Det har sedan långt tillbaka genomförts omfattande forskning om insynspersoner möjlighet till abnormal avkastning. Här pekar majoriteten av tidigare studier mot att det är möjligt. Vidare är den gemensamma diskussionen riktade mot att dessa insynspersoner troligen besitter mer kunskap om företaget än övriga och genom denna informationsasymmetri kan de avgöra köp och säljtillfällen bättre än kapitalmarknaden. Därtill hävdar vissa forskare om att denna informationsasymmetri kan bidra till att insynspersoners handelsaktivitet kan signalera olika indikationer, varvid kapitalmarknaden kan använda dessa som en del av investeringsbeslutet. Ett annat välstuderat område är volatilitet i olika tillgångar. Eftersom volatilitet kan beskrivas som svängningarna runt medelvärdet kan det tillämpas för att observera osäkerheten kring en tillgång. Trots att det finns omfattande forskning inom de två olika områden har det utförts minimalt med forskning som integrerat insiderhandel med volatilitet. Med grund av detta, anser vi ha funnit en kunskapslucka. Inte minst då, enligt vår kännedom, ingen annan utfört en sådan studie på den svenska marknaden. Detta resulterade i forskningsfrågan: ”Finns det ett samband mellan insiderhandel och volatilitet i det gemensamma värdepappret?”. Där huvudsyftet är att undersöka om insidertransaktioner har ett signalvärde som påverkar osäkerheten på marknaden, mätt i form av volatilitet. Därutöver, ämnar studien undersöka om insiderhandel påverkar volatiliteten olika beroende på om bolaget är listat på Stockholmsbörsens Small, Mid, eller Large cap lista. Slutligen ämnar vi undersöka om insiderhandel påverkar volatiliteten olika beroende på transaktionstyp och transaktionsstorlek. Studien kommer att inkludera teorier såsom effektiva marknadshypotesen, informationsasymmetri, signalteorin samt olika volatilitets teorier. Därutöver kommer vi använda oss av en kvantitativ forskningsstrategi, en objektiv verklighetssyn, en positivistisk kunskapssyn samt en deduktiv forskningsansats. Datamaterialet är insamlat från Datastream och Finansinspektionen för att täcka in mätperioden 2016-07-03 till 2019- 12-31 och därigenom beaktar det senaste regelverket från Finansinspektionen. Efter datahantering och bortfall uppgick studiens urval till 848 observation som sedan blivit klassificerat utifrån bolagslista och transaktionstyp. Studiens resultat påvisar att det finns ett samband mellan insiderhandel och volatilitet. Där ökad insiderhandel leder till minskad volatilitet. Vi hittade även statistiska bevis för att det är skillnad mellan bolag listade på Large och Small cap och kan således uttala oss om att insiderhandel har en signifikant skillnad på volatilitet beroende av bolagslista. Gällande transaktionstyp fann vi inga statistiska bevis för att det är skilt ifrån varandra. Däremot fann vi statistiska bevis för att transaktionsstorleken har en signifikant påverkan på volatilitet och likaså kombinationen av transaktionsstorlek och transaktionstyp. Sammanfattningsvis kunde vi identifiera ett mönster som indikerar att insiderhandel effekt på volatilitet är kortsiktig. I och med kapitalmarknadens reaktion på insiderhandel resulterade i en förändring i volatilitet kan vi uttala oss om att det finns ett signalvärde i insidertransaktioner och likaså pekar vårt resultat på att Stockholmsbörsen inte är effektiv i den starka marknadsformen under studiens mätperiod.

<p>I februari 2006 avskedas Graham Souness från Newcastle United efter en tids dåliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppåt, således tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vår problemformulering:</p><p>Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs när managern lämnar klubben?</p><p>Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning när en fotbollsmanager lämnar klubben. Vi har också gjort en jämförelse med hur det ser ut när VD: n lämnar ett företag. Syftet har uppnåtts genom att vi utfört en Event study som syftar till att jämföra den förväntade avkastningen för en aktie med den faktiska avkastningen under en specifik dag. För att prognostisera den förväntade avkastningen har ett index använts.</p><p>Det som legat till grund för den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i Famas arbeten om den effektiva marknaden. Den effektiva marknaden kan beskrivas som hur marknadens aktörer reagerar på ny information. Vidare behandlar teorin vad som sker när företagsspecifika händelser blir kända. Inom området fotboll och aktier finns det sparsamt med tidigare studier varvid vår studie tillför ny kunskap.</p><p>Resultatet av studien visar sig tydligast genom att vi kan bevisa att det förekommer positiv avvikande avkastning i samband med att managern lämnar klubben på grund av dåliga resultat. Vi kan också konstatera att det förekommer olika reaktioner för fotbollsmanagers lämnande av klubben jämfört med att VD:n lämnar företaget. I övriga kategorier kan vi se tendenser och mönster men dessa är inte statistiskt säkerställda.</p>

