The study's aim is to implement a textbook analysis and examine how women are described in history textbooks for high school and in the curriculums Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11. The study has a gender perspective and the study's purpose is to make a comparative study and compare textbooks with the current curriculum and compare the results with each other to see if there has been any change over time. The survey's material is three editions of Alla tiders historia from Gleerups förlag. The study refers to editions from 1989, 1996 and 2011. General parts from Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11 are also central for my study. The general cur­riculum of history from 1981, the course Historia A in Lpf 94 and Historia 1b in Gy 11 are also studied. The study shows that the role of women doesn’t get much space in textbooks and when women are mentioned explicitly, it’s mainly through illustrations or through texts of statement representation. The role of women has not been treated much in governing documents but equality between men and women is something that is common. The study shows that the governing documents interact with the curricula in a relatively large range, although this varies between the different editions. The results demonstrate that there has been a change over time in administrative documents and textbooks. Content and design have changed based on the societal context in which they were designed. The study shows that men are the norm and men are mentioned more than women, both in textbooks and curriculum.

No description available.

Nyutexaminerade historielärares ämnesdidaktiska språkbruk - En kvalitativ studie av nyutexaminerade historielärare vid Karlstads universitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur nyutexaminerade historielärares underliggande ämnesdidaktiska språkbruk och perspektiv synliggörs i dels samtal om deras undervisningsstrategi och dels planeringsmaterial, samt hur detta kan relateras till de två stora skolbildningarna inom historiedidaktik och de resultat och teorier som tidigare forskning bidragit med. Frågeställningarna lyder: 1. Vilka begrepp möjliga att relatera till tysk respektive anglosachsisk historiedidaktik synliggörs i nyutexaminerade historielärares samtal om och dokument kring sin undervisningsstrategi? 2. På vilket sätt kan de nyutexaminerade historielärarnas ämnesdidaktiska språkbruk relateras till resultat och teorier sprungna ur den tidigare forskningen? 3. Hur kan relationen mellan de nyutexaminerade respektive de erfarna historielärarna och forskningsvärlden förklaras? Intervjuer med två nyutexaminerade historielärare och material i form av lektionsplaneringar och examinationer analyseras i denna studie. Resultatet av analysen visar bland annat att en likhet mellan nyutexaminerade och erfarna lärares ämnesdidaktiska språkbruk är att båda grupperna använder sig av vardagsspråkliga termer när de samtalar om sin undervisningsstrategi.

Med utgångspunkt i orientalism har denna studie granskat framställningen om Mellanöstern i historieläroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inom lärobokstexterna. Med hjälp av en diskursanalys utifrån Laclau och Mouffes diskursteori, har läroböcker för gymnasieskolan undersökts från tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010- tal. Syftet med studien är att undersöka hur historieläroböcker i gymnasieskolan upprätthåller eller motverkar orientalism samt se hur dessa har förändrats över tid. Den analys som genomförts visar på två huvudteman i de läroböcker som ingått i undersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ”de andra” eller ”det annorlunda” i förhållande till ”vi”, det vill säga, Europa och västvärlden och dels en framställning av islam som får utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad ställning mellan dessa två parter. Detta ger eleverna som läser dessa böcker en bild av världen och dess historia där det moderna och beaktansvärda i världen är skapat av – och viss mån tillhör – Europa och västvärlden medan det omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fem lärare uppfattar och ser på begreppet historiebruk samt hur de menar att de tillämpar historiebruk i en undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet historiebruk definieras, tillämpas och uttrycks på en mängd olika sätt. Skolinspektionen anser att historieundervisningen inte ger elever möjligheten att få träna sig i förmågan att analysera och resonera om historiebruk. Lärare uttrycker också en osäkerhet i hur en undervisning om historiebruk ska se ut. Forskning visar också att elever har svårt att tänka ab-strakt, som att ta sig mellan olika tidsdimensioner, vilket krävs för att kunna genomföra en analys av historiebruk. Av ovan nämnda anledningar avsåg denna studie att undersöka vidare på lärarnas förståelse om be-greppet historiebruk och hur de ser på att tillämpa historiebruk i historieundervisningen. Denna stu-die har därför intervjuat fem aktiva historielärare och därefter analyserat deras svar utifrån aktuell litteratur och forskning. Det huvudsakliga resultatet är att det finns en osäkerhet i hur man skall förstå själva begreppet histo-riebruk. Av intervjuerna framkommer att lärarna ger olika slags förklaringar till vad det är. Man för-står det till exempel som en förlängning av källkritik, att det är att se spår av det förflutna samt att det är själva syftet med historieundervisningen. På frågan hur lärarna ser på hur man kan tillämpa historiebruk i en undervisning anser lärarna att analys av historiebruk är en svår kognitiv process för elever i årskurs 7-9. Dessutom menar de att det krävs mycket goda förkunskaper för att kunna genomföra en analys om historiebruk.

