<p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Bakgrund: Studier visar att hörselskador kan uppstå till följd av yttre påfrestningar så som exponering av buller och kraftiga tryckförändringar. Fallskärmshoppare exponeras för bägge dessa faktorer, vilket skulle kunna innebära en ökad risk för att utveckla hörselskador. Trots detta är området mycket sparsamt studerat. En ökad kunskap inom området medför att eventuella behov av preventiva åtgärder kan identifieras. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av upplevda hörselbesvär hos fallskärmshoppare, samt om det finns något samband mellan upplevda hörselbesvär och antal hopp, användning av öronproppar eller akustiska höjdvarnare. Metod: Studien genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittsstudie. En webbenkät skickades ut till samtliga aktiva fallskärmshoppare med registrerad e-postadress i två fallskärmsklubbar i Mellansverige. Totalt 244 fallskärmshoppare deltog i studien (svarsfrekvens 47,6 %). Resultat: Hörselrelaterade besvär i form av hörselnedsättning, tinnitus och smärta/obehag i öronen förekom hos 20-30 % av de studerade fallskärmshopparna. Det fanns däremot inga statistiskt signifikanta samband mellan upplevda hörselbesvär och antal fallskärmshopp, användning av öronproppar eller användning av akustiska höjdvarnare. Andelen som uppgav att de upplevde svårigheter att höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer var högre bland de studerade fallskärmshopparna jämfört med en åldersmatchad population i SCB:s befolkningsundersökning. Slutsats: Inga samband mellan antal fallskärmshopp och hörselrelaterade besvär kan ses, men resultatet tyder på att fallskärmshoppare upplever hörselnedsättning i större utsträckning jämfört med övriga befolkningen. Vidare studier krävs för att med säkerhet kunna avgöra om fallskärmshoppning innebär en risk för att utveckla hörselskador. / Background: Studies have shown that hearing loss can be caused by environmental factors like noise and changes in the pressure. Skydivers are exposed to several risk factors for hearing impairment, but there is a lack of studies investigating hearing loss among skydivers. More knowledge among the phenomena is needed to identify potential need of preventive work.  Aims: The aim of the study was to investigate the prevalence of self-perceived hearing symptoms among skydivers. The study also examined the relationship between self-perceived hearing symptoms and the use of earplugs and audible altimeters. Methods: The study was executed as a quantitative cross-sectional study. Webb-based questionnaires were sent out to all skydivers with registered e-mail in two skydiving clubs in Sweden. A total of 244 skydivers were studied (response rate 47.6 %) Results: Hearing symptoms such as hearing loss, tinnitus and ear pain was found in 20-30 % of the skydivers. The proportion who experienced difficulty in hearing was higher among the skydivers than an age-matched population from a SCB survey. However, no statistically significant correlations between self-perceived hearing symptoms and number of parachute jumps, use of earplugs or use of audible altimeters were found. Conclusion: No relationship between amount of skydiving and hearing symptoms could be found, but the results indicate that hearing loss is more common among skydivers compared to the general population. Further studies are required to investigate if skydivers are in risk of developing hearing loss.

No description available.

Sammanfattning Syftet med det här arbetet är att beskriva och förstå hur hörselskadade studenter upplever och hanterar inkludering och exkludering på högskolan i Sverige. Bakgrunden är att hörselskadade studenter i en tidigare undersökning från 2007 visade sig vara underrepresenterade på högskolan och överrepresenterade i avhopp från densamma. Det finns idag få undersökningar med livsberättelser från hörselskadade studenter kring deras upplevelser av högre studier. Denna studie vill i någon mån försöka bidra till en större förståelse kring hörselskadades situation. Som metod har valts kvalitativa intervjuer. Teoretiska begrepp har hämtats från Goffmans teori om stigmatisering. Resultaten visar att hörselskadade studenter saknar och efterfrågar ett samlat grepp kring hörselfrågor inom högskolan. Värdefulla insatser för den enskilde studenten görs via Pedagogiskt stöd, men det saknas en allmän medvetenhet om dessa frågor inom högskolan, liksom fullgoda tekniska lösningar. Inkludering, både i undervisningen och socialt, förblir studentens ansvar och väljs ibland bort för att slippa påkalla uppmärksamhet till sitt funktionshinder. Med tiden ökar studentens skicklighet att hantera hörselrelaterade situationer, vilket påverkar självbilden samt ökar inkluderingen. Inkluderingen kan dock med små medel underlättas och påskyndas av högskolan. Detta skulle underlätta för den hörselskadade studenten studiemässigt och socialt samt i förlängningen kunna motverka avhopp. Nyckelord: Hörselskador, livsberättelser, inkludering, exkludering, högre studier

