Syftet med studien var att utvärdera om kranspetsstyrning i skogsmaskiner är ett enklare styrsystem att lära sig från grunden och om arbetsbelastningen värderades lägre, än den konventionella styrningen. Meningen var även att kartlägga skillnader i inlärningsprocessen samt i upplevd arbetsbelastning. Detta krävde konstruktion av mätmetoder för insamling av relevant information. Utvärderingen gjordes i enskogsmaskinsimulator vid manövrering av skotare samt genom enkätundersökningar. Studien genomfördes med hjälp av försöksdeltagare från naturbruksgymnasiet Jällaskolan i Uppsala. Övningar och tester utfördes i skogsmaskinsimulatorn. Prestationer dokumenterades med hjälp av färdighetstester och enkäter. Resultaten av studien visar tydligt att kranspetsgruppen presterar signifikant bättre i samtliga kategorier som mätts genom tester, med undantag av åtgången tid per test. Avseende tid är kranspetgruppen inte statistiskt säkert bättre, men gruppens förbättringstakt är avsevärt högre än den konventionella gruppen, vars resultat hålls på samma nivå över perioden. Därmed visar studien att kranspetsstyrning i de gjorda testerna är ett enklare system att lära sig från grunden. Kvalitativa undersökningar visade att kranspetsgruppen i genomsnitt värderade arbetsbelastningen av testkörningarna lägre än den konventionella gruppen.

<p>Den snabba generella eltekniska utvecklingen har även satt sina spår i pumpbranschen. Detta har lett till en mängd nya funktioner och med det ett nytt uppförande hos pumparna. Detta har lett till missförstånd mellan användare och pump. Användaren tror till exempel att pumpen är trasig då den egentligen är automatiskt stoppad, vilket får följden att pumpen skickas på service även då den inte är trasig.</p><p>Syftet med examensarbetet är att utveckla ett HMI med hög användbarhet som ser till att användaren inte missförstår pumpens nya agerande.</p><p>Genom fältstudier erhölls kunskap om användaren, arbetsmiljön, arbetssättet och utrustningen. Detta lade grunden till hela arbetet. Informationen som samlades in analyserades ur ett användbarhetsperspektiv, och sammanställdes i en kravspecifikation och i Holtzblatts (1998) arbetsmodeller.</p><p>Det slutgiltiga resultatet har arbetats fram genom konceptutveckling. Det som började som en idé har sedan genom vidareutveckling resulterat i sex koncept. Koncepten har sedan utvärderats ur ett användbarhetsperspektiv. Under utvärderingen är hänsyn inte tagen till varken ekonomi eller teknik. Det som koncepten har gemensamt är således att de alla har hög användbarhet.</p><p>Utvärderingen visar också att det för 2600-serien finns en uppdelning användarna emellan. En typ av användare med specifika krav för de små pumparna och en annan typ av användare med andra specifika krav för de större pumparna. För användarna av de små pumparna önskas en enkel lösning, som endast visar om pumpen går eller inte. Här passar alltså en lösning med enkla dioder där en färgkodning visar pumpens status. För de större pumparna finns istället ett intresse för en mer sofistikerad lösning. Här önskas fjärrlarm och loggad data, vilket gör det mer lämpligt med digitala lösningar.</p> / <p>The fast development within electronic technology has given the pump a new appearance. This has led to misunderstandings between the user and the pump. For example, the user thinks the pump is broken when it is in an auto stop mode. The consequence of that is that the pump is sent for maintenance even though it is not broken.</p><p>The purpose of the master thesis is to develop a HMI with good usability, where the HMI makes sure the user will not misunderstand the new appearance of the pump.</p><p>Field studies were made to understand the users, their working environment, the way they work and also the equipment. The studies became the base on which the thesis relies on. The information that were collected in the field studies were carefully analyzed through a usability perspective. The results were presented as requirements of usability.</p><p>The methodologies of concept development were used to create a number of HMI solutions. What once started as many ideas has now ended up as six concepts of a HMI with good usability. The concepts were all evaluated in usability. The work of this project does not cover the considerations of economy and technology.</p><p>The evaluation shows that the users of the 2600 series can be divided in to two major groups; the user of the small pump and the user of the big pump. The users of the small pump prefer a simple solution that only shows whether the pump is running or not. Instead, the users of the big pump prefer a more sophisticated solution, with alarms, specified indicators and instruction of repairs.</p>