I februari 2006 avskedas Graham Souness från Newcastle United efter en tids dåliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppåt, således tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vår problemformulering: Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs när managern lämnar klubben? Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning när en fotbollsmanager lämnar klubben. Vi har också gjort en jämförelse med hur det ser ut när VD: n lämnar ett företag. Syftet har uppnåtts genom att vi utfört en Event study som syftar till att jämföra den förväntade avkastningen för en aktie med den faktiska avkastningen under en specifik dag. För att prognostisera den förväntade avkastningen har ett index använts. Det som legat till grund för den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i Famas arbeten om den effektiva marknaden. Den effektiva marknaden kan beskrivas som hur marknadens aktörer reagerar på ny information. Vidare behandlar teorin vad som sker när företagsspecifika händelser blir kända. Inom området fotboll och aktier finns det sparsamt med tidigare studier varvid vår studie tillför ny kunskap. Resultatet av studien visar sig tydligast genom att vi kan bevisa att det förekommer positiv avvikande avkastning i samband med att managern lämnar klubben på grund av dåliga resultat. Vi kan också konstatera att det förekommer olika reaktioner för fotbollsmanagers lämnande av klubben jämfört med att VD:n lämnar företaget. I övriga kategorier kan vi se tendenser och mönster men dessa är inte statistiskt säkerställda.

Problembakgrund &amp; problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra värdet på dess aktier. Vissa personer har bättre information om bolagens förehavanden än andra. Insiders är en sådan grupp. De kan tänkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer på marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, går det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form. Om publik information rörande insidertransaktioner kan användas, av outsiders, för att tillgodogöra sig överavkastning, går det emot den halvstarka formen av EMH. Marknadens effektivitet har studerats och debatterats under ett flertal decennier. EMH är kontroversiell, då resultat har visat att effektiviteten varierar. Studier har visat skilda resultat rörande insiders möjlighet till överavkastning, respektive outsiders möjlighet till detsamma, genom information om insidertransaktioner. Problemformulering: Finns det möjlighet till överavkastning för insiders vid aktiehandel på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap- listor? Syfte: Huvudsyftet är att kartlägga insiders möjlighet till överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Första delsyftet är att redogöra för outsiders eventuella möjlighet till överavkastning vid imitation av insidertransaktioner på publikationsdagen. Andra delsyftet är att studera eventuella skillnader i överavkastning beroende på bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget. Teori: Studien behandlar den grundläggande teorin EMH, informationsasymmetrin och signaleringshypotesen. Informationsasymmetrin rör skillnaden i information mellan bolag (insiders) och marknaden (outsiders). Högre asymmetri bidrar till lägre effektivitet på marknaden och vice versa. Signaler som skickas till marknaden i form av information kan minska asymmetrin och därigenom bidra till en starkare informationseffektivitet på marknaden. Metod: En kvantitativ studie med en deduktiv ansats har valts för att utföra denna studie. Det praktiska tillvägagångssättet är en händelsestudie där perioden mellan 2006 och 2010 studerats. Över 9 000 insidertransaktioner utförda i bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap-listor ligger till grund för den empiriska studien. Vidare har portföljurval utförts för att kunna uppnå studiens delsyften. 52 portföljer, innehållande över 18 000 observationer har utforskats och signifikanstestats. Empiri/analys: Resultaten av studien visar att insiders har kunnat generera överavkastning. Outsiders har även haft möjlighet att imitera insidertransaktioner på publikationsdagen, och därigenom uppnå högre avkastning än förväntat. Vidare visar resultatet att bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget har betydelse för överavkastningen. Av totalt 52 portföljer genererade 41 sammansättningar en signifikant överavkastning under mätperioden. Slutsats: Studiens resultat gör att vi kan betvivla två av EMH:s effektivitetsformer. Den starka, då insiders systematiskt kan generera överavkastning. Den halvstarka, då outsiders kan tillgodogöra sig överavkastning genom publik information. Resultatet visar att effektiviteten på Stockholmsbörsen studerade Cap-listor kan ifrågasättas.

