Uppsatsens syfte är att studera hur två företag inom bostadsbranschen kommunicerar ut sin hållbarhetskommunikation inom miljö till sina leverantörer och entreprenörer utifrån ett kundperspektiv. Vidare syftar denna studie även till att finna likheter och skillnader mellan respektive företags hållbarhetsarbete.

Syfte: Studien syftar till att förstå hur B2B-företag kan förbättra kommunikationen av sitt hållbarhetsarbete. Frågeställningar: 1. Hur har hållbarhetskommunikationen sett ut de senaste tio åren? 2. Hur kommunicerar B2B-företag ut informationen i hållbarhetsredovisningen till medarbetare och kunder? 3. Vilka förbättringsmöjligheter finns för intern och extern hållbarhetskommunikation? Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats använts. Elva djupintervjuer har genomförts med specialister på hållbarhetskommunikation och svenska B2B-företag med framstående hållbarhetsarbeten. Resultat: Kommunikationen av företags hållbarhetsarbete har förändrats eftersom hållbarhet utvecklats från ett tråkigt måste till att betraktas som något lönsamt. Detta beror bland annat på att engagemang och efterfrågan ökat från både medarbetare och kunder. Informationen i hållbarhetsredovisningen kommuniceras ut, men hållbarhetsredovisningen i sig är inte den främsta kommunikationskanalen. Respondenterna understryker att det är mer väsentligt att hållbarhetsinformationen kommuniceras vid aktuell tidpunkt samt bit för bit under året. Slutsats: B2B-företag borde bli mer transparenta samt kommunicera aktuell och väsentlig hållbarhetsinformation. De gynnas även av att samarbeta för att öka genomslagskraften med gemensamma hållbara initiativ. Ett annat förbättringsområde är den interna kommunikationen som med fördel skulle kunna bli mer tvåvägs, detta då den interna hållbarhetsdialogen är en väsentlig del för att integrera hållbarhet i verksamheten. Med hållbarhet integrerat i verksamheten och i strategin presenterar företag ett hållbart budskap i samtliga processer med kunden. / Purpose: The aim of the paper is to understand how B2B companies can improve the communication of their CSR activities. Problem 1. How has the CSR communication changed during the last ten years? 2. How do companies communicate the information in the CSR report to employees and customers? 3. Which potential improvements exist for internal and external CSR communication? Methodology: In order to answer the purpose of the paper a qualitative approach has been used. Eleven interviews have been conducted with B2B companies with achievements in CSR activities as well as specialists in CSR communication. Results: The communication of a company’s CSR activities has change. Earlier CSR has been perceived as something boring but today it is seen as profitable. Among other things, this is because the commitment and demand from both employees and customers has increased. The information from the CSR report is being communicated, but the report itself is not the primary channel of communication. The respondents emphasize that the CSR information should be communicated in the current time and piece by piece during the year. Conclusion: B2B companies should be more transparent and communicate current and essential information. Also, they could cooperate to increase the collective power in order to reach a sustainable level. Moreover, companies could improve their two-way communication since the internal CSR dialogue is a vital part in order to make CSR integrated in the company. If CSR is integrated in the company and strategy, it enables for the customers to perceive a sustainable message.

The aim of this study was to examine how a company within the aircraft industry communicates environmental sustainability. We have therefore chosen to investigate the airline SAS - partly because it is an aircraft industry and partly because the airline is criticized today for its negative environmental impact. The purpose of this study has been answered based on two questions (1) How does SAS produces environmental sustainability through linguistic means and (2) How does SAS speaks to its audience through its sustainability communication? Furthermore we have based this study on theories about discourses, critical discourse analysis and sustainability communication. As well as we have used the theoretical perspective of critical discourse analysis, it has also been used as a method in this study. We have based our analysis on the three-dimensional model of Fairclough together with the linguistic and rhetorical tools modality, intertextuality/interdiscursivity, interpellations, ethos, pathos and logos. Our material consisted of social media posts from SAS’s Twitter, Facebook and Instagram that significantly concerned environmental sustainability as well as the sustainability section of their website. The analysis resulted in three recurrent themes (1) Sustainability as a vision of the future (2) Sustainability together with SAS and (3) Sustainability as innovation. Therefore we have found that the focus is shifting from the environmental sustainability of the aviation industry as a dilemma, to being perceived as a long-term solution for us to being able to continue to fly. Thus, SAS is constantly indicating how the airline industry will continue to exist but sustainability aspects should be integrated into the business. We have also discovered how the audience is interpelled as ethical travelers - partly when SAS positions itself as a sustainable alternative for us to choose, and partly by offering us opportunities to act together with them for environmental sustainability.