A Human-Machine Interface is a device that allows humans to inter- act with and use machines. One such device is a Brain-Computer Interface which allows the user to communicate to a computer system through thought patterns. A commonly used technique, electroencephalography, uses multiple sensors positioned on the subject’s cranium to extract electrical changes as a representation of thought patterns. This report investigates the use of a single EEG sensor as a user-friendly BCI implementation. The primary goal of this report is to determine if specific mental tasks can be reliably detected with such a system. / text

Den snabba generella eltekniska utvecklingen har även satt sina spår i pumpbranschen. Detta har lett till en mängd nya funktioner och med det ett nytt uppförande hos pumparna. Detta har lett till missförstånd mellan användare och pump. Användaren tror till exempel att pumpen är trasig då den egentligen är automatiskt stoppad, vilket får följden att pumpen skickas på service även då den inte är trasig. Syftet med examensarbetet är att utveckla ett HMI med hög användbarhet som ser till att användaren inte missförstår pumpens nya agerande. Genom fältstudier erhölls kunskap om användaren, arbetsmiljön, arbetssättet och utrustningen. Detta lade grunden till hela arbetet. Informationen som samlades in analyserades ur ett användbarhetsperspektiv, och sammanställdes i en kravspecifikation och i Holtzblatts (1998) arbetsmodeller. Det slutgiltiga resultatet har arbetats fram genom konceptutveckling. Det som började som en idé har sedan genom vidareutveckling resulterat i sex koncept. Koncepten har sedan utvärderats ur ett användbarhetsperspektiv. Under utvärderingen är hänsyn inte tagen till varken ekonomi eller teknik. Det som koncepten har gemensamt är således att de alla har hög användbarhet. Utvärderingen visar också att det för 2600-serien finns en uppdelning användarna emellan. En typ av användare med specifika krav för de små pumparna och en annan typ av användare med andra specifika krav för de större pumparna. För användarna av de små pumparna önskas en enkel lösning, som endast visar om pumpen går eller inte. Här passar alltså en lösning med enkla dioder där en färgkodning visar pumpens status. För de större pumparna finns istället ett intresse för en mer sofistikerad lösning. Här önskas fjärrlarm och loggad data, vilket gör det mer lämpligt med digitala lösningar. / The fast development within electronic technology has given the pump a new appearance. This has led to misunderstandings between the user and the pump. For example, the user thinks the pump is broken when it is in an auto stop mode. The consequence of that is that the pump is sent for maintenance even though it is not broken. The purpose of the master thesis is to develop a HMI with good usability, where the HMI makes sure the user will not misunderstand the new appearance of the pump. Field studies were made to understand the users, their working environment, the way they work and also the equipment. The studies became the base on which the thesis relies on. The information that were collected in the field studies were carefully analyzed through a usability perspective. The results were presented as requirements of usability. The methodologies of concept development were used to create a number of HMI solutions. What once started as many ideas has now ended up as six concepts of a HMI with good usability. The concepts were all evaluated in usability. The work of this project does not cover the considerations of economy and technology. The evaluation shows that the users of the 2600 series can be divided in to two major groups; the user of the small pump and the user of the big pump. The users of the small pump prefer a simple solution that only shows whether the pump is running or not. Instead, the users of the big pump prefer a more sophisticated solution, with alarms, specified indicators and instruction of repairs.

