<p>Samhällets beroende av elektrisk kraft samt sårbarheten i leveranserna är en viktig och ständigt aktuell fråga. Förändringar i samhällets struktur samt utveckling av den teknik som används i vardagen ökar ständigt vårt beroende samtidigt som medborgarnas krav på trygghet och förutsägbarhet är fortsatt stort. De senaste årens haverier, tekniska misstag, naturkatastrofer och terrordåd utgör en påminnelse om riskerna för samhällets normala funktion.</p><p>De konkreta hot som vi förut uppfattat, främst knutna till risken för krig, har förbytts till mer omfattande och ofta vaga risker som är svårare att möta med planering och resursstyrning.</p><p>Parallellt med ovanstående förändringar i vårt dagliga liv, har myndigheternas möjlighet att påverka aktörerna på elmarknaden minskat drastiskt genom stora avregleringar. En ökande efterfrågan globalt medför också osäkerheter avseende hur och med vilka metoder vi skall fylla framtida behov.</p><p>Uppsatsen påvisar sådana konsekvenser av långvariga avbrott att dessa inte kan accepteras samt finner sådana brister i leveranssystemen att sannolikheten för avbrott inte är försumbar.</p><p>De största behoven av åtgärder finns inom områdena information, samverkan och fortsatta riskanalyser.</p><p>Ämnet är utformat i samarbete med Länsstyrelsen i Värmlands län med avsikt att stödja pågående risk- och sårbarhetsanalyser. Syftet är att översiktligt belysa riskanalysens element ”Konsekvens” och ”Sannolikhet” inom ämnesområdet, dra slutsatser som ger vägledning för lämpliga åtgärder samt lämna förslag på fortsatt utredningsbehov.</p>

<p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom.</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Sexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade på självrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>I ett flertal studier jämfördes överlevarnas mentala och fysiska hälsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. Däremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion. Låg livskvalitet visade sig vara vanligare bland dem som hade låg utbildning, var arbetslösa och/eller hade låg inkomst. Resultaten pekar bl.a. på betydelsen av att erbjuda de barn med cancer som så behöver specialanpassad undervisning.</p><p> </p> / <p><strong>Aim</strong></p><p>The aim of this review of the literature was to investigate the quality of life of survivors of leukemia, lymphoma or brain tumor during childhood.</p><p><strong>Method</strong></p><p>Sixteen studies that examined the quality of life of these groups were reviewed. All studies were based on self-reported data and were published between 1999 and 2009.</p><p><strong>Result</strong></p><p>Several studies compared the survivors’ mental and physical health with that for a healthy population and the results did not differ between these groups. The results do however show that treatment and/or disease may have a negative effect on the quality of life. Radiotherapy and chemotherapy may affect the growth and cause infertility-problems as well as cardiovascular complications. The treatments may also affect the physical and cognitive function. Survivors who had a low education-level, were unemployed and/or had a low income reported lower quality of life. These results indicate that it may be important to provide children with cancer with special education.</p>

<p>The purpose of this essay was to examine female and male nursing students expectations and goals referring to the nursing profession from a gender perspective and examining the students reasons to apply for nursing school. A descriptive study with qualitative design was implemented. Data acquisition was made through interviewing ten nurse students, five male and five female. The interview material were analysed in accordance with Kvale’s method of analyzing. The results were discussed in accordance with Yvonne Hirdmans gender theory. The result shows that there is a difference in the group between male and female student’s expectations and career goals. The majority of the male students have explicit career goals and a concrete plan to achieve their goals while the majority of the female students do not have any specific goals or plan for their future profession career. The result of the study shows that the professional expectations differ between the male and the female students. The male student expects the profession to be stimulating and the female student expects the profession to be varying. There is no doubt that the nurse profession still is looked upon as a clearly feminine profession even though there is awareness that this is an out-of-date interpretation and that a change is approaching in the modern society. To achieve a more equal distribution according to gender more research has to be done.</p>

