En traumatisk handskada kan påverka aktivitetsutförandet av vardagens sysslor och hindra utförandet av meningsfulla aktiviteter. Syftet var att beskriva personers upplevelse av att drabbas av en traumatisk handskada och dess konsekvenser för utförandet av meningsfulla aktiviteter. Studien genomfördes genom kvalitativ metod med intervjuer med nio deltagare. Intervjuerna spelades in, transkriberades och en innehållsanalys genomfördes. Studiens resultat består av fyra kategorier: Nedsatt handfunktion och påverkan på aktivitetsutförandet, känslor i vardagen, strategier och rehabiliteringens betydelse. Kategorin nedsatt handfunktion och påverkan på aktivitetsutförandet beskriver smärta, nedsatt känsel, greppförmåga och finmotorik och hur det påverkar aktivitetsutförandet. Kategorin känslor i vardagen, beskriver bland annat frustration, isolering, oro/ovisshet och hur detta påverkar den nya livssituationen som de befinner sig i. Kategorin strategier belyser hur den drabbade använder anpassning av aktivitet, stöd från omgivningen men även acceptans, envishet och tålamod för utförandet av meningsfulla aktiviteter. Rehabiliteringens betydelse beskriver hur bemötande, träning och anpassning av rehabiliteringen är viktiga aspekter för återgång till utförandet av meningsfulla aktiviteter. Slutsatsen är att en handskada ger konsekvenser för aktivitetsutförandet på många olika plan. Motivation är en stor drivkraft för den drabbade och det är viktigt att nå acceptans för sin skada, för att kunna utforma nya strategier i utförandet av meningsfulla aktiviteter.   Nyckelord: Arbetsterapi, rehabilitering, aktivitetsutförande, dagliga aktiviteter och handfunktion

Har du någonsin blivit trött på något i samhället? Alltså jag menar riktigt trött så man bara tänker vart är den här världen på väg egentligen, det kanske vore lika bra att bara skita i allt? Jag blir så trött ganska ofta. På till exempel fattigdom, hur vi behandlar djur, våldtäkter, krig, att vi skiter i vår jord som helt uppenbarligen håller på att gå sönder, rasism, trångsynthet och att jag som kvinna år 2013 fortfarande inte lever i samma verklighet som män i min omgivning. Och till slut började jag känna på samma sätt när det kommer till design. Vad är meningen med yrket? Varför gör jag det här? Vem gör jag det för? Vad kan göras annorlunda? Var några av de frågor jag ville ge mig själv svar på. Hittills har jag kommit fram till att jag vill göra nytta. Jag vill göra bra saker som gör skillnad, för samhället och/eller individen - inte bara rundare former på produkter som redan finns. Det kan tyckas vara stora ord men det har varit min utgångspunkt till bakgrunden i mitt examensarbete. Arbetet består av två delar. Den ena är denna rapport, samt även en gestaltande del (presenteras i rapporten) som ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2013.

<p><p>Examensarbetets mål har varit att formge en glasserie åt Skrufs Glasbruk där huvudanvändarna är personer med nedsatt handfunktion. Detta har skett i samarbete med hjälpmedelsföretaget GreppEtt.</p><p>Intervjuer, observationer och enkätundersökningar har legat till grund för arbetet. Som komplement har även research gjorts på olika diagnoser som kan ge nedsatt handfunktion. För att knyta detta till ett produktorienterat sammanhang har research även gjorts inom ergonomi.</p><p>Designprocessen har gått ut på att ta fram ett vin-, vatten- och ölglas. ITK (Identity Tool Kit) och funktionsanalys har satt ramar för projektarbetet.</p><p>Två förslag på glasserier togs fram och med modeller av dessa gjordes användartester på personer med nedsatt handfunktion. Efter analys av testerna utvecklades formerna ytterligare. Resultatet blev en serie bestående av vinglas, vattenglas och ölglas. Ölglaset kan även användas som vattenglas för personer som kräver ett större grepp.</p></p>

Examensarbetets mål har varit att formge en glasserie åt Skrufs Glasbruk där huvudanvändarna är personer med nedsatt handfunktion. Detta har skett i samarbete med hjälpmedelsföretaget GreppEtt. Intervjuer, observationer och enkätundersökningar har legat till grund för arbetet. Som komplement har även research gjorts på olika diagnoser som kan ge nedsatt handfunktion. För att knyta detta till ett produktorienterat sammanhang har research även gjorts inom ergonomi. Designprocessen har gått ut på att ta fram ett vin-, vatten- och ölglas. ITK (Identity Tool Kit) och funktionsanalys har satt ramar för projektarbetet. Två förslag på glasserier togs fram och med modeller av dessa gjordes användartester på personer med nedsatt handfunktion. Efter analys av testerna utvecklades formerna ytterligare. Resultatet blev en serie bestående av vinglas, vattenglas och ölglas. Ölglaset kan även användas som vattenglas för personer som kräver ett större grepp.