PLC kan idag vara det mest använda styrsystemet till industriella applikationer. Verifikation av programmerad PLC-logik är av stort värde och kan göras på olika sätt. ÅF Karlstad vill idag börja se över möjligheter till implementering av Virtual Commissioning som ett alternativ till minskning av ledtider. I det stora hela blev målet för detta projektarbete att i Xcelgo Experior bygga upp en 3D-miljö som liknar en saltvatten-process på Barilla i Filipstad, skriva PLC-logiken i Siemens TIA-portalen och testköra logiken i 3D-miljön. Och av detta kunna ge underlag till eventuella investeringar i denna teknik för ÅF Karlstad. Gränssnittet Xcelgo Experior visade sig var funktionellt och lättarbetat. Dock hann inte programutvecklarna få i stånd den uppdatering av modulkatologen som krävts för att tillräckligt kunna efterlikna Barillas process att det försvarbart skulle kunna verifiera PLC-logiken. Efter överläggande med min handledare på ÅF, Anders Emanuelsson, bestämdes att i stället verifiera logiken visuellt i Siemens HMI.  Då detta projektarbete endast delvis kommer uppfylla de syften och mål som satts kommer istället en verifiering av PLC-logiken för processen att utgöras av Siemens HMI. Dock har användandet och testkörning av mindre skriven kod, anpassat för nuvarande version av Xcelgo, givit en bild av möjligheterna att effektivt validera PLC-logik då en version lämpad mer för den Värmländska industrin kommit.

La latence, c'est-à-dire le délai entre l'action d'un utilisateur en entrée d'un système et la réponse correspondante fournie par le système, est un problème majeur pour l'utilisabilité des dispositifs interactifs. La latence est particulièrement perceptible pour l’interaction au toucher et détériore la performance de l'utilisateur même à des niveaux de l'ordre de la dizaine de millisecondes. Or, la latence des écrans tactiles actuels (smartphones ou tablettes) est en général supérieure à 70 ms.Notre objectif est d'améliorer nos connaissances sur la latence (ses causes, ses effets) et de trouver des méthodes pour la compenser ou en diminuer les effets négatifs. Nous proposons un état de l'art des travaux en IHM sur le sujet, puis nous effectuons un rapprochement avec la littérature du contrôle moteur qui a aussi étudié le comportement humain face à des perturbations visuomotrices et en particulier l’adaptation des mouvements à un retard du retour visuel.Nous détaillons ensuite nos quatre contributions. Nos résultats contribuent de manière à la fois pratique et théorique à la résolution du problème de la latence lors de l'interaction au toucher direct. Deux contributions complètent le diagnostic de la latence : la première est une nouvelle technique de mesure de latence; la seconde est une étude de l'effet de la latence sur l'interaction bimanuelle, importante pour l'interaction sur les grandes surfaces tactiles. Nous montrons que l'interaction bimanuelle est autant touchée par la latence que l'interaction à une main, ce qui suggère que des tâches plus complexes, qui augmenterait la charge cognitive, ne réduisent pas nécessairement l'effet de la latence. Nos deux autres contributions portent sur la réduction des effets de la latence. D'une part, nous proposons un système à faible latence (25 ms) associé à une compensation prédictive logicielle, et nous mettons en évidence que ce système permet d'améliorer la performance des utilisateurs comme s'ils utilisaient un système à 9 ms de latence. D'autre part nous étudions la capacité des utilisateurs à s'adapter à la latence pour améliorer leur performance sur une tâche de suivi de cible et nous montrons que l'impact négatif de la latence se réduit sur le long terme grâce aux capacités d'adaptation humaine. / Latency, the delay between a user input on a system and the corresponding response from the system, is a major issue for the usability of interactive systems. In direct-touch interaction, latency is particularly perceivable and alters user performance even at levels in the order of ten milliseconds. Yet, current touch devices such as smartphones or tablet-pc exhibit in general latencies over 70 ms.Our goal is to improve the knowledge on latency (its causes, its effects) and to find strategies to compensate it or to decrease its negative effects. We present a review of the HCI literature on the topic, then we link this literature with the motor control research field that has studied human behaviour when facing visuomotor perturbations, and in particular the adaptation to feedback delay.We then present our four contributions. We contribute both in a practical and a theoretical manner to the problem of latency in direct-touch interaction. Two of our contributions supplement the diagnosis of latency: the first one is a new latency measurement technique; the second one is a study of the impact of latency on bimanual interaction, which is important when interacting on large tactile surfaces. We show that bimanual interaction is as much affected by latency as a single hand interaction, suggesting that more complex tasks, suppose to increase the cognitive load, do not necessarily reduce the effect of latency. Our two other contributions address the reduction of the effects of latency. On one hand, we introduce a low latency system (25 ms) associated with a predictive software compensation, and we show that the system enables users to improve their performances as if they were using a system with 9 ms of latency. On the other hand we study users' ability to adapt to latency in order to improve their performance on a tracking task, and we show that the negative impact of latency is reduced with long-term training thanks to human adaptability.

