA och skattad motorisk kompetens. Vid tvåvägs ANOVA där Medel tot cpm sattes som beroende variabel och de tre undergrupperna låg, medel och hög skattad livskvalitet, samt kön, sattes som oberoende variabel, visade inte på några statistiska signifikanta resultat. Resultaten från variansanalyser mellan nivågrupperna (låg, medel, hög) på FA i skattad HRQOL visar på en statistisk signifikant skillnad för hela undersökningsgruppen avseende grupperna låg och medel, samt mellan låg och hög. För flickor: mellan låg och medel. Variansanalysen mellan nivågrupperna (låg, medel, hög) av skattad hälsorelaterad livskvalitet i motorisk kompetens visar på statistiskt signifikanta skillnader mellan PedsQLgrupp låg och PedsQLgrupp hög samt mellan PedsQLgrupp medel och PedsQLgrupp hög för såväl gruppen pojkar som för hela undersökningsgruppen. Slutsats Studien visar på en positiv korrelation mellan FA och HRQOL, samt mellan motorisk kompetens och HRQOL. Dessa samband är könsbundna och gäller för pojkar samt för hela undersökningsgruppen. / Aim The aim of this study is to examine the relationship between physical activity, perceived motor competence and health-related quality of life. The study examines primary school children in their second year within the Stockholm region. Moreover, the study aims to identify any differences in results between boys and girls. Methods The physical activity (PA) of children in their second year of primary school was measured with an accelerometer (n=131). Perceived motor competence was measured by The Perceived Motor Competence (PMS) Scale and health-related quality of life (HRQOL) was measured by PedsQL. To analyse data in SPSS 17.0 three statistical models were used: correlation, simple regressions analysis and analysis of variance. The level of statistical significance was set at p&lt;0.05. Results The study indicates that there are significant positive correlations between PA and HRQOL as well as between perceived motor competence and HRQOL. These relationships can be applied to the entire study group and to boys. The regressions analysis shows that 20.1 percent of the variations in approximations for HRQOL depend on the variation in PA and perceived motor competence. Analysis with two-way ANOVA did not reveal any significant difference in PA between the PedsQL groups (low, medium, high). Together with approximations for HRQOL, the results from analysis of variance between the PA groups (low, medium, high) show a significant difference for the entire study group with regards to low and medium, as well as between low and high. For girls: between low and medium. The analysis of variance between the groups (low, medium, high) of HRQOL in motor competence shows that there are significant differences between PedsQL group low and PedsQL group high, and also between PedsQL group medium and PedsQL group high, which goes for boys as well as for the entire study group. Conclusions The study shows that there is a positive correlation between PA and HRQOL as well as between motor skills competence and HRQOL. These relationships are determined by gender and can be applied to the entire study group and to boys.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten. Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom. Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år). Samtida sjukdomar var den bakgrundsvariabel som påverkade skattningen av hälsorelaterad livskvalitet mest, men även kön, grad av fysisk aktivitet och ålder påverkar skattningen av hälsorelaterad livskvalitet. Tobaksanvändning påverkade inte den hälsorelaterade livskvaliteten. Konklusion: Denna studie visar att omvårdnadsåtgärder bör inriktas hos hjärt- kärlsjuka individer med annan samtida sjukdom. Sjuksköterskan bör även identifiera grad av fysisk aktivitet, ålder och kön för att på så sätt arbeta preventivt mot en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skattningen av hälsa och livskvalitet utifrån kön, ålder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens skattning av hälsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige. Resultat: Ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland svårigheter att ta en långpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lägre skattad hälsa. Vid ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland nedstämdhet och sömnsvårigheter, sågs samband med en lägre skattning av livskvaliteten. Personer som var, eller tidigare hade varit rökare, hade i högre utsträckning besvär av vissa sjukdomssymptom som andfåddhet och svårigheter att göra ansträngande saker. Sammanfattning: Studien visade att det fanns signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och hur personen med lungcancer upplever sin hälsa och livskvalitet. Detta är viktigt att bejaka i omvårdnaden av personer som drabbats för att kunna främja hälsa och livskvalitet. Det fanns även signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Detta är en indikation på att hälso- och sjukvården bör fortsätta att arbeta tobakspreventivt för att motiverat att arbeta för att personer ska sluta röka.