Hur ser användandet av Raoul Wallenbergs minne ut? Hur, var, när och varför är de frågor som ställs gällande användandet av hans minne. I den här studien undersöks hur eftervärlden har använt Raoul Wallenbergs minne. Metoden är av det kvalitativa slaget och bygger på att undersöka relaterad information kring artefakter av Wallenberg för att kunna besvara studiens frågeställningar. Som hjälp för studiens undersökning och analys har Jörn Rüsens, och framför allt Anders Dybelius teoretiska perspektiv används. Det bygger främst på den tematisering av begreppet historiekultur som Rüsen gjort, och som Dybelius satt i ett empiriskt sammanhang. Det visade sig att Wallenbergs personlighet och egenskaper var väldigt centrala för användandet av hans minne. Användandet uppstod främst under tidigt 80-tal i USA och gav Wallenberg en internationell berömmelse. Det var startskottet för användandet av hans minne. Sedan dess har intresset kring honom ökat och idag är han erkänd som en stor hjälte, och kämpe för mänskliga rättigheter.

No description available.

Den här undersökningen behandlar lärarnas tolkning av begreppet historiemedvetande. Totalt är åtta olika lärare intervjuade; hälften av dem undervisar i år 4-6 och hälften i år 7-9. Samtliga lärare som intervjuats arbetar på olika skolor i Östhammars Kommun. Undersökningen visar att lärarnas uppfattning och tolkning av styrdokumenten påverkar deras planering av undervisningen. Den visar också att frånvaron av en korrekt och gemensam definition av ett begrepp som förekommer i styrdokumenten skapar osäkerhet kring innebörd, tillämpning och bedömning. Frånvaron av en definition medför också att en fruktbar tolkning av begreppet inte kan existera och att det därmed medför svårigheter för att bedöma elevernas relation till detta begrepp, samt fördomar om hur elevernas relation till historiemedvetandet ser ut.

Abstract This essay is based on a qualitative and quantitative study. We have compared history textbooks on an upper secondary level and how the books handle the Soviet Union. This study is done in Växjö as a region. Furthermore we also made interviews with upper secondary teachers and forms with upper secondary students. Our study of the textbooks has been ranges within the period from 1917 until 2009: we choose the year 1917 because the Soviet revolution started at the former date. We discuss whether the texts in the books are neutral or more critical. Also how teachers and students experience the textbooks. Our study shows that the books mostly are neutral but not always as we would judge to be optimal for the students training. Another important thing that we found out was that students generally are not that interested in learning about Soviet. As future teachers did we find this result very significant because we find this area to be important for the student's history awareness.

Syftet med den här uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielärares förståelse av och attityd till användandet av begreppet genus i historieundervisningen på gymnasiet, dels att analysera vad jämställdhetsmålen i gymnasieskolans styrdokument egentligen säger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i två steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lä-roplanen för de frivilliga skolformerna samt ämnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, närlästes och analyserades utifrån en genusteoretisk grund. Därefter intervjuades sex utvalda gymnasielärare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades därefter så att lärarnas genusmedvetenhet och attityd till användan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte säger någonting expli-cit om användandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och läroplanens jämställdhetsdirektiv vilar på en genusteoretisk grund och därmed indirekt kräver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen. Dokumentens formuleringar kräver en god kunskap kring begreppen jämställdhet och genus för att kunna förstås. Utan den kunskapen riskerar avsaknaden av ett explicit uttalat genusbegrepp att legitimera en historieundervisning utan genusperspektiv.Intervjuresultatet visade att genusmedvetenheten bland de utvalda lärarna var låg och att förekomsten av ett genusperspektiv i den egna undervisningen avgjordes av lärarens eget in-tresse för frågan. Attityden till användandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen på gymnasiet kunde hos de flesta tolkas som positiv i teorin men i praktiken omgärdad av en rad förhindrande omständigheter såsom omedvetenhet, tids- och utrymmesbrist, metodbrist och historiedidaktiskt förhållningssätt.