Då företag beslutar att genomföra företagsförvärv kommuniceras detta till marknaden. Tidigare forskning har visat att aktieavkastningen är avtagande i takt med att fler förvärv annonseras. Undantaget är när det första förvärvet mottas negativt av marknaden, då en positiv trend har observerats vid efterföljande annonseringar. Syftet med studien är att undersöka om dessa mönster kan iakttas på den nordiska marknaden. Urvalet består av 95 serieförvärvare som sammantaget annonserat 552 förvärv under perioden 1988 till ​2020. Genom en händelsestudie visar vi att marknaden i genomsnitt mottar tillkännagivande av förvärv positivt, men att en avtagande trend existerar. I de fall det första förvärvet genererade negativ avkastning observeras istället en ökande trend. Resultatet stöds av kompletterande regressionsanalys och kan delvis förklaras av inlärningshypotesen.

Bolag har i över 100 års tid förvärvat andra bolag i en rad olika syften, vilket utgör en enorm marknad både i Sverige och internationellt. Trots detta råder det ingen tydlig konsensus kring hur värdeskapande förvärv egentligen är eller huruvida mer erfarna förvärvare skapar mer värde vid förvärv. Denna studie fokuserar på vad som händer med aktiepriset på förvärvande bolag i och med att ett nytt förvärv annonseras. Urvalet har delats upp i två grupper som jämförts; singelförvärvare i den ena, serieförvärvare i den andra. Händelsestudien som genomförts visar på att det i studiens urval skapas en överavkastning i samband med annonsering av företagsförvärv, både för singelförvärvare och serieförvärvare. I resultatet visar även att singelförvärvares förvärv generellt tas emot bättre av marknaden jämfört med när serieförvärvare genomför ett förvärv.

Revision används som ett medel för att utomstående intressenter, exempelvis aktieägare, ska få en kvalitetsstämpel på den information som förmedlas av ett företags ledning. Om revisorerna vill påpeka någonting angående företagets redovisning eller förvaltning utfärdar de en så kallad oren revisionsberättelse. I denna studie undersöker vi om denna orena revisionsberättelse får någon effekt på företagets aktiekurs. Den problemformulering som besvaras är: Har en oren revisionsberättelse någon effekt på svenska publika företags aktiekurser? Tidigare forskning på området har nästan enbart genomförts i utlandet. Denna forskning har dock inte kommit fram till något entydigt resultat. Viss forskning hävdar att en oren revisionsberättelse har en negativ effekt på aktiekursen medan annan gör gällande att den inte påverkar. Ytterligare forskning menar att effekten en oren revisionsberättelse har på aktiekursen beror på faktorer som exempelvis informationsmiljö eller vilken typ av revisorsanmärkning det rör sig om. De teorier vi använder oss av berör främst förhållandet mellan aktieägarna och företagsledningen. Bland dessa teorier kan nämnas agentteorin och teorin om informationsasymmetri. Vi använder oss av en kvantitativ metod och gör en händelsestudie. En händelsestudie går förenklat ut på jämföra en akties verkliga avkastning med dess förväntade avkastning under en tidsperiod runt en specifik händelse. Händelsen i vår studie är offentliggörandet av den orena revisionsberättelsen. Vårt slutliga urval består av 101 observationer av orena revisionsberättelser från 64 svenska börsnoterade aktiebolag som fått minst en oren revisionsberättelse mellan 2004-2013. Vi testar först om det finns någon signifikant effekt på aktiekursen för samtliga observationer. Därtill testar vi även om det finns effekt på aktiekursen för olika branscher, börslistor, typer av orena revisionsberättelser och om den orena revisionsberättelsen inträffar för första gången. Resultaten visar att den orena revisionsberättelsen generellt inte har någon signifikant effekt på svenska publika företags aktiekurser. Vi finner en viss nedåtgående trend under dagarna efter händelsen. Trenden är dock inte statistiskt signifikant. Det väcks därmed ett visst tvivel kring om revisionsberättelsen uppfyller sitt syfte för aktieägarna. Resultaten visar också att effekten på aktiekursen inte nämnvärt skiljer sig åt mellan upprepade orena revisionsberättelser och de som kommer första gången. Inga andra test av hela händelseperioden rörande exempelvis bransch visar på statistisk signifikanta negativa effekter på aktiekursen. Dock finns det enskilda dagar under händelseperioden som visar på signifikans. Några direkta slutsatser av detta är emellertid svåra att dra utan vidare undersökning.

