<p>Syftet med denna studie är att med fokus på miljöbeskrivningar undersöka den fantastiska berättelsens samspel med verkligheten utanför romanen. Den fantastiska berättelse som står i centrum för texttolkning och närläsning är Harry Potter och De vises sten skriven av J. K. Rowling (2001).</p><p>Studien visar att Rowling bland annat använder sig av den realistiska verkligheten som inspiration där en realistisk verklighet ofta förändras genom fantastiska inslag. Vid ett flertal tillfällen i romanen är samspelet så intimt att många ting och detaljer i miljöskildringar likväl skulle kunna ha skildrats i en realistisk verklighet utanför romanen.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är undersöka hur ondskan framställs i Harry Potterfilmerna och att förbereda ett material som kan användas i religionsundervisning på grundskolans senare del och gymnasiet för att få till stånd en diskussion om ondska med elever.</p><p>För att uppfylla mitt syfte tänker jag svara på följande frågor:</p><p>1. Hur vet man som tittare vilka som är onda? Vad finns det för ondskemarkörer i filmerna? Vilka gärningar, dialoger, miljöer och färger visar vem som är ond?</p><p>2. Hur kan man använda Harry Potterfilmerna i religionsundervisning på grundskolans senare del och på gymnasiet?</p><p>I Harry Potterfilmerna har Voldemort valt den onda sidan för att få makt. Han blir en parasit som bryter ned och förstör det som är gott.</p><p>Flera motpoler finns i filmerna som till exempel på Hogwarts med elevhemmet Slytherin vars grundare var en ond man. Sorteringshatten delar in eleverna i olika elevhem när de kommer till Hogwarts första året och ser till att onda elever hamnar i Slytherin. I skogen, som är en ond plats, finns det goda varelser som kentaurer och enhörningar. Det finns lärare som är goda, som Professor McGonagall, och onda som Professor Snape.</p><p>Det är viktigt att man förklarar begreppet ondska så eleverna har klart för sig att det inte är något enkelt och enhetligt begrepp. Harry Potterfilmerna visualiserar flera olika grader av ondska på ett tydligt sätt genom att studera till exempel dialoger, attityder, miljöer och relationer.</p>

Titel: "Fighting Freakin’ Voldemort" – En kvalitativ studie om hur The Harry Potter Alliance kommunicerar med sin målgrupp Författare: Louise Åslund och Magdalena Nyberg   Kurs, termin och år: Medie- och Kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats. HT13 Handledare: Elisabet Ljungberg   Antal ord: 18 188   Problemformulering och syfte: Den här studien behandlar temat fanaktivism ur ett organisationsperspektiv och undersöker hur The Harry Potter Alliance (HPA) genom att anspela på gemensamma intressen väcker ett samhällspolitiskt intresse och engagemang hos sina anhängare. I och med detta berör uppsatsen ämnen som kan komma att ha betydelse för hur framtidens kommunikatörer skapar och bevarar trovärdiga och starka relationer med sina målgrupper i ett globaliserat, digitalt och nöjesorienterat samhälle. Studiens syfte är att undersöka hur HPA arbetar med relationsskapande och mobiliserande kommunikation i sina kanaler på Youtube och Facebook.   Metod och material: Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa textanalyser av HPA:s Facebookinlägg och Youtubevideor från åren 2010 och 2013. Urvalet skedde inom ett par på förhand identifierade icke uteslutande kategorier av kommunikation som vi ansåg täckte in alla olika typer av kommunikation (exempelvis citat, vlog, kampanjinformation, aktuellt tema, hänvisning till övriga sociala medier, samhällsinformation, samarbete med kändisar och kampanjinformation).   Huvudresultat: Resultatet av studien är att HPA:s kommunikation är målgruppsanpassad och ständigt cirkulerar kring ett gemensamt intresse för populärkultur och samhällsengagemang. Aktivismen HPA praktiserar och deltar i hanterar de ungas brist på politiskt engagemang och visar andra sätt att engagera sig än genom de parlamentariska partiernas ungdomsförbund. I den kommunikation där syftet är att bygga relationer snarare än att mobilisera fokuserar HPA på ämnen som ligger målgruppen nära, vare sig det är fiktion, innehållsvärld eller ett aktuellt tema. I mobiliserande syften anpassas kommunikationen efter samhällsproblemets grad av abstraktion (behov av förklaring) och organisationens planerade inblandning (kampanj eller bara upplysning). Ju mer förståelse och engagemang som krävs kring en fråga, desto viktigare verkar det vara för HPA att använda populärkultur för att förklara och engagera.     Nyckelord: Aktivism, fanaktivism, nördar, fans, The Harry Potter Alliance, HPA, fiktion, målgruppsanpassad kommunikation, mobilisering, populärkultur.

