No description available.

No description available.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第23068号 / 医博第4695号 / 新制||医||1049(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 石見 拓, 教授 大鶴 繁, 教授 福田 和彦 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Bakgrund: Intraoperativ hypotermi definieras som en kärntemperatur <36°C och är vanligt förekommande i samband med generell anestesi. Hypotermi kan leda till komplikationer i form av svår sårläkning, koagulationsrubbning samt kardiovaskulära händelser. Anestesisjuksköterskan har en skyldighet att arbeta patientsäkert och förebygga vårdskada. Genom ökad kunskap kan intraoperativ hypotermi förebyggas. Syfte: Syftet var att beskriva förebyggande åtgärder för att motverka intraoperativ hypotermi i samband med generell anestesi hos vuxna patienter. Metod: En litteraturöversikt med systematisk sökning. Litteratursökningen utfördes i tre databaser, PubMed, Cinahl samt Web of Science, och resulterade i att 18 kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Två huvudkategorier identifierades, passiva och aktiva åtgärder med fyra subkategorier. De subkategorier som framkom till passiva åtgärder var läkemedel och termisk dräkt och de subkategorier som framkom till aktiva åtgärder var aktivt forcerad luftvärme och värmefilt. Aktiva åtgärder framkom som den mest effektiva behandlingen mot intraoperativ hypotermi medan passiva åtgärder hade sämre effekt. Slutsats: Aktiva åtgärder minskade incidensen för intraoperativ hypotermi i större utsträckning jämfört med passiva åtgärder. En kombination av pre- och intraoperativ uppvärmning gav den mest optimala kärntemperaturen. Genom att implementera resultatet i den dagliga verksamheten inom anestesisjukvård kan intraoperativ hypotermi förebyggas och såldes öka patientsäkerheten. / Background: Intraoperative hypothermia is defined as core temperature <36°C and is commonly associated with general anesthesia. Hypothermia can lead to complications such as delayed wound healing, coagulation disturbances, and cardiovascular events. The anesthesia nurse has a responsibility to work safely for the patient and prevent harm. Increased knowledge can help prevent intraoperative hypothermia. Purpose: The aim was to describe preventive measures to counteract intraoperative hypothermia in adult patients undergoing general anesthesia. Method: A Literature review with systematic search. The literature search was conducted in three databases, PubMed, Cinahl, and Web of Science, resulting in the inclusion of 18 quantitative articles in the findings. Results: Two main categories were identified, passive and active measures, each with four subcategories. The subcategories that emerged for passive measures were medication and thermal blanket, while the subcategories for active measures were actively forced air heating and warming blanket. Active measures emerged as the most effective treatment against intraoperative hypothermia, while passive measures had poorer efficacy. Conclusion: Active measures reduced the incidence of intraoperative hypothermia to a greater extent compared to passive measures. A combination of pre- and intraoperative warming achieved the most optimal core temperature. Implementing these findings into daily practice in anesthesia care can prevent intraoperative hypothermia, thus enhancing patient safety.

No description available.

