This thesis analyses the carbonised remains of the great hall building in Gamla (old) Uppsala, Sweden, which burnt down sometime between 7th to 8th century AD. It is easily assumed that the people of Gamla Uppsala, who lived in one of the most important central places in Iron Age Scandinavia, had both the economy and power to build a most spectacular hall. Previous research on halls has focused on architectural changes as well as the power and rituals such buildings might have represented. However, no previous Swedish archaeological studies have discussed the quality of construction wood as an indication of a well-built hall building. Wood can rarely be analysed in-depth as it is most often decomposed, or only a few charred pieces remain from the constructions. The hall in Gamla Uppsala provides an unusually large amount of charcoal remains. Therefore, an anthracological analysis is used in this thesis to discuss the quality of the hall construction based on the choice of timber. The purpose of this thesis was to identify what kind of wood the builders used to construct the great hall, how much timber and time it would take to build the 50 m long hall building and if the required timber could be found in the area surrounding the hall. The purpose was also to try to identify whether the construction wood was of good quality. The results show that the large timbers were of scots pine (Pinus sylvestris), and the wattle walls were made of juniper branches (Juniperus sp.). The great hall required at least 6250 scots pine trees, which is 4–5 hectares of clear-cut logging. As the landscape at Gamla Uppsala mainly consisted of large open fields, there were not enough trees that would grow locally to get this amount of timber for the hall. Junipers would, however, grow in the open landscape, and the builders would have gathered a minimum of 3600–5300 branches for the wattle walls. It would have taken around four months or less to build the hall, not including the time it would take to prepare the building material. The identified construction materials suggest that the timber was carefully chosen for the great hall building in Gamla Uppsala. / I denna uppsats har förkolnat virke analyserats från hallbyggnaden på kungsgården i Gamla Uppsala, som brann ner någon gång mellan 600- och 700-talet e.Kr. Det är lätt att anta att människorna i Gamla Uppsala, som då bodde i en av järnålderns viktigaste centralplatser, hade en tillräckligt stor social och ekonomisk makt för att bygga en spektakulär hallbyggnad. Tidigare forskning om hallbyggnader har fokuserats på arkitektoniska förändringar samt på den sociala makt och de rituella ceremonier som hallbyggnader ofta är förknippade med. Det finns däremot inga arkeologiska studier i Sverige som har fokuserats på virkeskvalitet från byggnader med sådan dignitet som hallbyggnaden i Gamla Uppsala. Möjligheten att utföra djupare analyser på arkeologiskt trä är sällsynt då det ofta hunnit förmultna, eller endast utgörs av några få förkolnade bitar av ursprungsvirket. Hallen i Gamla Uppsala har efter branden en ovanligt stor mängd förkolnat virke som bevarats i gott skick. Genom vedartsanalyser på de arkeologiska trälämningarna kan kvaliteten på hallbyggnaden diskuteras baserat på val av virke. Syftet med denna uppsats var att identifiera vilka vedarter som användes för att konstruera hallen, hur mycket virke som krävdes, hur lång tid det skulle ta att bygga den 50 m långa hallbyggnaden och om virket kunde hämtas i närområdet kring hallen. Syftet var också att försöka identifiera om konstruktionsvirket var av god kvalitet. Resultaten av analysen visar att majoriteten av virket var av furu (Pinus sylvestris), medan flätverksväggarna var gjorda av ene grenar (Juniperus sp.). För att bygga hallen krävdes minst 6250 tallar, vilket skulle motsvara 4–5 hektar avverkad skog. Eftersom landskapet vid Gamla Uppsala huvudsakligen bestod av stora öppna fält kunde det inte ha funnits tillräckligt med träd som växte i närområdet för att samla in den mängd virke som krävdes för konstruktionen av hallen. Ene var tillgängligt i närområdet i det öppna landskapet, och byggarna behövde minst 3600–5300 grenar till flätverksväggarna. Det skulle ha tagit cirka fyra månader eller mindre att bygga hallen, frånsett den tid det skulle ta att förbereda byggmaterialet. Virket verkar ha valts ut noggrant för hallen på kungsgården i Gamla Uppsala.

Detta examensarbete ger en kostnadsjämförelse mellan stomsystem utfört i stål samt limträ. På uppdrag av Wästbygg AB har en undersökning gjorts om vilket material som är mest lämplig vid uppförande av en hallbyggnad på 15,000 m2. Med utgångspunkt i Stockholmsområdet, jämförs stommarna med spännvidden 45 meter.Det finns många olika sätt att uppföra stomlösningar, med avseende på utformning och material vilket gör valet av stomme svårt. Beroende på vilka krav man har på stommen kan avgränsningar och beslut tas till vilket material eller stomsystem som lämpar sig bäst för stombygget. Med hjälp av litteraturstudier, intervjuer och diskussioner har ett förslag på konstruktionsdelar, material och utformning tagits fram. Utifrån mängden fackverk/takstolar och pelare som krävs för att utföra stomsystemen görs en kostnadsanalys för materialet och dess transport till arbetsplatsen. Resultatet för kostnaden av respektive material har gjorts genom kontakt med leverantör av materialen. Kostnadsanalysen visar en prisskillnad mellan stommarna på ungefär 1650000 kr till stålets fördel.Materialens egenskaper har sedan jämförts med varandra och en poängsammanställning har framställts som visar vilket material som är till fördel för bygget. De egenskaper som väljs till jämförelsen är de egenskaper som författarna tycker är väsentliga för stombygget. / There are different methods of constructing frame systems. The choice of material has an influence on the final outcome of the frame system. This bachelor’s thesis includes a comparison on frame systems constructed in steel and glulam. Due to an assignment from Wästbygg AB an investigation has been made regarding which of the material is more suitable for an industrial building with an area of 15,000 m2. The building is to be constructed in Stockholm, and frame systems with a span of 45 meter will be compared to each other. The sizing and construction analysis for both frame systems in steel and glulam has been calculated according to Eurocode. Amount of construction parts needed to finish the build is compiled in a list, which is then used to make an appreciated cost summary for the construction. The cost of transportation to the site of the building is included in the cost. Results for the cost of the materials have been made with collaboration with the material suppliers. The cost summary shows that frame system in steel is economically better, with a lower cost of 1 650 000 kr less than glulam. Information about the different materials has been collected by litterateurs, web pages and interviews. The information is then compared to each other and a result by different characteristic qualities has been made. These qualities are then graded depended on how the materials match a sort of quality that is required in a frame system. Some qualities are more important than others, so there is a contention that some qualitys are better for frame system than others, for example if the material has solidity rather than being esthetic. Especially when constructing a large building as this. It is concluded that the choice of material depends on the type of building that is to be constructed.