Thesis (Ph.D.)--University of Jyväskylä--[Jyväskylä, Finland], 2006. / Includes bibliographical references (leaves 81-91).

Background: The parenting usually entails great joy but can also involve major challenges. Parenting is not always experienced positively, on occasion it can be very stressful. Studies show that early intervention can enhance the parenting role and promote connection between the child and the parent and thus facilitate illness prevention in children.  Aim: To illustrate child health, nurses and parenting counselors provided extended home visits for new parents.    Method: A qualitative design and the phenomenological approach are used. Seven interviews were carried out with Child health nurses and parenting counselors. The results were analyzed with a content analysis.  Results consist of four headings; Prerequisites for good cooperation, The importance of the meeting place, Concrete support for parents, Challenges to support parents  Conclusion: The result shows that the project helped child health nurses and parenting counselors provide increased security and support in the parenting role. They have learned that the collaboration in the project has been experienced positively as they together can support families with their specific knowledge. Their view is that the families appreciate the support offered and it is easier for them to discuss sensitive topics in their own home. The prerequisites for being able to respond to challenges in the project require staff support from the manager and training in different cultural approaches.

Bakgrund: Ätstörning bland barn och ungdomar leder till fysiskt och psykiskt lidande. Symtomen är matvägran, tvångsmässiga tankar på kost och vikt samt störd kroppsuppfattning. Trauma, grupptryck och genetiska faktorer är riskfaktorer för att insjukna och tidig upptäckt och behandling är viktigt för ett tillfrisknande. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete är viktigt för att upptäcka och förhindra ätstörning.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva skolsköterskans upplevelser av det hälsofrämjande arbetet för att förebygga ätstörning.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade enskilda intervjuer samt semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med tio skolsköterskor analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: salutogena möten, stödjande miljöer och känslor av otillräcklighet och frustration. Utöver detta identifierades åtta underkategorier.  Konklusion: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning bygger på ett salutogent förhållningssätt. Med sin närvaro och genom samarbetet med skolpersonal och föräldrar bidrar skolsköterskan till en stödjande miljö. Skolsköterskan känner ambition och meningsfullhet men avsaknad av resurser och kompetens leder till frustration och begränsning av ett fullvärdigt hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning / Background: Eating disorder among children and adolescents lead to physical and emotional suffering. Symptoms include refusing to eat, obsessive thoughts about food and weight and disturbed body image. Trauma, genetic factors and peer-pressure are risk factors and early discovery and treatment is important for recovery. The school nurse has, through health promotion and preventive work, an important role to prevent and discover eating disorder.  Purpose: The aim of this study was to describe the school nurse's experiences of health promotion in school to prevent eating disorder.  Method: A qualitative method with an inductive approach was used and the result was achieved using a qualitative content analysis. Semi-structured interviews and focus group interviews were conducted with ten school nurses.  Result: The study resulted in three main categories; salutogenic meetings, supportive environments and feelings of inadequacy and frustration.  Furthermore, eight subcategories were identified.  Conclusion: The school nurse health promotion to prevent eating disorder is based on a salutogenic approach. By being present and by cooperating with school staff and parents, the school nurse contributes a supportive environment. The school nurse has ambitions for this work and finds the work meaningful, but lack of resources and competence leads to a sense of frustration and limitation of an effective health promotion to prevent eating disorder.