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiker ser på begrepp som ljudnivå, musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien är sex intervjuer med musiker och ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs på sex kvalitativa intervjuer och är avgränsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka är baserade på trummor och bas – pop/rock, jazz/blues. Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, ljudteknik, ljudtekniker och arrangör har inverkan på det ljud och den ljudnivå som uppnås vid en konsert. Vidare redovisas respondenternas syn på relationen mellan ljudnivåer och musikupplevelse. Samtliga respondenter menar att ljudvolymen har en stor betydelse för den musikaliska upplevelsen och att faktorer som lokalens utformning och musikens genre har stor betydelse för upplevelsen av lämplig ”ljudbild”. / The purpose of this study is to investigate musicians’ opinions about terms such as sound level, musical experience, and the relation between them. The basis for the study is six interviews with musicians and sound engineers, some with and some without hearing disorders. The study is limited to primarily focus on musical styles that are based on drums and bass – jazz/blues, pop/rock. The result demonstrates that parameters like genre, room, technical equipment, sound engineers and arrangers all have influence on the sound and the sound level at a concert. Also – the respondents’ different views on the relationship between sound level and musical experience are presented. All the respondents think that volume is of great significance for the total experience of the music and the feelings it brings. They also believe that factors like the interior and form of the room/venue and the musical genre are of great importance for the experience of proper sound and sound environment.

Uppsatsen behandlar ämnet kyrkomusiker och deras exponering för ljud inom sin tjänst, främst med fokus på piporgel. Undersökningen har genomförts med kyrkomusiker och kyrkoherdar i Enköpings kontrakt för att få en uppfattning av kyrkomusikernas exponering till piporgelljud och om de kan ha fått en hörselskada utav detta. Huvudsakligen har studien baserats på individuella intervjuer med kyrkomusikerna och enkätsvar från kyrkoherdarna. I sex utvalda kyrkor har även ljudmätningar gjorts med en decibelmätare. Resultaten visar att hörselskaderisken är relativt låg vid piporgelspel, medan ljudexponering från körer anses vara ett större problem. Denna studie var begränsad geografiskt till ett kontrakt inom svenska kyrkan i Sverige och kan inte berätta om det är annorlunda någon annanstans.

Denna artikel undersöker hur man kan skapa ökad förståelse för hörselskador i vardagliga ljudmiljöer med hjälp av en realtidssimulation. Den producerade simulationen är binaural, och innefattar olika element av hörselskador såsom hörselnedsättning och tinnitus, samt sköter uppspelning av producerade ljudmiljöer i ett 4.0-surroundformat. Artikeln tar avstamp i tidigare forskning, beskrivningar av hörselskador i vetenskaplig litteratur, samt självbedriven etnografi med hörselskadade individer. Processen för framtagningen av simulationen beskrivs, och de olika steg som tagits för att anlända vid en fullständig slutprodukt redogörs. Upplevelsen utvärderas med hjälp av kvalitativa användartester med 13 deltagande studenter, där resultatet pekar på att simulationen har bidragit till en ökad förståelse för hörselskador i vardagliga ljudmiljöer. / This article explores how a real-time simulation can contribute to better understanding regarding hearing impairments in everyday sound environments. The produced simulation is binaural, and includes different elements of hearing impairment such as hearing loss and tinnitus, and handles playback of produced sound environments in a 4.0-surround format. The article is built upon previous research, descriptions of hearing impairments in scientific literature, as well as self-executed ethnography with hearing impaired individuals. The process of designing the simulation is described, as well as the different steps taken in order to arrive at a final product. The experience is evaluated through qualitative user testing with 13 participating students, where the results indicate that the simulation has contributed to a better understanding of hearing impairments in everyday sound environments.