<p>Background: Overweight in children has been an increasing problem in recent years and research show that early intervention is important. The parents’ diet- and exercise habits are important to lay the foundation for a healthy lifestyle for their children. Aim: To investigate parents’ attitudes towards overweight in children. Method: An explorative qualitative study. Semi-structured interviews with ten parents who visited a child welfare center. Results: The parents rarely had any experience with overweight in children, but their opinions were negative because of the associated health risks. The parents’ attitudes are that the amount of physical activity and the children’s diet is an influence. They also have the opinion that overweight children often have overweight parents. All parents have the possibility to influence and it’s therefore their responsibility to teach their children a healthy lifestyle according to the informants. They think that the most important factors are physical activity, diet, health and heritage.Conclusion: Parents’ attitudes towards overweight can be categorized into four factors: physical activity, diet, health and heritage. Health related problems are the reason that parents worry about overweight in children. Physical activity and diet is believed to be the biggest factors in preventing overweight while heritage is of less importance.</p> / <p>Bakgrund: Övervikt är ett problem som ökat hos barn de senaste åren och forskning visar att tidiga interventioner är viktiga. Kost- och motionsvanor hos föräldrarna är av vikt för att grundlägga en nyttig livsstil hos barnen. Syfte: Att undersöka föräldrars attityder till barns övervikt.Metod: Explorativ studie med kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med tio föräldrar som sökt till en barnavårdcentral. Resultat: Föräldrarna hade sällan någon egen erfarenhet av övervikt hos barn, dock är deras åsikter negativa relaterat till hälsoriskerna. Föräldrarnas attityd är att det är framförallt mängden fysisk aktivitet och barnens kost som påverkar. De anser också att överviktiga barn oftast har överviktiga föräldrar. Alla föräldrar har möjlighet att påverka, och har därmed ansvar att tidigt lägga en god grund för nyttiga levnadsvanor anser informanterna. Det de har lyft fram som viktiga faktorer är fysisk aktivitet, kost, hälsa och arv.Slutsats: Föräldrarnas attityder till övervikt kan delas in i fyra olika kategorier: fysisk aktivitet, kost, hälsa och arv. Hälsorelaterade problem är grunden till att föräldrarna oroar sig för övervikt hos barn. Det är fysisk aktivitet och kost som de anser är de största faktorerna att fokusera på i förebyggande syfte för att förhindra övervikt medan arv anses vara av mindre betydelse.</p>

<p>ABSTRACTAim: Since 2003 Kilimanjaro Aids Control Association (KACA) has collaborated with the Mawenzi Hospital in Moshi, in order to prevent the transmission of HIV/AIDS. The aim of this study was to investigate Mawenzi Hospital’s staff’s views about KACA and its work.   Method: Eight semi structured interviews were performed with nurses and physicians. The interviews were recorded, transcribed and analyzed by a qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004).  Results: All the informants mentioned that KACA is an important stakeholder needed in the collaboration with the government to prevent HIV transmission. They also mentioned that the main problems KACA struggles with is lack of recourses, insufficient HIV tests and lack of information to their clients. KACA was described as an accessible non governmental organization (NGO) working as a bridge from society, channeling HIV positive clients to Mawenzi Hospital. Conclusion: This study confirms that KACA is considered doing a good job and is appreciated by the nurses and physicians at the Mawenzi Hospital. For KACA this may be important information to maintain their prevention work. The problems presented by the informants should be taken under consideration when planning the future work.</p>

<p><strong>Aim</strong><strong></strong></p><p>The purpose of this study was to investigate the relationship between self-perceived health and level of physical activity among the staff at The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH). We focused on the following questions:</p><p>How does the amount of physical activity affect the self-perceived health among the staff at GIH?  Are there any gender differences in self-perceived health following the amount of physical activity? Do the self-perceived health and the amount of physical activity differ between the various age groups? Are there any differences between the staff responsible for health education compared with the other staff?</p><p><strong>Method</strong></p><p>We chose a validated questionnaire for our study. It was a combination of two already previously validated questionnaires together with our own supplementary background questions. The questionnaire was presented to 96 respondents and we received 76 answers. Full anonymity was warranted for all respondents. Throughout the evaluation process we have applied the Aaron Antonovskys KASAM-theory.