The purpose of the study is to examine how companies in the Swedish market communicate their environmental sustainability work, whether it generates value for the company and whether there are any challenges with it. To answer the purpose of the study, six semistructured interviews were conducted. Many studies have already been done on how consumers experience sustainability communication which is why we did the study from the companies' perspective. The study contains two key theories; Creating Shared Value and Triple Bottom Line. Our results are presented in the study's analysis, where we connect empirical data, previous academic research and theory. We have identified that environmental sustainability communication creates value for the company by strengthening the brand, strengthening the customers' positive connection to the company and increasing customer satisfaction. It creates security for the customer, investors and employees when environmental sustainability work is communicated in a transparent way. The companies we have studied also describe that it is important to take responsibility and contribute to a more sustainable society. The study can contribute to research on CSR and sustainability for valuecreating purposes as our study is based on how large companies on the Swedish market describe this process

Den allt vanligare hållbarhetsredovisningen har visat sig vara en essentiell del för att intressenter och investerare ska ha förtroende till företag och kunna fatta rationella beslut. En påverkande faktor för hur företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete är kulturella skiljaktigheter mellan företag i olika länder. Studien undersöker kulturella skillnaders påverkan på företags hållbarhetsrapporter i Sverige och Spanien utifrån kulturteorin Hofstede-modellen. Detta med hjälp av fyra av dess kulturdimensioner som beskriver kulturella värderingar och hur de förhåller sig mellan länderna. Som grund till undersökningen användes hållbarhetsrapporter från 30 spanska och 30 svenska företag vilka granskades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det för kulturdimensionerna osäkerhetsundvikande och tillfredsställelse finns signifikanta skillnader mellan länderna. Övriga dimensioner, maktdistans och maskulinitet, visade inte på någon signifikant skillnad länderna emellan. Resultatet visade även att spanska företag nämner CSR-begrepp i högre utsträckning än svenska men det går inte att fastställa om kulturen har en inverkan på denna skillnad.

Hållbarhetsfrågor får allt större betydelse i dagens samhälle, vilket även inkluderar företags arbete. Tidigare forskning om hållbarhetskommunikation har däremot mestadels ett konsumentperspektiv. Samtidigt anses hållbarhetsrapportering vara ett tillvägagångssätt för att kommunicera hållbarhetsarbete till fler intressenter. Inom hållbarhetsrapportering sker kommunikationen genom både textuell information och visuella element, såsom diagram, grafer och tabeller, ikoner, fotografier, infografik och layout. Tidigare forskning har framför allt genomförts om textuell information i hållbarhetsrapporteringen, samt separat för respektive visuellt element. En gemensam uppfattning är dock att respektive visuellt element kombinerat med textuell information är att föredra. Med anledning av bristfällig forskning av de visuella elementen i hållbarhetsrapporteringen samt dess betydelse, kommer studien därför undersöka hur och varför dessa används separat och gemensamt. Syftet med studien är därmed att undersöka företags användning av visuella element för att kommunicera hållbarhetsarbete genom hållbarhetsrapportering. I studien redogörs hållbarhetskommunikation, hållbarhetsrapportering och de fem visuella elementen som identifierats. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie med fem fallföretag från olika branscher, samt inriktade mot konsument respektive andra företag. Data samlades in genom en dokumentstudie av fallföretagens hållbarhetsrapportering upprättade under år 2020 eller 2020/2021, där de visuella elementen granskades. Dokumenten var ett komplement till studiens fem kvalitativa intervjuer med sex respondenter anställda på fallföretagen, med kunskap om hållbarhetsrapportering. Studiens resultat indikerar några gemensamma orsaker till användningen av visuella element i hållbarhetsrapporteringen såsom att förenkla för läsaren, samt en genomtänkt utformning. Kombinationen mellan visuella element och textuell information påvisas betydelsefull, men enligt studiens resultat bör visuella element ses som ett komplement i kommunikationen genom hållbarhetsrapporteringen. I huvudsak återfinns däremot skilda anledningar till användningen av respektive visuellt element samt helheten, vilket kan bero på olika branschtillhörighet, samt inriktad mot konsument respektive andra företag. / Sustainability issues are becoming more important in today’s society, which also includes companies’ actions. On the other hand, previous research regarding sustainability communication has mainly a consumer perspective. At the same time, sustainability reporting is a way to communicate sustainability activities to more stakeholders. Communication through sustainability reporting can be performed via both textual information and visuals, such as diagrams, graphs and tables, icons, photographs, infographics, and layout. Previous research has mainly been carried out regarding textual information in sustainability reporting, and separately about each visual. However, a common perception is that each visual combined with textual information is preferable. Due to inadequate research of the visuals in sustainability reporting, and its importance, the study will therefore examine how and why these are used separately and combined. The purpose of the study is thereby to examine companies use of visuals to communicate sustainability activities through sustainability reporting. The study presents sustainability communication, sustainability reporting and the five identified visuals. To answer the purpose of the study, a case study was conducted with five case companies from different industries and directed to consumers and other companies. Data were collected through a document study of the case companies’ sustainability reporting created during the year 2020 or 2020/2021, where the visuals were reviewed. The documents were a complement to the study’s five qualitative interviews with six respondents employed at the case companies, with knowledge about sustainability reporting.  The results of the study indicate some common reasons for the use of visuals in sustainability reporting, such as simplifying for the reader and well thought out design. The combination of visuals and textual information is indicated to be important, but according to the results of the study, visuals should be seen as a complement in communication through sustainability reporting. On the other hand, there are mainly different reasons for the use of each visual and itscomposition, which may be due to different industries, and aimed at consumers and other companies.