Bakgrunn Ergoterapeuter skulle, med bakgrunn i  sin utdannelse, kunne anvende sin kompetanse til både helsefremmende arbeid generelt og til helsefremmende arbeidsplasser. Til tross for dette er det foreløpig få som har spesialisert seg innen områdene arbeidshelse og folkehelse. Ved å utnytte kompetansen sin til helsefremmende arbeidsplasser kunne ergoterapeutene bidratt til å påvirke både den enkelte arbeidstakers helse, arbeidsmiljøet og på sikt også det arbeidsrelaterte sykefraværet. Hensikt med studien var å tydeliggjøre hva ergoterapeuter selv mener de har av kompetanse omkring helsefremmende arbeid og hvordan de anvender denne kompetansen i sitt daglige arbeid, med spesifikt fokus på: -          hvilken kompetanse de mener at de har om helsefremmende arbeidsplasser; -          hva de mener de savner av kompetanse om helsefremmende arbeidsplasser; -          deres erfaringer med eget arbeidsmiljø som helsefremmende; og -          deres tanker og meninger om fremtidsutsikter for helsefremmende ergoterapi Metode I denne oppgaven er det valgt en kvalitativ tilnærming og data er samlet inn via fokusgruppediskusjoner. Analyse av materialet er gjort med kvalitativ innholdsanalyse. Resultatene viser at selv om ergoterapeutene i denne studien beskrev et salutogent fokus og et helsefremmende arbeidssett, arbeider de i dag hovedsakelig på individnivå. Individfokuset deres er sterkt forankret i deres praksis og ser ut til å påvirke yrkesutøvelsen slik at de ikke bruker sin helsefremmende kompetanse på system- og samfunnsnivå i vesentlig grad. Samtidig mente de at det er mye som tyder på at deres kompetanse er for lite kjent blant folk flest, samarbeidspartnere og hos myndighetene, hvilket kan forklare at den ikke blir benyttet. Sammenfatning Mens ergoterapeutenes utsagn tyder på at de har mye kunnskap og erfaring med helsefremmende arbeidsplasser, viser funnene at de ikke ser betydningen av å bruke denne kompetansen til å utvikle helsefremmende arbeidsplasser. Funnene viser videre at ergoterapeutene i denne studien skulle kunne anvende sin kompetanse til både helsefremmende arbeid generelt og til helsefremmende arbeidsplasser. Selv om dette er en kvalitativ studie, er det sannsynlig at resultatene kan gjelde generelt for ergoterapeuter i Norge, noe som kunne vært interessant å undersøke videre / Background. Occupational therapists are trained to use their general competence in health promotion to initiate healthy workplaces. However very few therapists specialize in areas that combine occupational health and public health. By using their competence regarding healthy workplaces, therapists could positively impact employee health and work environments and likely reduce sick leaves that result from working conditions. The purpose of this study was to clarify the therapists’ opinion of their own competence in health promotion, and also determine how they use that competence in their daily work, focusing especially on: -          self-evaluation of their own competence regarding healty workplaces; -          their opinions on what competence they lack in this area; -          their personal experience with healthy promotive workplaces; and -          their thoughts and opinion on the potential for health promotion in occupational therapy Method. We chose a qualitative approach using focus groups and prosessed collected data  using thematic content analysis. The findings suggest that although study participants maintain a salutogenetic focus and a health promotional way of working, they currently work mainly at an individual level. Focus on the individual is deeply rooted in their practice and seems to influence their work such that they hardly use their health promotion competence on a system or a societal level. They also described their competencies as unknown by citizens, collaborating partners and authorities, possibly explaining why their competence is not in demand. Conclusions. While their statements indicate much knowledge and experience about healthy workplaces, our findings show that they don’t appreciate the importance of using that competance to initiate healthy workplaces. We further determined that study participants should be able to use their general competence in health promotion to initiate healthy workplaces. Allthough this is a qualitative study, our results may be valid for all the occupational therapists in Norway, an aera that requires further investigation. / <p>ISBN 978-91-82721-92-4</p>

