Tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn har ökat och vi ville undersöka hur en mindre kommun hanterar ärenden som berör ensamkommande flyktingbarn samt hur kommunen förmår att bemöta den enskilde individens behov. Vi genomförde vår studie i en mindre kommun där de idag tar emot pojkar i åldrarna sexton till arton år. Vi utförde kvalitativa intervjuer med fem personer som i sina yrkesroller kom i kontakt med ensamkommande flyktingbarn. För att analysera vår empiri använde vi innehållsanalys. I resultatet fick vi fram tre huvudkategorier. En beskriver hur dagsläget såg ut, i nästa beskrivs medvetenhet om vad som bör bli bättre och i den tredje beskrivs visioner om framtiden. I kategorin dagsläget kunde vi av vårt resultat utläsa att det fanns brister i både metoder och förhållningssätt. Kategorin medvetenhet om vad som bör bli bättre ligger som en brygga mellan dagsläge och visioner om framtiden och beskriver en medvetenhet om vad som saknas. I kategorin visioner om framtiden kan det utläsas en önskan hos de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn att i linje med den klientcentrerade teorin få mer tid och resurser att arbeta med individen. De anställda hade i sin profession inte fått specifik utbildning i bemötande av ensamkommande flyktingbarn vilket leder till att arbetet blev svårt att utvärdera. Det fanns en önskan om mer utbildningar hos de vi intervjuade. Alla barn i kommunen utreds enligt BBiC- modellen, men resultatet visade att det krävs mer av handläggaren vid utredningar av ensamkommande flyktingbarn eftersom modellen inte är anpassad till målgruppen. Vårt resultat visade att det är en snabbt ökande målgrupp som kräver anpassade insatser. / The inflow of unaccompanied refugee children has increased and our aim with this study was to examine how a municipality is handling cases involving unaccompanied refugee children and how the municipality is able to respond to their individual needs. We performed the study in a smaller municipality receiving boys at the age of sixteen to eighteen years old. We did interviews with five social workers in their daily work which who get in contact with unaccompanied refugee children. In the result we saw three main categories. One category describes how things are today, and another one describes awareness of areas of improvement. The third describes social workers vision of the future. In the category which described how things are today we could see deficiencies in both the methodology and approach. The category that describes awareness of areas of improvement works like a bridge between today and visions of the future. In the last category about the future we could see a wish for more time and resources to work with the individual as in the Client centered theory. In their profession they haven’t received any education about how to approach the unaccompanied refugee children which makes the work hard to evaluate.  There is a desire for more education among the social workers. All children in the municipality’s social service being investigated according the BBiC model. But the result of the study shows that it is harder for she social workers to use that model for the unaccompanied refugee children when it’s not appropriate for the target audience. The result of the study shows that there is a rapidly growing audience who require custom actions.

På ett hem för vård och boende (HVB) kan barn som misstänks fara illa på något sätt placeras av socialtjänsten med eller utan förälder, för att deras situation ska utredas och lämpliga insatser ska kunna utformas om så behövs. Syftet med denna uppsats var att skapa större förståelse för hur behandlingsassistenter upplever sitt arbete med barn placerade på HVB-hem. Kunskapsöversikten sammanställdes med hjälp av tidigare forskning och litteratur som har visat att behandlingsassistenten under tiden barnet är placerat på HVB-hemmet kan ha en betydande roll för barnets framtid. Behandlingsassistenten utgör i de fall barnet placeras utan föräldrar den möjlighet till trygghet som barnet har under tiden på HVB-hemmet. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlingsassistenter vid ett HVB-hem. Det målinriktade urvalet av respondenter användes för att säkerställa att dessa skulle ha erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet att dela med sig av. Resultatet visade att arbetet som behandlingsassistent med barn på HVB-hem är varierande. Det är både givande och svårt på samma gång och ingen dag är den andra lik. Resultatet visade också att arbetet är känslomässigt krävande och är en balansgång på flera plan då många av barnen haft det svårt. Drivkraften i behandlingsassistenternas arbete är att ha barnets bästa i fokus. / <p>Godkännandedatum  2013-06-07</p>

No description available.