The study “How does H&M Group communicate sustainability in a non-sustainable industry?” examines how the fashion companies H&M, Arket, COS, & Other Stories and Monki, who are part of the H&M Group, communicates Corporate Social Responsibility (CSR) at their websites and how trustworthy their communication is. CSR is about how companies take a greater social responsibility than what the law requires to contribute to a better world. The issue of sustainability is an important question in today’s society and the negative impact on people and planet of the fashion industry makes the topic relevant of its time.  The study is based on the theories CSR, that includes Triple Bottom Line which describes CSR from three dimensions, and A Framework of CSR communication which describes several factors that companies should assume when communicating about CSR. The concept of trustworthiness is also included in the theoretical framework of the study. Based on the method multimodal critical discourse analysis (MCDA) an analysis scheme has been designed. By using the analytical tools lexical choices, word connotations, iconography, attributes and modality in language the companies have been analyzed in an equivalent way.   The analysis resulted in three discursive themes that could be identified in the CSR-communication of the companies in H&M Group. The discursive themes were – “engage consumers to act”, “the environmental dimension in focus”, and “the future fashion industry as circular and somewhat encouraging”. The analysis also showed that the trustworthiness of the communication varies between the companies and that they create trustworthiness in different ways despite being part of the same group. The companies create trustworthiness through transparency, emotions and concrete examples.

Konsumenter idag visar stort intresse för hållbarhet, vilket blir en allt viktigare fråga i dagens modeindustri. Hur modeföretag på den svenska marknaden väljer att marknadsföra och kommunicera sitt hållbarhetsarbete har stor inverkan på konsumenters attityder och köpintentioner. Syftet med studien är att undersöka hur dessa attityder och köpintentioner påverkas av svenska modeföretags hållbarhetskommunikation. Konsumenterna som undersöks är kvinnor i åldrarna 20-40, som handlat på den svenska marknaden under de senaste 12 månaderna. Utifrån studiens syfte har frågor formulerats, vilka undersöker hur populationen i fråga uppfattar det marknadsförda hållbarhetsarbete som svenska modeföretag framställer, samt vilka attityder och köpintentioner som finns utifrån detta. För att undersöka konsumenters attityder till hållbarhetsarbete har empiriskt material samlats in genom en onlinebaserad enkätundersökning, vilken blivit besvarad av totalt 113 respondenter. Resultatet av studien visar att konsumenter anser att hållbarhet är en viktig del av svenska modeföretags arbete. Den marknadsföring som svenska modeföretag idag kommunicerar anses vara otydlig och inte tillräckligt transparent. Studien visar även att konsumenter i vissa fall kan tänka sig betala ett högre pris för en vara som är hållbart producerad, men att det finns andra faktorer som har större inverkan på köpintentioner än just hållbarhet. Slutsatsen av studien visar att engagemanget växer från konsumenternas sida när det kommer till att handla hållbart producerat mode, samt att de ställer högre krav på modeföretagen.