Bakgrund: Hypotermi definieras som en kärntemperatur under 36 grader och är en vanlig komplikation i samband med anestesi. Hypotermi vid kirurgi är förknippat med ökad mortalitet och kan leda till komplikationer som innebär lidande, förlänger tid för återhämtning och orsakar ökade vårdrelaterade kostnader. Komplikationer på grund av hypotermi är exempelvis försämrad sårläkning, ökad risk för blödning och ökad incidens av infektioner. För många patienter innebär det ett lidande att frysa eftersom att vara kall är förknippat med känslor av utsatthet, sårbarhet och att få sämre vård. Olika metoder och hjälpmedel för att förhindra att hypotermi uppstår under anestesi finns att tillgå. I Sverige saknas specifika riktlinjer på nationell nivå. Forskning har visat att följsamheten till lokala riktlinjer är låg. Patienten behöver hjälp med att bibehålla adekvat kroppstemperatur och här har anestesisjuksköterskan en viktig uppgift. Syfte: Syftet var att sammanställa tillgängliga interventioner för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt med narrativ analys genomfördes. Informationssökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Tre grupper av värmebevarande metoder identifierades: aktiv, passiv och invasiv uppvärmning. Den mest förekommande metoden var aktiv värmning med forced-air warming, som också verkade vara den mest effektiva metoden för att bibehålla normal kroppstemperatur och förhindra hypotermi. Skillnaderna i effektivitet mellan metoderna varierade. Ingen aktiv eller passiv metod förhindrade hypotermi helt. Slutsats: Trots att effektiva metoder för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi finns och används är incidensen av hypotermi hög. Ytterligare forskning behövs för att undersöka orsaker till den höga incidensen. / Bakgrund: Hypotermi definieras som en kärntemperatur under 36 grader och är en vanlig komplikation i samband med anestesi. Hypotermi under operation är förknippad med ökad dödlighet och kan leda till komplikationer som skapar lidande, förlänger återhämtningstiden och orsakar ökade vårdrelaterade kostnader. Komplikationer på grund av hypotermi är till exempel försämrad sårläkning, ökad blödningsrisk och ökad förekomst av infektioner. För många patienter innebär frysning lidande eftersom förkylning är förknippad med känslor av exponering, sårbarhet och att få sämre vård. Olika metoder och hjälpmedel finns tillgängliga för att förhindra hypotermi uppstår under anestesi. I Sverige finns inga särskilda riktlinjer på nationell nivå. Forskning har visat att efterlevnaden av lokala riktlinjer är låg. Patienten behöver hjälp med att upprätthålla en tillräcklig kroppstemperatur, och här har anestesisjuksköterskan ett viktigt ansvar. Syfte: Målet var att sammanställa tillgängliga interventioner för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi. Metod: En strukturerad litteraturstudie med narrativ analys genomfördes. En informationssökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Tre grupper av värmebevarande metoder identifierades: aktiv, passiv och invasiv uppvärmning. Den vanligaste metoden var aktiv uppvärmning med påtvingad luftuppvärmning, vilket också visade sig vara den mest effektiva metoden för att upprätthålla normal kroppstemperatur och förhindra hypotermi. Skillnaderna i effektivitet mellan metoderna varierade dock. Ingen aktiv eller passiv metod förhindrade helt hypotermi. Slutsats: Även om effektiva metoder för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi finns och används, är förekomsten av hypotermi hög. Ytterligare forskning behövs för att undersöka orsakerna till den höga förekomsten. Sökord: Anestesi, kroppstemperatur, värmebevarande metoder, förebyggande och kontroll av hypotermi, oavsiktlig hypotermi, intraoperativ vård, kvantitativ, litteraturöversikt, perioperativ vård, kirurgi.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / The expression of pyruvate dehydrogenase kinase (PDK) 2 and 4 are increased in the fasted state to inactivate the pyruvate dehydrogenase complex (PDC) by phosphorylation to conserve substrates for glucose production. To assess the importance of PDK2 and PDK4 in regulation of the PDC to maintain glucose homeostasis, PDK2 knockout (KO), PDK4 KO, and PDK2/PDK4 double knockout (DKO) mice were generated. PDK2 deficiency caused higher PDC activity and lower blood glucose levels in the fed state while PDK4 deficiency caused similar effects in the fasting state. DKO intensified these effects in both states. PDK2 deficiency had no effect on glucose tolerance, PDK4 deficiency produced a modest effect, but DKO caused a marked improvement, lowered insulin levels, and increased insulin sensitivity. However, the DKO mice were more sensitive than wild-type mice to long term fasting, succumbing to hypoglycemia, ketoacidosis, and hypothermia. Stable isotope flux analysis indicated that hypoglycemia was due to a reduced rate of gluconeogenesis. We hypothesized that hyperglycemia would be prevented in DKO mice fed a high saturated fat diet for 30 weeks. As expected, DKO mice fed a high fat diet had improved glucose tolerance, decreased adiposity, and were euglycemic due to reduction in the rate of gluconeogenesis. Like chow fed DKO mice, high fat fed DKO mice were unusually sensitive to fasting because of ketoacidosis and hypothermia. PDK deficiency resulted in greater PDC activity which limited the availability of pyruvate for oxaloacetate synthesis. Low oxaloacetate resulted in overproduction of ketone bodies by the liver and inhibition of ketone body and fatty acid oxidation by peripheral tissues, culminating in ketoacidosis and hypothermia. Furthermore, when fed a ketogenic diet consisting of low carbohydrate and high fat, DKO mice also exhibited hypothermia, ketoacidosis, and hypoglycemia. The findings establish that PDK2 is more important in the fed state, PDK4 is more important in the fasted state, survival during long term fasting depends upon regulation of the PDC by both PDK2 and PDK4, and that the PDKs are important for the regulation of glucose and ketone body metabolism.