<p>Med musiken till hands – Funktionsinriktad musikterapi med två ungdomar, en med Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom.</p><p> </p><p>Funktionsinriktad musikterapi, FMT-metoden, är en neuromuskulär behandlingsmodell för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Jag har valt att i detta examensarbete för-klara vad metoden går ut på samt beskriva arbetet med två av mina elever, en med diagnosen Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Jag har förklarat hur deras helhetsutveckling, främst arm-/handfunktionen, har påverkats. Båda ungdomarna har fått en utökad förmåga att greppa om olika föremål och sträcka ut för att nå ting som står långt ifrån dem.</p>

Med musiken till hands – Funktionsinriktad musikterapi med två ungdomar, en med Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom.   Funktionsinriktad musikterapi, FMT-metoden, är en neuromuskulär behandlingsmodell för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Jag har valt att i detta examensarbete för-klara vad metoden går ut på samt beskriva arbetet med två av mina elever, en med diagnosen Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Jag har förklarat hur deras helhetsutveckling, främst arm-/handfunktionen, har påverkats. Båda ungdomarna har fått en utökad förmåga att greppa om olika föremål och sträcka ut för att nå ting som står långt ifrån dem.

In der vorliegenden Arbeit wurde eine vergleichende Analyse der Hand- und Armfunktion von gesunden rechtshändigen alten und jungen Personen vorgenommen und dabei insbesondere der modulare Aufbau von Greifmustern analysiert. Es wurden vier Handfunktionstests durchgeführt: eine Tapping-Aufgabe an einer Computertastatur, eine Handkraftmessung mit dem Martin-Vigori-meter, der Jebsen-Taylor Test of Hand Function und eine standardisierte Greifaufgabe nach vier Greifobjekten (Münze, Kronkorken, kleine Dose, große Dose) mit Aufzeichnung der Handbewe-gungen mit einem Sensorhandschuh (Wü-Glove) und der Armbewegungen mit ultraschallemittierenden Markern. Die Auswertung der Greifaufgabe erfolgte zum einen nach kinematischen Aspekten (Dauer, maximale Geschwindigkeit, maximale Beschleunigung), zum anderen wurde mittels Hauptkomponentenanalyse der modulare Aufbau von Greifmustern untersucht und mittels Ähnlichkeitsanalysen (u.a. Mahalanobis-Distanz) die Finger- und Armkonfigurationen bei Objektkontakt verglichen. Daten von 66 Probanden wurden ausgewertet. Vollständige Datensätze lagen von 10 jungen (20-33 J.) und 10 alten (61-85 J.) Probanden vor. Junge Probanden zeigten erwartungsgemäß eine größere Handkraft und Fingerschnelligkeit und eine bessere Leistung im Jebsen-Taylor Test of Hand Function. Die Greifmuster der älteren Probanden waren verglichen mit den jungen Probanden interindividuell variabler, gleichzeitig aber ökonomischer organisiert. Diese ökonomischere Organisation kann als Folge impliziter Lernprozesse bei individuell unterschiedlichen Greiferfahrungen in Abhängigkeit des Alters gedeutet werden. Zunehmendes Lebensalter muss somit nicht nur mit einer Abnahme motorischer Funktionen verbunden sein, sondern kann auch positive Auswirkungen auf die Steuerung der Handfunktion in Form einer Optimierung von Greifmustern durch implizite Expertise haben.

In der vorliegenden Arbeit wurde eine vergleichende Analyse der Hand- und Armfunktion von gesunden rechtshändigen alten und jungen Personen vorgenommen und dabei insbesondere der modulare Aufbau von Greifmustern analysiert. Es wurden vier Handfunktionstests durchgeführt: eine Tapping-Aufgabe an einer Computertastatur, eine Handkraftmessung mit dem Martin-Vigori-meter, der Jebsen-Taylor Test of Hand Function und eine standardisierte Greifaufgabe nach vier Greifobjekten (Münze, Kronkorken, kleine Dose, große Dose) mit Aufzeichnung der Handbewe-gungen mit einem Sensorhandschuh (Wü-Glove) und der Armbewegungen mit ultraschallemittierenden Markern. Die Auswertung der Greifaufgabe erfolgte zum einen nach kinematischen Aspekten (Dauer, maximale Geschwindigkeit, maximale Beschleunigung), zum anderen wurde mittels Hauptkomponentenanalyse der modulare Aufbau von Greifmustern untersucht und mittels Ähnlichkeitsanalysen (u.a. Mahalanobis-Distanz) die Finger- und Armkonfigurationen bei Objektkontakt verglichen. Daten von 66 Probanden wurden ausgewertet. Vollständige Datensätze lagen von 10 jungen (20-33 J.) und 10 alten (61-85 J.) Probanden vor. Junge Probanden zeigten erwartungsgemäß eine größere Handkraft und Fingerschnelligkeit und eine bessere Leistung im Jebsen-Taylor Test of Hand Function. Die Greifmuster der älteren Probanden waren verglichen mit den jungen Probanden interindividuell variabler, gleichzeitig aber ökonomischer organisiert. Diese ökonomischere Organisation kann als Folge impliziter Lernprozesse bei individuell unterschiedlichen Greiferfahrungen in Abhängigkeit des Alters gedeutet werden. Zunehmendes Lebensalter muss somit nicht nur mit einer Abnahme motorischer Funktionen verbunden sein, sondern kann auch positive Auswirkungen auf die Steuerung der Handfunktion in Form einer Optimierung von Greifmustern durch implizite Expertise haben.