</p><p><strong>Results</strong></p><p>The following significant results were found:</p><p>– There was a high score for self-perceived health among those with a high level of physical activity.</p><p>– A higher physical activity score related to a higher self-perceived physical health.</p><p>– Staff responsible for health education had a higher score for physical activity.</p><p>– A high self-perceived mental health correlated to a low self-perceived physical health.</p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>Our results correspond well to other published studies i.e. a higher level of physical activity gave a better self-perceived total health score as well as physical health score. Physical activity seems to be one major reason behind the experience of good health. We also found that a high self-perceived mental health corresponded to a surprisingly low self-perceived physical health score.</p><p><strong> </strong></p> / <p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet hos personalen på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Våra frågeställningar för ändamålet löd:</p><p>–<strong> </strong>Hur påverkar mängden fysisk aktivitet den självupplevda hälsan hos personalen på GIH?</p><p>– Finns det skillnader i den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet vad gäller kön?</p><p>– Är det skillnader i den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet mellan de olika ålderskategorierna?</p><p>– Finns det skillnader mellan personal som undervisar inom hälsoområdet gentemot övrig personal när det gäller fysisk aktivitet och självupplevd hälsa?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Den metod vi använt oss av för att besvara våra frågeställningar är enkät. Vår enkät bestod i en kombination av två sedan tidigare beprövade och validerade enkäter, samt våra egna kompletterande bakgrundsfrågor. Vi delade ut enkäten till 96 respondenter och fick tillbaka 76 av dessa och enkäterna har hanterats anonymt. För att förstå och förklara resultatet har Aaron Antonovskys KASAM-teori tillämpats.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>De signifikanta resultat som vi kom fram till är:</p><p>– Respondenterna som rör på sig mycket har en bättre total självupplevd hälsa.</p><p>– Högre fysisk aktivitetspoäng innebär en högre självupplevd fysisk hälsa.</p><p>– Respondenterna som undervisar inom hälsoområdet är mer fysiskt aktiva än övrig personal.</p><p>– Ju bättre självupplevd mental hälsa desto lägre självupplevd fysisk hälsa och vice versa. </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Precis som tidigare forskning har antytt så har även vi kommit fram till att ju mer man rör sig desto bättre blir ens totala självupplevda hälsa och även den fysiskt upplevda hälsan. Med andra ord så kan vi säga att fysik aktivitet är ett av hälsans ursprung. I vår undersökning visade det sig även att en hög självupplevd mental hälsa korrelerar med en låg självupplevd fysisk hälsa vilket var ett oväntat fynd.</p>

<p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien är att ta reda på hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frågeställningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka är de förebyggande insatserna mot övervikt på skolan och på vilket sätt är skolsköterskan involverad i dessa? Hur använder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och är dessa tillräckliga? Vilka förutsättningar har skolsköterskan gällande överviktsarbetet i skolan?</p><p>Metoden vi använt är halvstrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Stockholms län. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem år som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in på diktafon. Materialet transkriberades och mailades till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. För att förklara resultaten använde vi oss av ramfaktorteorin.</p><p>De samarbeten som finns för skolsköterskan är med föräldrarna, personalen på skolan och med externa instanser. Förebyggande arbete för övervikt i skolan finns i form av förläsningar, nyttigare skolmåltider, ökad fysisk aktivitet på skolan och hälsosamtal. I vilken utsträckning skolsköterskorna arbetar förebyggande skiljer sig emellertid mycket mellan skolorna. Vissa skolsköterskor uppger att de inte använder sig av de riktlinjer som finns för övervikt i sitt arbete. Andra skolsköterskor använder riktlinjerna för att veta när de ska remittera vidare en överviktig elev och för att veta vad som förväntas av dem i sitt arbete som skolsköterskor. Skolsköterskorna tycker att resurserna de har är knappa, och då syftar de framförallt på de ekonomiska resurserna. Detta påverkar i vilken utsträckning de kan vidareutbilda sig och om extra resurspersoner på skolan kan tas in. Förutsättningarna för överviktsarbetet i skolan varierar beroende på om skolsköterskorna känner till och arbetar efter riktlinjerna, om de har tillräckliga kunskaper och resurser och om de har möjlighet till hjälp och stöd i sitt arbete.</p><p>Slutsatsen av studien är att det finns stora skillnader i hur skolsköterskorna arbetar med överviktsproblematiken på skolan. Dessa skillnader beror på olika ramfaktorer som styr deras arbete.</p></p>