På grund av den förvärrade krigssituationen i Syrien under 2015 har invandringen till Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet ökat avsevärt (UNHCR, 2015). En stor grupp av dem som sökt sig till Sverige i hopp om ett nytt liv är ensamkommande barn. Barnen och arbetet kring dem föranleder en ökad arbetsbelastning på de svenska kommunerna till vilka barnen kommer och enligt lag har rätt att tas om hand.   Arbetet med ensamkommande barn är komplext. Den största delen av de ensamkommande barnen är pojkar i övre tonåren som tagit sig till Sverige på ett ofta svårt och krävande sätt. Många gånger med svåra mentala trauman som följd vilka utvecklar överlevnadsstrategier som försvårar livsanpassningen till det svenska samhället. Barnens psykiska hälsostatus påverkar även om de anammar den hjälp och den vård de erbjuds vid ankomst till den nya hemkommunen. Komplexiteten i samarbetet mellan flertalet myndigheter och kommunen försvårar även arbetet för kommunens socialtjänstemän.   Denna studies syfte är att få en djupare förståelse för hur Nacka Kommun arbetar med ensamkommande barn samt att lyfta fram vilka svårigheter som socialsekreterare har i sitt arbete med ensamkommande barn. Studiens resultat baseras på intervjuer med tre socialsekreterare anställda vid avdelningen för Integration och flyktingmottagande på Nacka kommun. Respondenternas svar har därefter analyserats/jämförts med tidigare forskning på området.   Studiens resultat beskriver att det är till en fördel om socialsekreterarna har erfarenhet av att arbeta inom Socialtjänsten med barn och ungdomar. Då det bidrar till en förståelse för hur man ska arbeta för att nå de ungas behov i from av stöd och omsorg, men även sociala relationer. Svårigheter som socialsekreterarna dagligen arbetar med, är de ensamkommande barnens psykiska ohälsa, då de fortfarande lever men en överlevnadsstrategi, något som ibland kan resultera i en destruktivitet. Stora delar av de vårdinsatser som ges för att behandla barnets psykiska ohälsa accepteras inte av det individuella barnet. Det har resulterat i att socialsekreterarna får arbeta med andra metoder än planerat för att barnet ska få en så positiv personlig utveckling som möjligt för att utveckla ett gott liv i Sverige.

<p>The study presents an overview of the historical growth and deve-lopment of residential care for children and youth in Sweden as well as an analysis of the present-day structure and organisation. The empirical material consists of official statistics, government reports and data from a questionnaire addressed to all registered residential homes in the child welfare sector at the end of 1995. The history of residential care for children and youth is marked by a period of establishment and expansion in the first decades of the last century, followed by a process of major de-institutionalisa-tion in the period after the Second World War. A third phase was introduced with the Social Service Act of 1980, which laid down new premises for child welfare. Traditional concepts of children’s homes were replaced in the legislation by the “HVB-home” and the dividing line between institutions and foster homes became blurred. The study shows that contrary to what was intended, a growing part of out-of-home placements during the 1980:s and 1990:s where into residential care. In fact, residential care has taken over “market shares” from foster care in Sweden. Analysis of the range of alternatives shows that residential care today is relatively small-scale and that nearly all of the smaller units are privately run. Approximately half of the homes have teenagers as their target group and most homes work with longer-term pro-grammes of treatment and care. Educational background among staff varies considerably, but in general the level of educational is low. So far, no professional forces have proved strong enough to organise the field on a mutually knowledgeable, normative ground. A problem is the lack of unanimous concepts and a common language with a terminology that can be used for a systematic de-scription of the care or treatment given. What is clear, however, is that a new form of residential care can be identified – so-called hy-brid homes that are somewhere in between extended foster homes and small institutions – and that these homes have gained a con-siderable position in the field.</p>

Ohälsotalen i Sverige ökar, varav psykiatriska diagnoser hos både kvinnor och män står för den största ökningen. Många av de drabbade arbetar inom yrken där kontakt med klienter eller patienter är grundläggande, så som socialsekreterare, behandlingsassistenter och psykologer. Syftet med studien var undersöka hur personal på Hem för vård och boende (HVB-hem) för ensamkommande barn och ungdomar upplever sin psykosociala arbetsmiljö i jämförelse med en normgrupp. Mätinstrumentet utgjordes av utvalda frågor från QPS Nordic. Frågeställningarna för studien löd; Hur upplever anställda på HVB-hem den psykosociala arbetsmiljön avseende faktorerna krav, kontroll och stöd? Hur skiljer sig HVB-hem personalens skattningar utifrån ovanstående variabler jämfört med en nationell normgrupp? Antalet respondenter uppgick till 24 varav 14 var kvinnor och 10 män. Analysen utgår från enkätmaterialets itemnivå och resultatet visar att personalen känner starkt stöd från ledningen samtidigt som de upplever att de arbetar under höga krav. / The bad health in Sweden is increasing, and the most frequent increase lies in the psychiatric diagnosis at both men and women.  Many of those affected works in professions that have close interactions with clients or patients, such as social workers, treatment assistants and psychiatrists. The aim of the study was to examine how personnel at residential care-homes for children experience their psycho-social working environment and comparing this against a norm. The study was based on singled out questions from a standard inquiry protocol, QPS Nordic. The questions for the study was as follows; How do employees at HVB-home experience the psychosocial work environment in terms of related factors requirements, control and support? How are the HVB-home staff's estimates on the basis of the above variables compared to a national norm group? There were 24 responders to the inquiry including 14 women and 10 men. The analysis of the results was based on the survey materials item level and shows that the responding group experienced high demands in their work environment at the same time that they experience a strong support from their management.

<p>Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen. Analyser av arbetsgruppens betydelse för personalens mående och för utförandet av arbetet görs, och även uppfattningar av olika typer av relationer mellan personal och ungdomarna, samt betydelsen dessa relationer har, fokuseras i uppsatsen.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.</p><p>Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.</p><p> </p>

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter. Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen. Analyser av arbetsgruppens betydelse för personalens mående och för utförandet av arbetet görs, och även uppfattningar av olika typer av relationer mellan personal och ungdomarna, samt betydelsen dessa relationer har, fokuseras i uppsatsen.