Context:The interface development is increasing in complexity and applications with a lot of functionalities that are reliable, understandable and easy to use have to be developed. To be able to compete, the time-to-market has to be short and cost effective. The development process is important and there are a lot of aspects that can be improved. The needs of the development and the knowledge among the developers are key factors. Here code reuse, standardization and the usability of the development tool plays an important role which could have a lot of positive impact on the development process and the quality of the final product. Objectives: A framework for describing important properties for HMI development tools is presented. A representative collection of two development tools are selected, described and based on the experiences from the case study its applicability is mapped to the evaluation framework. Methods: Interviews were made with HMI developers to get information from the field. Following that, a case study of two different development tools were made to highlight the pros and cons of each tool. Results: The properties presented in the evaluation framework are that the toolkit should be open for multiple platforms, accessible for the developer, it should support custom templates, require non-extensive coding knowledge and be reusable. The evaluated frameworks shows that it is hard to meet all the demands. Conclusions: To find a well suited development toolkit is not an easy task. The choice should be made depending on the needs of the HMI applications and the available development resources. / Sammanhang: Human-Machine-Interface (HMI) utvecklingen ökar i komplexitet och behovet av att snabbt producera funktionella, intuitiva och lättanvända applikationer ökar. Det finns flera aspekter som kan öka effektiviteten av utvecklingen och det är viktigt att veta vilka behov som ställs på applikationerna och vilka begränsningar som finns bland utvecklarna. Återanvändning av kod, standardisering och hur användarvänligt utvecklingsverktyget är är viktiga faktorer som påverkar utveckling och slutproduktens kvalité. Mål: Att jämföra olika HMI utvecklingsverktyg baserat på olika kriterier som, efter intervjuer, visade sig var viktiga. Två representativa utvecklingsverktyg har valts för utvärderingen. Metod: Intervjuer hölls för att höra om erfarenheter från HMI-utveckling. Efter det så gjordes en fall studie av två olika utvecklingsverktyg för att utvärdera deras för och nackdelar. Resultat: Intervjuerna resulterade i att flera viktiga kategorier kunde tas fram. De visade att utvecklingsverktyget bör kunna användas för att utveckla applikationer för flera plattformar, vara lättillgängligt för utvecklare, tillåta egna mallar och designer, inte kräva mycket programmering och att komponenter ska kunna återanvändas. Fallstudien visade att det är svårt att till fullo uppfylla alla krav. Slutsats: Det går inte att hitta ett utvecklings verktyg som är bäst i alla situationer. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till vad man vill utveckla och vilken kunskap som finns tillgänglig och väljer ett utvecklingsverktyg som passar behoven.