Bakgrund: Övervikt och fetma bland skolbarn har ökat dramatiskt sedan 1980-talet. Detta är oroväckande då fetma ökar risken för ohälsa. Skolsköterskans främsta uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, ett arbete som till stor del sker genom hälsosamtal och hälsobesök. Föräldrars utbildningsnivå samt ekonomi har påverkan på barnets hälsa. Barn, vilka växer upp i socioekonomiskt svaga områden, löper högre risk att utveckla övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet med elever som har övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. 13 skolsköterskor intervjuades. Dessa intervjuer analyserades genom fenomenografisk analys. Resultat: Skolsköterskans förmåga till att skapa ett positivt möte med elever och deras familjer är betydelsefullt för att det hälsofrämjande arbetet ska bli framgångsrikt. Resultatet mynnade ut i tre beskrivningskategorier: Förståelse för familjens situation, Motivation en avgörande faktor, Mod att visa på problemet. Konklusion: Evidensbaserad kunskap samt beprövade metoder är en förutsättning för det hälsofrämjande arbetet med övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Ytterligare diskussioner bör föras på grupp- och organisationsnivå. Samhället har ett ansvar att bidra till det hälsofrämjande arbetet med det ökande hälsoproblemet, övervikt och fetma bland barn och ungdomar. / Background: Overweight and obesity is a growing problem among school children. It has increased dramatically since the 1980´ties. One of the most important part of the school nurse's job is to work with health prevention and health promotion. Children who grow up in socioeconomically disadvantaged areas are at higher risk to develop overweight or obesity. Purpose: The purpose of this study was to describe school nurses´ experiences of the health promotion work with children living with overweight and obesity in socioeconomic disadvantaged areas. Method: Qualitative method with inductive approach was used. 13 school nurses were interviewed. The interviews were analyzed by a phenomenografical method. Result: The school nurse’s ability to create a positive meeting with the pupil and its family is important to make the health promotion work successful. The study resulted in three description categories: Understanding of the family's situation, Motivation a crucial factor and Courage to indicate the problem. Conclusion: It is important to have evidenced knowledge and proven techniques in the health promotion work with children living with overweight or obesity in socioeconomically disadvantaged areas. Further discussions is important to develop the health promotive work, both in group and organisational level. The society has a responsibility to contribute to the health promotion work, regarding the increasing health problem.

Bakgrund: I Sverige har alla rätt till god hälsa. Faktorer som inverkar på hälsa är individens levnadsvanor och ekonomi. Faktorer som sjukdom, sociala relationer och arbetslöshet inverkar på antalet socioekonomiskt utsatta personer som ökar i antal. Distriktssköterskan har en viktig roll i hälsofrämjande arbete med personer i socioekonomisk utsatthet genom rådgivning, stöd och sätta upp individuella mål så personen hittar sin egen drivkraft till att göra livsstilsförändringar.   Syfte: Syfte med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande med personer i socioekonomisk utsatthet   Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide med öppna frågor. Nio distriktssköterskor deltog. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.   Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev att bemötande, skapa tillit och behandla alla lika var viktigt. De beskrev olika strategier för att nå fram till dessa personer genom att möta personen där den är, göra förändringar i små steg och ha regelbundna uppföljningar för att uppnå ett hållbart resultat i det hälsofrämjande arbetet med livsstilsförändringar.   Slutsats: För att uppnå ett hållbart resultat i det hälsofrämjande arbetet med personer i socioekonomisk utsatthet och livsstilsförändringar var det viktigt att möta personen där den var, göra förändringar i små steg och ha regelbundna uppföljningar. / Background: In Sweden everyone has the right to good health. Factors affecting health are the individual's lifestyle and finances. Factors such as illness, social relationships and unemployment affect the number of socio-economically vulnerable people who increase in numbers. The district nurse has an important role in health promotion work with people in socio-economic vulnerability through counseling, support and setting individual goals so people who have their own driving force to make lifestyle changes.   Purpose: The purpose of the study was to describe the district nurses' experience of working health promotion with persons in socio-economic vulnerability.   Method: The study had a description design with a qualitative approach. Data was collected with semi-structured interviews based on an interview guide with open questions. Nine district nurses participated. The analysis was conducted with qualitative content analysis.   Main result: The district nurses described that attending, creating trust and treating everyone equally was important. They describe different strategies for reaching these people by meeting people where they are, making changes in small steps and having regular follow-ups to achieve a sustainable result in the health promotion work on lifestile changes.   Conclusion: In order to achive a sustainable result in the health promotion work with people in socio-economic vulnerability and lifestyle changes, it was important to meet people where it was, make changes in small steps and have regular follow-ups.