The focus of this thesis is how fanfiction, an underground subculture of web literature written about popular books, films, television shows, and comics, treats the original works it derives from. In this study I will examine the ways in which fans reshape the original stories of the works they write about, and the ways in which they do not, and speculate the reasons they have chosen to do so. This project examines fanfiction surrounding three young adult novels: Twilight, The Hunger Games, and Harry Potter. I examine each of these works and their respective fanfiction in order to highlight important themes in each work and problems inherent in each story to account for the changes fanfiction writers make in their literature. I have chosen one overarching theme in the fanfiction in each fandom and will explore why fanfiction authors have overwhelmingly chosen to change the source material to suit that theme.

Univ., Diss--Marburg, 2006.

<p>The paper examines the philosophical themes of Free Will as opposed to Determinism/Predestination and how they are portrayed in the seven books about Harry Potter. It is discussed whether the character of Harry Potter, but also the world itself in which he acts, seem to be governed primarily by forces of Free Will and/or Determinism. The author concludes that though Harry is indeed strongly tempted to believe in Determinism, influential figures around him direct him towards a different choice - making himself believe in Free Will instead.</p>

Made available in DSpace on 2013-08-07T19:03:02Z (GMT). No. of bitstreams: 1 000431100-Texto+Completo-0.pdf: 1814373 bytes, checksum: 74584040412304ec635228346c8b38a4 (MD5) Previous issue date: 2011 / New communication technology and media convergence in the internet environment have transformed its users’ habits – internet surfers, consumers, receivers, readers of all kinds of texts – who now have access to channels that allow them to have the possibility of replying, creating and interpreting objects. This confluence in the virtual environment erases borders among texts and media, art, entertainment and information and also between the means of production and reception. The teenage reader, who’s skilled when dealing with technology becomes the model of the hyperreader: the one who is able to read fragmented texts, scattered in the cyberspace, the hyperreading. Fanfiction writing is one of this reader’s practices and an example of reading transformation: now, when using the computer, writing and reading happen together. This latter practice, writing-reading, uses interpretation networks and the disclosure of written texts by fan of various pieces, such as the Harry Potter series, in several kinds of media. The pieces by J. K. Rowling have become the main source of hypotext for writing-reading, as they present a universe full of gaps, which lead the reader towards creation. This paper gathers theories of Reception Aesthetics, Intermedia and Literary Studies and approximates the strategies used in the Harry Potter books, media convergence and the possibility of media enabling writing-reading as a way of transforming the reader’s habits. These changes have reshaped the literary system – authors, texts and readers are no longer the same, as hypermedia is the only way of representing the world. / As novas tecnologias de comunicação e a convergência das mídias no espaço da internet vêm transformando as práticas de seus usuários – cibernautas, consumidores, receptores, leitores de todos os tipos de textos – que, munidos de um canal de resposta, agora têm a possibilidade de responder a eles, criando e interpretando objetos. Essa confluência no ambiente virtual apaga as fronteiras entre textos e mídias, arte e entretenimento e informação e, ainda, entre as instâncias de produção e recepção. O leitor juvenil, hábil no manejo dessas tecnologias, torna-se o modelo de hiperleitor: aquele que realiza a leitura fragmentada e dispersa do ciberespaço, a hiperleitura. A escrita de fanfictions é uma de suas práticas que possibilita entrever as transformações do campo da leitura, quando, no computador, ler e escrever se tornam atividades imbricadas. Essa prática, aqui chamada de escrileitura, envolve a utilização de redes de interpretação e divulgação de textos escritos por fãs dos mais variados gêneros e nas mais variadas mídias, entre eles, a série Harry Potter. A obra de J. K. Rowling tornou-se o hipotexto principal para a escrileitura, pela apresentação de um universo altamente lacunar, que convida à criação. Este trabalho une as teorias da Estética da Recepção, da Intermidialidade e da Crítica, relacionando as estratégias do texto Harry Potter à convergência de mídias e à possibilidade que os meios oferecem à leitura-escritura como motivos para a transformação das práticas desses leitores. Essas mudanças têm reconfigurado o sistema literário – autores, textos e leitores já não são mais os mesmos, quando a hipermídia é a forma de representação do mundo.