BillerudKorsnäs i Gävle är ett pappersbruk som tillverkar två typer av kartong: vätskekartong och White Top Liner. Varje höst genomförs ett veckolångt stopp där all produktion stoppas för att möjliggöra för underhåll, reparationer och nyinstallationer. Ett av projekten i årets höststopp innefattar en uppgradering av styrsystemet som tillhör hylskapen på pappersmaskin 4. För att installationen och driftsättningen av systemet ska ske effektivt krävs det att så mycket som möjligt är förberett. I denna rapport redovisas arbetet som har genomförts för att programmera det nya styrsystemet och en ny operatörspanel samt implementera en ny servodrift. Målsättningen var att färdigställa komponenterna så långt som möjligt och samtidigt på ett så bra sätt som möjligt så att uppgraderingen resulterar i en klar förbättring av hylskapens styrning. Operatörspanelen ansågs ha stor betydelse för förbättringen och därför lades mycket fokus på att skapa ett användarvänligt användargränssnitt. Metoden som användes vid utvecklingen hade dock kunnat förbättras för att utnyttja tiden mer effektivt. För att få en uppfattning om hylskapens funktion gjordes en mindre fallstudie. Det utfördes även intervjuer med alla skiftlag för att uppmärksamma eventuella önskemål gällande förbättrande funktioner. Under intervjuerna diskuterades även användargränssnittet vilket resulterade i att det fick en design som alla operatörer var nöjda med. Styrsystemet programmerades utifrån det gamla programmet men modifierades med de nya funktionerna, som till exempel servodrift och kalibreringsalternativ. Programmeringen testades kontinuerligt under hela arbetet i en testrigg bestående av en servodrift, ett styrsystem och en operatörspanel. Arbetet resulterade i att servot kunde styras via operatörspanelen på det sätt som efterfrågades. Uppgraderingen leder förhoppningsvis till att hanteringen av operatörspanelen förenklas. Flexibiliteten hos operatörspanelen gav möjlighet till att utöka hylskapens funktioner på ett smidigt sätt som inte varit möjligt tidigare, vilket förenklar ytterligare utveckling. / BillerudKorsnäs in Gävle is a paper mill that manufactures liquid-packaging board as well as white top liner (WTL). A week-long manufacturing stop is carried out each autumn so that repairs, maintenances, and installations can be accomplished. One of the projects that are going to be commissioned this autumn is about upgrading the control system of the core cutter associated with board machine 4. It is necessary that every component is prepared optimally so that the installation and commissioning runs effectively. This report describes the preparatory work that has been done to the control system, an operator panel, and a servo drive. The objective was to prepare every component in the best possible way so that the results of the upgrade would be significant improvements of the core cutter. The operator panel was considered important in the development and a lot of work was therefore put into creating a user-friendly interface. However, the method that was used to develop the interface could have been improved to make it more time efficient. A small case study was conducted to grasp an understanding of the core cutter functions. Interviews were done with the operators to understand better their ideas about enhancing certain features. The user interface and its design were also discussed during the interviews, resulting in a layout that the operators were pleased with. The control system program was based on the old control program in which new functions were added into, e.g., the servo drive and a calibration function. Various devices and their programs were also tested throughout the whole project using a test rig. The test rig contained a control system, an operator panel, and a servo drive with a motor. The result was successful. It was possible to control the servo drive with the operator panel. Hopefully the upgrade leads to a major improvement of the core cutter control. The flexibility of the new operator panel created new possibilities to streamline the functions better than before and thus simplifies further development.

Denna rapport syftar till att beskriva arbetet med att utveckla en prototyp till den nya versionen av Hmi Designer utvecklat av Bombardier Transportation. Detta designerverktyg används för att skapa det grafiska användargränssnittet på ett tågs kontrolldator. En ny version av designverktyget är nödvändig eftersom resterande delar av Bombardiers programpaket för utveckling av applikationer har bytt både programmeringsmiljö och programmeringsspråk. Den prototyp som utvecklades ska visa på möjligheterna att i ett senare skede utföra ett fullskaligt projekt. Prototypen implementeras som en insticksmodul till Qt Creator, därav beskrivs tillvägagångssättet för att utveckla insticksmoduler i den programmeringsmiljön samt de fördelar och nackdelar som identifierats i och med ett byte till Qt Creator. Detta arbete har resulterat i nämnda prototyp med möjlighet att läsa in befintliga projektfiler, visa och modifiera designen samt spara projektet i det ursprungliga formatet. Arbetet har nått det förväntade resultatet, det går att bygga ett designverktyg grundat på Qt Creator med den efterfrågade funktionaliteten. Utvärderingen vid Bombardier visade att utvecklingsmöjligheterna för detta projekt är mycket goda vilket ger Bombardier mycket goda förutsättningar att inleda ett fullskaligt projekt. / This report aims to describe the process of developing a prototype for the new version of Hmi Designer developed by Bombardier Transportation. This designer tool is used to create the graphical user interface on a train control computer. A new version of the design tool is necessary because the remaining part of Bombardier's suite of application development has changed both the programming environment and programming language.The prototype developed should illustrate the possibilities at a later stage, performing a full-scale project. The prototype is implemented as a plugin in Qt Creator, hence the described approach for developing plugins in the programming environment and the advantages and disadvantages that are given, with a switch to Qt Creator.This work has resulted in the prototype with the capability to load existing project files, view and modify the design and save the project in its native format. The work has reached the expected result; it is possible to build a design tool based on Qt Creator with the requested functionality. The evaluation at Bombardier showed that the prospect of this project is very positive which gives Bombardier excellent opportunities to launch a full scale project.