<p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd:</p><p>-          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?</p><p>-          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?</p><p>-          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?</p><p> </p><p>Metod</p><p>Vi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent. Enkäterna hanterades anonymt, sammanställdes i Excel och bearbetades i SPSS. Som teoretisk utgångspunkt valdes KASAM.</p><p> </p><p>Resultat</p><p>De viktigaste resultaten visar inte något signifikant resultat men en indikation på att det finns ett samband mellan den hälsorelaterade livskvaliteten och yrkesroll, i detta fall en högre hälsorelaterad livskvalitet hos de med administrativ tjänst. En skillnad mellan yrkesrollerna sågs även när det gäller antalet sjukdagar under år 2009. Majoriteten av respondenterna med administrativ tjänst hade 0 sjukdagar jämfört med 1-7 dagar hos orderexpeditörerna.</p><p> </p><p>Slutsats</p><p>Undersökningen visade att det inte förekom några signifikanta skillnader mellan de två yrkesrollerna som vi valde att grunda vår studie på. Vi trodde att skillnaderna i den hälsorelaterade livskvaliteten, antalet sjukdagar samt mängden fysisk aktivitet på fritiden skulle vara större än vad de visade sig att vara. Vad skillnaderna kan bero på är svårt att säga då det förekommer många olika faktorer som kan påverka individerna.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva fem chefers vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hälsoperspektiv.</p><p>De frågeställningar som behandlas i uppsatsen är:</p><p>• Hur beskriver cheferna sin vardag?</p><p>• Är den vardag som beskrivs förenlig med hälsa över tiden?</p><p>Metod</p><p>Fem chefer, tre kvinnor och två män, intervjuades under 45-60 minuter om hur det är att vara chef. Utifrån ett 24-timmarsperspektiv fick de berätta om och reflektera kring sin vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 år gamla (födda under perioden 1960-1975). De arbetade inom näringsliv eller offentlig sektor på olika organisatoriska nivåer med chefsbefattningar inom ekonomi, produktion, marknadsföring eller konsultverksamhet och hade arbetat i chefsposition i upp till tio år. Cheferna hade personalansvar för 3-25 personer. Intervjuerna, som genomfördes under våren 2005, spelades in med hjälp av bandspelare och transkriberades därefter ordagrant. Intervjumaterialet bearbetades sedan i syfte att lyfta fram den enskilda berättelsen. Denna kompletterades med teman som varit gemensamma för de olika intervjuerna. I presentation och analys av materialet anlades ett hälsoperspektiv från vilket människan ses ur ett helhetsperspektiv och hälsa ses som en resurs för individen.</p><p>Resultat och diskussion</p><p>Den vardag som beskrivs i intervjuerna domineras av yrkesrollen. Fler av de intervjuade berättar om långa arbetsdagar och om svårigheten att hitta en bra balans mellan yrkeslivet och livet i övrigt. Tiden och orken räcker helt enkelt inte till. Utöver arbetet är familjen det som de intervjuade försöker att prioritera. De intervjuade berättar, att det är svårt att hinna med sådant som de vet att de mår bra av. Fritidsintressen, fysisk aktivitet och reflektion är några exempel på sådant som faller bort när arbetet prioriteras. Investeringar i den egna hälsan, i en bibehållen dagsform, ser i flera fall ut att utebli. Detta riskerar i sin tur att innebära, att den beskrivna vardagen inte är förenlig med hälsa över tiden, något som i slutänden riskerar att få konsekvenser för individen, såväl professionellt som privat.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Studiens syfte var att undersöka gravida kvinnors aktivitetsvanor under respektive trimester samt barnens födelsevikt. Därför undersöktes moderns fysiska aktivitetsnivå och om den påverkade barnets födelsevikt samt huruvida moderns ålder hade betydelse för vilken form av fysisk aktivitet som utfördes. I studien granskades även om det förelåg någon skillnad beträffande barnets medelfödelsevikt mellan mödrarnas åldersgrupper.</p><p>Frågeställningarna var:</p><p>1. Gravida kvinnors fysiska aktivitetsvanor</p><p>- Antal dagar i veckan</p><p>- Aktiviteter som utfördes</p><p>- Anledning till inaktivitet</p><p>2. Fanns det någon skillnad mellan fysisk aktiva och inaktiva mödrar gällande barnets medelfödelsevikt?</p><p>- Den fysiska aktivitetsnivåns påverkan på barnets födelsevikt.