No description available.

Background Patients’ cold exposure is a neglected problem in prehospital emergency care. Cold stress increases pain and anxiety and contributes to fear and an overall sense of dissatisfaction. When left untreated, cold stress disturbs vital body functions until ultimately reaches hypothermia. Aim The overall aim was to investigate patients’ experiences of thermal comfort and reactions to cold exposure in prehospital emergency care and to evaluate the effects of an intervention using active warming from underneath. Method Study I: Persons (n=20) injured in a cold environment in the north of Sweden were interviewed. Active heat was given to 13 of them. Study II: In wintertime, 62 patients were observed during prehospital emergency care. The field study was based on observations, questions about thermal discomfort, vital signs, and temperature measurements. Study III: Healthy young persons (n=23) participated in two trials each. Data were collected inside and outside a cold chamber. In one trial, the participants were lying on a regular ambulance stretcher and in a second trial on a stretcher supplied with a heated mattress. Outcomes were the Cold Discomfort Scale (CDS), back, finger, and core body temperature, four statements from the State-TraitAnxiety-Inventory (STAI), vital signs, and short notes about their experiences of the two stretchers. Study IV: A quantitative intervention study was conducted in prehospital emergency care in the north of Sweden. The patients (n=30) in the intervention group were transported in an ambulance supplemented with a heated mattress on the stretcher, whereas only a regular stretcher was used in the ambulance for the patients (n=30) in the control group. Outcomes were the CDS, finger, core body, and air temperature, and questions about cold experiences. Results Study I: Patients suffered more because of the cold than from the pain of their injuries. The patients were in a desperate need of heat. Study II: Patients are exposed to cold stress due to cold environments. There was a significant decrease from the first measurement in finger temperature of patients who were indoors when the ambulance arrived, compared to the measurement taken in the ambulance. In the patient compartment of the ambulance, 85% of the patients had a finger temperature below the comfort zone and almost half of them experienced the patient compartment in the ambulance to be cold. The regular mattress surface temperature at the ambulance ranged from -22.3 to 8.4 ºC. Study III: A statistical increase of the participants’ back temperature was found between those lying on the heated mattress compared to those lying on the regular mattress. The heated mattress was experienced as warm, comfortable, providing security, and easy to relax on. Study IV: Thermal comfort increased for the patients in the intervention group and decreased in the control group. A significant higher proportion of the participants rated the stretcher as cold to lie on in the control group compared to the intervention group. Conclusion The ambulance milieu is too cold to provide thermal comfort. Heat supply from underneath increased comfort and might prevent cold stress and hypothermia

The thesis is focused on premature newborn thermomanagement. It is focused particularly on very premature and extremely premature newborns which suffer the highest level of thermolability. The theoretical part deals with the particularities of premature newborn thermoregulation, newborns' reactions to thermal stress, thermomanagement in the delivery room and providing a thermoneutral environment in the incubator. The thesis describes a method of servo-control mode of body temperature, which has not been utilised for premature newborns in Czech Republic. The aim of the thesis is to start using this method and compare it with the method of manual control. Based on the total time not meeting the standard, number of failures and other parameters to assess which method is more suitable for body temperature regulation. The research sample consists of 47 newborsn who were born between the 24th and 32nd gestational week. Quantitative data collection at one-minute intervals was conducted in the 72 hours after birth. The method choice was random. Statistically important differences between the two methods were measured regarding the total time not meeting the standards. The incidence of hyperthemia was higher during manual method, hypothermia when servo-control. Total failure amount was 19%. However, the...