Utiliser une interface visuo-tactile peut être une gêne lorsqu'il est nécessaire de rester mobile et conscient de son environnement. Cela s'avère particulièrement problématique en milieu hostile comme pour la commande d'un drone militaire de contact.Dans ces travaux nous faisons l'hypothèse que le geste est une modalité de commande moins contraignante puisqu'elle n'impose pas de visualiser ni de manipuler une interface physique.Ainsi, différents travaux nous ont permis de confirmer d'une part, les avantages pratiques, et d'autre part, la faisabilité technique de la commande d'un robot mobile par geste.Tout d'abord, l'étude théorique du geste a permis de construire un modèle d'interaction. Celui-ci consiste en l'activation de commandes automatiques par la réalisation de gestes sémaphoriques normalisés. Des messages sonores permettent de renseigner l'opérateur et un mécanisme de confirmation sécurise l'interaction.Ensuite, le dictionnaire des gestes à utiliser a été constitué. Pour cela, une méthodologie a été proposée et appliquée : des utilisateurs proposent puis élisent les gestes les plus pertinents.Notre modèle d'interaction et le vocabulaire gestuel ont ensuite été évalués. Une étude en laboratoire nous a permis de montrer que l'interaction gestuelle telle que proposée est simple à apprendre et utiliser et qu'elle permet de conserver une bonne conscience de l'environnement.Un système interactif complet a ensuite été développé. Son architecture a été déduite du modèle d'interaction et une brique de reconnaissance gestuelle a été mise en oeuvre. En marge des méthodes classiques, la brique proposée utilise un principe de description formelle des gestes avec une grammaire régulière.Finalement, ce système a été évalué lors de tests utilisateurs. L'évaluation par des participants militaires a confirmé notre hypothèse de la pertinence du geste pour une interaction visuellement et physiquement moins contraignante. / Using a visuo-tactil interface may be restrictive when mobility and situation awareness are required. This is particularly problematic in hostile environment as commanding a drone on a battlefield.In the work presented here, we hypothesize that gesture is a less restrictive modaility as it doesn't require to manipulate nor to look at a device.Thus we followed a user-centered approach to confirm practical advantages and technical feasibility of gestural interaction for drones.First, the theoretical study of gestures allowed us to design an interaction model. It consists on activating commands by executing standardized semaphoric gestures. Sound messages inform the user and a confirmation mechanism secure the interaction.Second, a gestural vocabulary has been built. To do so, a methodology has been proposed and used : end users elicited then elected the most appropriate gestures.Then, the interaction model and the selected gestures have been evaluated. A laboratory study showed that they are both easy to learn and use and helps situation awareness.An interactive system as then been developed. It's architecture has been deducted from our interaction model and a gesture recognizer as been buit. Different from usual methods, the recognizer we proposed is based on formal description of gestures using regular expressions.Finaly, we conducted a user testing of the proposed system. The evaluation by end-users confirmed our hypothesis that gestures are a modality less distractive both visualy and physicaly.