Made available in DSpace on 2013-08-07T19:03:10Z (GMT). No. of bitstreams: 1 000383319-Texto+Completo-0.pdf: 672827 bytes, checksum: 37385692151ff0a98235e5a6a719ef05 (MD5) Previous issue date: 2006 / The present study consists of an analysis of the most renowned literary production in the contemporary cultural scene: the books of the Harry Potter series, written by Joanne Kathleen Rowling. This dissertation, thus, aims to reflect upon the possibilities of the influence played by image contents, present in the book, in the formation of children’s imaginary. The investigation, which departs from Jung’s postulates on the role played by fundamental images in the unconscious, and from Vigotski’s statements on the reception of the literary work, departs from both a review of the child character in children’s literature, both in the past and nowadays, and a contextualization of the post-modern moment. / O presente estudo consiste numa análise da produção literária de maior repercussão no cenário cultural contemporâneo: as obras da série Harry Potter, de Joanne Kathleen Rowling. Objetivando refletir sobre as possibilidades de influência do conteúdo de suas imagens na construção do imaginário infantil, com base nos postulados de Jung, acerca do funcionamento das imagens fundamentais no inconsciente humano, e de Vigotski, em relação à recepção da obra de arte literária, a investigação é construída a partir da revisão dos caracteres próprios da criança e da literatura infantil, no passado e atualmente, e da contextualização do momento pós-moderno.

The aim of the diploma thesis, Mythology as a Source of the Harry Potter Series, is focused on inspirational sources which influenced the writer Joanne Kathleen Rowling. It organizes the mythology of characters and animals in successions of stories about Harry Potter. The basis of the thesis is the formulation of terms mythology, myth, Carl Gustav Jung's archetype and the analysis of encyclopaedic sources (Encyklopaedia Mythica). The main emphasis is put on the comparison of these features of mythology and archetype with literary characters and animals in particular stories about Harry Potter.

Uppsatsen analyserar tre karaktärer i J.K Rowlings bok Harry Potter och fången från Azkaban (2017) ur ett genusperspektiv och vänskapsperspektiv. Syftet med analysen är att se hur karaktärerna beskrivs utifrån könsroller och vad vänskapsrelationen har för betydelse för de tre karaktärerna och hur det kan kopplas till genus. Uppsatsen utgår från olika perspektiv kring genus och vänskap, bland annat Maria Nilsons (2010) tankar kring genus i barnlitteratur och William M. Bukowski (2001) som skriver om fyra olika vänskapsfunktioner. Analysen visar att alla tre karaktärerna har både manliga och kvinnliga egenskaper och därmed bryter mot traditionella könsroller till viss del. De tre karaktärernas egenskaper påverkar vänskapen på flera sätt då karaktärerna kompletterar varandra.