Syfte: Uppsatsen syfte är att klargöra och analysera reporäntans ränteförändringars påverkan på aktiekurserna för samtliga svenska banker i large cap på Stockholmsbörsen. Metod: Kvantitativa händelsestudier har gjorts med deduktiv forskningsansats på fyra företag, samtliga noterade på Stockholmsbörsen. Den onormala avkastningen för de undersökta aktiekurserna har beräknats en dag före till en dag efter samtliga realiseringar av reporänteförändringar som skett mellan åren 2004 till 2015.  Teori: Den teoretiska referensramen för studien består av den effektiva marknadshypotesen och överreaktionshypotesen. Slutsatser: Studien har påvisat att det råder signifikant samband mellan ränteförändringar och de studerade aktiernas avkastning vid realisering av ränteförändringarna. / Purpose: The purpose of this thesis is to clarify and analyze the changes in the discount rate and its impact on stock prices of all Swedish listed banks in large cap on the Stockholm stock exchange. Methodology: Quantitative event studies has been done with deductive research approach on four companies, all listed on the Stockholm Stock Exchange. The abnormal returns for the examined stock prices have been calculated one day before to one day after all the realizations of the changes in the discount rate that occurred between year 2004 to 2015. Theory: The theoretical framework in this study consists of The Effective Market Hypothesis and The Overreaction Hypothesis. Conclusions: The study has shown that there is a significant correlation between the changes in the discount rate and the equity returns of the studied stocks.

Denna uppsats undersöker huruvida tillväxtföretag genererar en abnormal avkastning i samband med annonsering av ett förvärv. Studien genomför en händelsestudie där 30 noterade företag på Stockholmsbörsen har blivit utvalda genom olika urvalskriterier, till exempel köpeskilling och typ av företag. Vad som klassificerar ett tillväxtföretag kan skilja sig, men denna uppsats har med grund i teorin valt ut två olika finansiella nyckeltal, price-to-book och price-to-sales. Nyckeltalen för de enskilda företagen skall vara större eller minst lika med medianen på den tillväxtorienterade aktielistan Spotlight. Teorier som den effektiva marknadshypotesen, hybrishypotesen samt teorier om varför företag genomför förvärv tas upp och diskuteras. Uppsatsen diskuterar även informationsasymmetri och informationsläckage.Studiens resultat visar att urvalet vid annonseringsdagen genererar en genomsnittlig abnormal avkastning som är positiv, både när marknadsmodellen och constant mean return-modellen används. Urvalet innehåller uteliggare, därav kompletteras medelvärdet med medianen. Resultat för medianen påvisar en positiv abnormal avkastning. Resultatet pekar på att marknaden i genomsnitt är optimistiska till att tillväxtföretag genomför förvärv på kort sikt. / The study examines whether growth companies generate an abnormal return in relation to an announcement of an acquisition. The study conducts an event study where 30 listed companies on the Stockholm Stock Exchange have been selected through various selection criteria, such as purchase price and type of company. How one should classify a growth company differs, but based on the theory, this study has selected two financial key ratios, price-to-book and price-to-sales. The key ratios for the individual company must be greater than or at least equal to the median on the growth-oriented share list Spotlight.Theories such as the efficient market hypothesis, the hubris hypothesis, and theories about why companies make acquisitions are discussed. The study also discusses information asymmetry and leakage of information.The results of the study show that the sample at the day of announcement generates a positive average abnormal return both when the market model and when the constant mean return model are used. The study was affected by outliers, and which the mean was supplemented by the median, where the result showed a positive abnormal return. The results also indicate that the market is on average optimistic to growth companies making acquisitions in short term.