Syfte: Jämföra självskattad smärta och hälsorelaterad livskvalitet före och efter artrosskola. Finns det någon skillnad mellan deltagare med och utan handbesvär, uppdelat på kön respektive under och över 65 år? Metod: En registerstudie med data från det Nationella Kvalitetsregistret, BOA-registret för höft-och knäartros. Studien jämför självskattad smärta enligt VAS och hälsorelaterad livskvalitet enligt EQ-5D före och efter artrosskola hos 16 039 deltagare med och utan handbesvär. Resultat: 33 % av deltagarna angav handbesvär, 84 % kvinnor. Gruppen med handbesvär skattade något mer smärta och något sämre hälsorelaterad livskvalitet före och efter artrosskolan. Före artrosskolan angav kvinnor något sämre resultat gällande smärta och hälsorelaterad livskvalitet än män, oavsett om de hade handbesvär eller ej. Deltagare under 65 år angav något mer smärta och något sämre hälsorelaterad livskvalitet än de som är 65 år och äldre före och efter artrosskolan. Resultatet visade statistiskt signifikanta förbättringar (p&lt;0.001) efter artrosskolan i samtliga grupper. Förbättringar och skillnader var små och ej kliniskt relevanta. Konklusion: Deltagandet i artrosskolan gav en förbättring både av smärta och hälsorelaterad livskvalitet. Samtliga förbättringar var statistiskt signifikanta, men uppnådde inte det som med säkerhet anses vara kliniskt relevant. Skillnaderna mellan grupperna var små och uppnådde inte klinisk relevans.

Bakgrund Andelen personer som drabbas av typ 2-diabetes växer och förväntas fortsätta göra så. Sjukdomen och dess sjukdomrelaterade följdsjukdomar inskränker på människors liv och vardag. Utbildning i sjukdomskunskap och egenvård ger patienten verktyg att bättre klara av det dagliga livet. Syfte Syftet var att undersöka om patientutbildning påverkar hälsorelaterad livskvalitet hos perosner med diabetes typ II. Metod En litterturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar inkluderas. Sökning efter artiklar gjordes i PubMed och Cinahl med lämpliga sökord och urvalskriterier. Artiklarna granskades, analyserades och presenteras i en matris. Resultat I tio av tolv fall hade den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med typ 2-diabetes ökat efter fullföljd patientutbildning. Förändring av de metabola kontrollen gav en högre livskvalitet. Förbättrade biomedicinska värden där bland annat vikt, blodtryck, HbA1c tittades på gav bättre livskvalitet i vissa fall men inte alla. Bristande sjukdomskunskap och diabetesrelaterade komplikationer påverkade livskvaliteten. Förändringar i medicinering tillsammans med utbildning gav en ökning av livskvaliteten. Aktiviteter som rör kosten och motion är av vikt. Slutsats Patientutbildning som ger patienten en ökad kunskap om sin sjukdom tillsammans med insatt medicinsk behandling gav en högre livskvalitet.

No description available.

Bakgrund:En betydande del av befolkningen lider av långvarig smärta. Smärtan påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar i mötet med patienter med långvarig smärta. Syfte:Syftet var att beskriva mötets betydelse mellan sjuksköterska och patienter med långvarig smärta samt aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Metod:Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sökningen utfördes med databaserna PubMed och Cinahl med hjälp av sökord. Kvalitetsgranskningen skedde utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Efter kvalitetsbedömningen bedömdes 15 artiklar kvalificera sig för resultatdelen. Därefter utfördes en innehållsanalys. Resultat:Fyra teman utkristalliserades: Fysiska aspekter, Psykiska aspekter, Existentiella aspekter och Psykosociala aspekter. Utifrån detta framkom två huvudfynd: Långvarig smärta påverkar patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet på många sätt. Sjuksköterskans bemötande påverkar patientens upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet. Slutsats:Mötet med sjuksköterskan har betydelse för patienter med långvarig smärta och aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Betydelsen kan vara positiv eller negativ. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt bemötandet var mycket viktigt.