Thesis Erasmus University Rotterdam. / ook verschenen in gedrukte versie. With bibliogr., with a summary in Dutch.

Thesis Erasmus University Rotterdam. / ook verschenen in gedrukte versie. With bibliogr., with a summary in Dutch.

Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met bibliogr., lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Thesis (doctoral)--Lund, 1983.

Proefschrift Maastricht. / Lit.opg. - Samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Maastricht. / Lit.opg. - Samenvatting in het Nederlands.

Syftet med vårt arbete är att få kunskap om hur hjärnan och handen samspelar. Vi vill visa att det finns en påverkan på hjärnans utveckling genom att arbeta med händerna. Till vår hjälp har vi läst forskningslitteratur och annan litteratur för att kunna bevisa våra teorier. Vi har även gjort ett antal intervjuer med andra slöjdlärare samt elever för att ta reda på vad de har för uppfattning om ämnet slöjd. Resultaten av våra intervjuer visar på att slöjdämnet inte alltid är så självklart, att det är svårt att sätta ord på varför vi har slöjdundervisning i skolan. Både lärare och elever har ibland svårt att argumentera för ämnet. Lärarna pratar mycket om den tysta kunskapen som eleverna får med sig och lägger stor vikt vid det kreativa förhållningssättet i slöjdundervisningen medan eleverna mestadels tror att slöjdämnet handlar om att få lära sig hantverket såsom exempelvis hanteringen av verktyg och maskiner. Slutsatsen av vårt arbete visar på att det finns effekter på hjärnans utveckling genom handens arbete. Det sker ett ständigt samspel mellan handen och hjärnan som också bidrar till bland annat förbättrad läs- och skrivförmåga, koncentrationsförmåga och arbetsprestation.Vi vill genom vårt arbete även upplysa andra om varför det är viktigt att vi bevarar våra djupt rotade hantverkskunskaper.

Med utgångspunkt i den analoga animationsstilen ”rubber hose” från tidigt 1900-tal undersöker den här uppsatsen vilka spår av den mänskliga handen som människor uppfattar i analog respektive digital animation. Hur värdesätter man de två olika sätten att animera och vilken syn har man på rubber hose som animationsstil? Två nygjorda animationer i rubber hose-stilen, skapade analogt respektive digitalt, samt en autentisk animation av karaktären Mickey Mouse är utgångspunkten i en enkätundersökning med följande forskningsfrågor och svar: Hur ser respondenterna på rubber hose-stilen? Rubber hose är fortfarande bekant och uppfattas som relevant men inte nödvändigtvis i analogt animerad form. Vilka eventuella spår av animatören uppfattade respondenterna i den analoga respektive digitala animationen? Skärpa, pennstreck och bakgrundens ”smutsighet” är några exempel på upplevda spår av animatören i de analoga animationerna. Dock har respondenterna svårare att uppfatta spår i den digitala animationen. Hur påverkas respondenternas upplevelse av en animation av om den är analoga eller digital? En majoritet av respondenterna anser att den digitala animationen har högra kvalité men att den analoga har charm och ger nostalgi. En slutsats man kan dra av undersökningen är att rubber hose-stilen fortfarande uppskattas men att animatören genom att åtminstone delvis ta till digitala medel både kan underlätta processen och behålla känslan

Detta arbete undersöker hur sinnen kan fungera som metod och vägledare för innebörd och uttryck i formgivningen. Genom att studera utvalda texter som behandlar ämnen så som sinnen, färg och form söker jag svar på hur sinnlig kommunikation kan te se via färg, form och konstruktion i min process i framtagningen av en möbel. Jag arbetar med mate- rialitet, kropp och färg som aspekter för en undersökning med känseln som utgångspunkt. Jag översätter min litterära research till min praktiska undersökning och gestaltning, där jag använder mig av testandet i material som metod för att forma mitt objekt. Målet är att aktivera mina sinnen i processen, för att i slutändan kunna berika någon annans sinnliga upplevelse. Det handlar om tänkandet, kännandet, allt på en gång. Arbetet kan tänkas bju- da in till en diskussion om handlagets, färgens och intentionens betydelse för formgivning- en, där jag hävdar att dessa aspekter är viktiga för ett emotionellt berörande resultat. Men även till samtal om den e ekt en möbel med sinnliga mjuka former har för vår känsla av omfamning och avkoppling. / is thesis examines how the sense of touch can function as a method and a guide for meaning and expression in the designprocess. By studying selected theories that deal with topics such as the sensous system, color perception and form, I seek answers to how com- munication through materiality, color and expression of the body can shape my process and survey as a starting point in designing furniture. Furniture that engage a conversation about the e ect sensual so shapes has for our sense of embrace and relaxation. In this work I translate my theroretical research into my practical process and design, where I engage directly in the materials as a method for shaping my object. e goal is to activate my senses in the process, in order to eventually enrich someone else’s sensory ex- perience. It’s about thinking, feeling, doing, all at once. e study can be used in a discus- sion about the importance of the engagement of the senses and the power of intention in design. I argue that these aspects are important for an emotionally touching result.

Det finns endast ett fåtal dokumenterade förekomster av temabojen i svenskt teckenspråk. Dessa förekomster har observerats i deskriptiva texter av monologtyp med en och samma informant. Målet med studien är att, för det första, undersöka om det tecken som kallas temaboj förekommer mer utbrett i svenskt teckenspråk. För det andra, i så fall beskriva temabojens form och användning i dessa förekomster och jämföra dessa med de tidigare beskrivningar som finns gällande temabojen i amerikanskt, norskt och svenskt teckenspråk. Bojar är tecken som utförs med den icke-dominanta handen och hålls kvar medan den dominanta handen samtidigt fortsätter att producera tecken. Bojarnas funktion är att vägleda lyssnaren i texten, att lyfta fram det centrala, att ge struktur och stöd i förståelsen av texten. Det finns ett antal olika bojtyper beskrivna, med olika egenskaper och användningssätt. Temabojen är ett tecken som markerar ett viktigt tema i texten. Det kan till exempel vara en händelse, företeelse eller person som är central i sammanhanget. Temabojen är self-blending vilket innebär att när den utförs blir den en fysisk representation av det som den samtidigt markerar i texten. Pekboj och punktboj beskrivs också eftersom formlikheten ibland kan göra att det svårt att avgöra vilken bojtyp som utförs. Svensk teckenspråkskorpus används som material för studien. I sju av de fyrtiotre publicerade texterna förekommer tecken som efter analys bedöms vara exempel på temabojen. Dessa sju texter är dialoger. Av de tio informanter som deltar i dialogerna är det sex stycken som vid ett eller flera tillfällen, i en eller flera texter, använder temabojen. Detta resulterar i totalt tretton förekomster som dokumenteras och beskrivs i studien. Slutsatsen är att temabojen används i svenskt teckenspråk på ett sätt som överensstämmer med tidigare beskrivningar. Vissa användningssätt som tidigare inte dokumenterats i svenskt teckenspråk har identifierats här.  Gällande blickriktningens betydelse och gränsdragning mellan olika bojtyper skulle fördjupade studier behövas.