</p><p>3. Skiljde sig valet av fysisk aktivitet och barnets medelfödelsevikt åt mellan mödrarna i respektive åldersgrupp?</p><p>- Förelåg det någon skillnad mellan kvinnornas åldersgrupper gällande om de var fysiskt aktiva eller inaktiva?</p><p>Metod</p><p>Fyra BCV (Barnavårdscentraler) i en storstadskommun kontaktades och totalt delades 116 stycken enkäter ut. Vi fick tillbaka 58 enkäter och analyserade dem i SPSS. Efter insamlandet av enkäten hölls kortare gruppsamtal med sköterskorna på respektive BVC där de fick dela med sig av sina erfarenheter inom området och kring vårt valda ämne. Litteratursökningen som gjordes innebar att vi tittade på tidigare studier för att få en större kunskap inom det valda området. Denna litteratursökning gjordes främst på Internet med hjälp av olika databaser men även utländsk litteratur studerades.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade att den fysiska aktivitetsnivån hos de gravida kvinnorna sjönk desto senare in i graviditeten de kom. Den form av fysisk aktivitet som kvinnorna valde främst var promenader, men även gruppträning, styrketräning samt annan aktivitet fanns med som dominerande aktiviteter. Främsta anledningen till inaktiviteten som kvinnorna själva angav var medicinska skäl/komplikationer kopplade till graviditeten. För de tre trimestrarna kunde ingen nämnvärd skillnad ses på barnens medelfödelsevikt mellan de kvinnor som varit fysiskt aktiva under graviditeten och de som varit inaktiva enligt vår egen klassificering. Det var främst de yngre mödrarna som stod för denna inaktivitet. Det studien även fann var att de mödrar som födde barnen med en låg födelsevikt, var de kvinnor som under sin graviditet varit mest fysiskt aktiva. Resultaten visade också på att valet av fysisk aktivitet skiljde sig en aning åt mellan de båda åldergrupperna av mödrar och att barnen till de yngre mödrarna hade en obetydligt högre medelfödelsevikt.</p><p>Slutsats</p><p>Vi kan inte från studien dra några generella slutsatser inom ämnet men materialet kan användas för vidare forskning inom området och för att testa olika hypoteser.</p> / <p>Aim and questions</p><p>The aim of this study was to examine pregnant women’s habits in physical activity during the three trimesters and the birth weight of the children. There for the mother’s level of physical activity and if it had any correlation with the birth weight of the child were examined. We furthermore wanted to see if there was a difference between the older and younger women in the choice of activities and in the children’s birth weight.</p><p>The questions were:</p><p>1. Pregnant women’s habits in physical activity</p><p>- The number of days per week</p><p>- The activities that were practised</p><p>- The reasons for inactivity</p><p>2. Was there a difference between physically active and inactive mothers when it comes to the child’s birth weight?</p><p>- The level of physical activities’ influence on the child’s birth weight</p><p>3. Was there a difference in the choice of physical activity and the child’s birth weight between the mothers in respectively age-group?</p><p>- Was there a difference between the women in respectively age-group considering weather or not they were physically active?</p><p>Method</p><p>Four child health centres in a big city municipality were contacted and 116 questionnaires were given out. We received back 58 questionnaires and analyzed them in SPSS. After that shorter interviews were held with the nurses in groups where they shared their experiences in the field. We also looked into other studies made in the field on the Internet and in different databases and literature to get a deeper understanding in the subject.</p><p>Results</p><p>The study showed that the level of physical activity amongst the pregnant women decreased the later in the pregnancy that they proceeded. The study also showed that the pregnant women all in all during the three trimesters foremost practised walks, but weight-lifting, grouptraining and other activities were also performed. The main reason for inactivity was medical reasons/complications connected to the pregnancy. There was no considerable difference in the children’s mean birth weight between the active and inactive mothers according to our definition and it was foremost the younger mothers that were inactive. The study also found that the mothers that gave birth to the children with low birth weight were also the ones that had been most physically active during their pregnancy. The result also showed that there was a small difference in the choice of activities between the two age-groups in the mothers and the children to the younger mothers had an insignificant higher mean birth weight.</p><p>Conclusion</p><p>The results of the study is not enough to make any general conclusions in our subject but it can be used as a foundation for further research in the field and to test different hypothesises.</p>