Trots att den svenska marknaden för transport av el utgörs av ett naturligt monopol är kundnöjdhet ändå av betydelse för att, genom ett gott samarbete mellan organisation och kunder, upprätthålla ett gott varumärke och facilitera hållbar utveckling. Elnätsföretag har högre kundkrav på extern kommunikation än andra sektorer vilket gör att de också behöver leverera mer kvalitativ extern kommunikation för att upprätthålla kundnöjdhet. Trots flera internationella standarder för miljökommunikation är det få som förser verksamheten med konkreta verktyg för lyckad extern miljökommunikation. Syftet med detta arbete är att identifiera vilken typ av information, kopplat till hållbarhetsfrågor, som elnätskunder tycker är relevant och intressant samt huruvida detta skiljer sig mellan målgrupper. Detta görs genom en enkätundersökning som är utformad för att identifiera vilken typ av hållbarhetsbudskap som har effekt på kundernas inställning till, och förtroende för, sitt elnätsbolag. Resultatet tyder på att olika innehåll i miljökommunikation genererar olika effekt på nöjdhet och förtroende. Det visar också att hållbarhetsbudskap som kunderna föredrar inte nödvändigtvis är de budskap som ger störst effekt på förtroende och kundnöjdhet. Resultatet kan ligga till grund för vidare studier i riktad extern kommunikation med syfte att motivera och understödja hållbar utveckling på elnätsbranschen. / Even though the Swedish market for the transport of electricity constitutes a natural monopoly, customer satisfaction is nevertheless important to, through good cooperation between the organization and customers, maintain a good brand and facilitate sustainable development. Electricity network companies have higher customer requirements for external communication than other sectors, which means that they also need to deliver more qualitative external communication to maintain customer satisfaction. Despite several international standards for environmental communication, few provide the business with concrete tools for successful external environmental communication. The purpose of this work is to identify what kind of information, linked to sustainability issues, that electricity grid customers find relevant and interesting, and whether this differs between target groups. This is done through a survey designed to identify the type of sustainability message that has effect on customers' attitudes towards, and confidence in, their electricity grid company. The results suggest that different content in environmental communication generates different effects on satisfaction and trust. It also shows that sustainability messages that customers prefer are not necessarily the messages that have the greatest effect on trust and customer satisfaction. The result can form the basis for further studies in targeted external communication with the aim of motivating and facilitating sustainable development in the electricity grid industry.

Sustainability is a highly discussed subject in today’s society. One industry that is facing big challenges when it comes to its environmental effect is the fashion industry. The pressure to live up to the society’s norms regarding sustainability can lead to greenwashing. Greenwashing arises when a company's positive communication regarding their sustainability does not match with their actual environmental impact. When it comes to how companies want to portrait themselves and communicate they can choose to focus on either creating a good reputation or be legitimate. These two ways of communicating can end up in conflict since it is important to differentiate from competitors but also show that you follow expected norms. This essay’s purpose has been to investigate how two of the world’s highest valued fashion companies, H&M Group and Inditex, focus on reputation or legitimacy for their sustainability communication. The essay shows that H&M Group and Inditex are very similar in their use of both reputation and legitimacy for their sustainability communication. The study shows that both companies focus slightly more on creating a better reputation than legitimacy though. The essay also shows that both companies possibly could be using greenwashing to strengthen their reputation and legitimacy. / I dagens samhälle är hållbarhet ett högst aktuellt ämne. En bransch som står inför stora utmaningar när det gäller dess påverkan på miljön är modebranschen. Pressen att leva upp till omgivningens normer kring hållbarhet kan leda till greenwashing. Greenwashing uppstår när företags positiva kommunikation kring sitt miljöarbete inte stämmer överens med det faktiska miljöarbetet. När det kommer till hur företag vill porträttera sig och kommunicera kan de fokusera på att antingen skapa ett gott anseende eller vara legitima. Dessa två sätt att kommunicera på kan hamna i konflikt då det är viktigt att vara konkurrenskraftig men också visa att man följer förväntade normer. Denna uppsats syfte har därför varit att undersöka huruvida två av de högst värderade modeföretagen, H&M Group och Inditex, fokuserar på anseende eller legitimitet i sin hållbarhetskommunikation. Uppsatsen visar att H&M Group och Inditex är mycket lika i sin användning av både anseende och legitimitet i sin hållbarhetskommunikation. Studien visar dock att företagen fokuserar aningen mer på att öka sitt anseende än sin legitimitet. Uppsatsen visar också att båda företagen möjligtvis använder sig av greenwashing för att stärka sitt anseende och legitimitet.