Previous research about dropout-students where the student has a long absence from school shows different complicated causes to them staying at home. Non secondary education leads to less chances of work and eventually a worse quality of life, often related to mental illness. The purpose of the study was to investigate the causes of staying at home from school, how the professional closest to these students work, and with what resources they can get adolescents back to school. From three research questions we have investigated the professionals perceive the courses about staying at home from school, how the different professionals with the dropout-students work and which factors has according to the professionals greatest impact to get the dropout-students back to school. The result has come from interviews with different professionals that later are thematically analyzed with help from the ecology development, salutogenesis and SOC (Sense of Coherence). It showed that combinations of different courses for example neuropsychiatric disabilities, mental illness, bad relationships and lack of support may be behind the adolescents long-term school absence. Collaboration and good relations between home and school and with other professionals is important to strengthen the individuals own resources for a comeback. / Tidigare forskning om hemmasittare där eleven har långvarig skolfrånvaro visar att det finns olika komplexa orsaker till att eleven börjar stanna hemma från skolan. Utebliven gymnasieutbildning leder till mindre chanser att få arbete och på sikt en sämre livskvalitet, ofta relaterad till psykisk ohälsa. Syftet med studien var att studera yrkesverksammas uppfattningar om orsaker till hemmasittande, hur de yrkesverksamma närmast hemmasittande gymnasieelever arbetar, samt med vilka resurser de kan få ungdomar tillbaka till skolan. Utifrån tre frågeställningar har vi undersökt; vad uppfattar de yrkesverksamma att orsakerna kan vara bakom hemmasittande, hur arbetar de olika professionerna med hemmasittande elever och vilka faktorer har enligt de yrkesverksamma störst påverkan för att få tillbaka hemmasittare till skolan. Resultatet har framkommit genom intervjuer med olika professioner som sedan analyserats tematiskt med hjälp av utvecklingsekologin, salutogenes och kasam (känsla av sammanhang). Det visade sig att kombinationer av orsaker som till exempel neuropsykiatriska funktionshinder, psykisk ohälsa, dåliga relationer och bristande stöd kan ligga bakom att ungdomen blir långvarigt borta från skolan. De olika relationerna eleven har samt bemötandet från olika yrkesverksamma är viktiga faktorer för återgång till skolan. Samarbete och goda relationer mellan hem och skola, samt med andra yrkesverksamma är viktigt för att stärka individen och ta vara på dennes egna resurser för en återgång.

Syftet med den här studien är att undersöka mellanchefers upplevelse av det hälsofrämjande arbetet inom äldreomsorgen. Materialet omfattar semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer som alla är verksamma inom äldreomsorgen. Vår valda metod är kvalitativ undersökning och analysen av data gjordes genom kategorisering. Den teoretiska ansatsen är känslan av sammanhang (KASAM) samt Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd-modellen. Tidigare forskning påvisar att ledarskapet har en betydande roll för den psykosociala arbetsmiljön. Flera studier visar även på att det behöver finnas tillräckliga resurser för att kunna bedriva ett hälsofrämjande arbete. Delaktighet och engagemang är två viktiga beståndsdelar som lyfts fram för att främja medarbetarens arbetsmiljö. Uppsatsens resultat visar att mellanchefers upplevelser är liknande vad gäller ansvar och möjligheten att skapa delaktighet. Vad som skiljer sig åt i mellanchefernas upplevelse är hanteringen av de tillgängliga resurserna. Alla respondenter var eniga i att kommunikation med medarbetarna är A och O för att främja en god arbetsmiljö. / The aim of this study is to examine how the head of units in elderly care experience health promotion work. The data includes six semi structure interviews with head of units who are all operative in elderly care. Our method for collecting data is qualitative and the analysis is done through categorizing. The theoretical approach is a sense of coherence( KASAM) and Karasek and Theorells demand-control-support-model. Previous research show that leadership has a significant role on the psychosocial working environment. Several studies also shows that adequate resources is necessary to manage the health promotion work. Participation and involvement are two important elements presented to promote the employees working environment. This study show that the experiences of eldery cares head of units are similiar when it comes to responsibility and the possibility to create participation. The difference in the experiences are how the head of units handle the available resources. All the respondents agree that communication is the key for a good work environment.

Step competition is a type of health-promoting activity in the form of an exercise intervention with a focus on increasing physical activity among employees of an organization. The purpose of the present study is to investigate what employees, who have participated in an exercise intervention initiated by their organization in the form of a step competition, describe as motivation for participating. A total of ten people participated in the study, men and women aged 23–59 years (M=37.7), of which three were men and the remaining seven were women. All interviewees work full-time with sedentary tasks at the same organization and they all have been engaged in various forms of exercise before the study. The present study has used an individual unstructured interview technique. The results were classified into six main themes of motives for participation; reducing sedentary workdays, the desire to move outdoors, competition as exercise, feeling a sense of community, the simplicity of the step competition and the health benefits that come with exercise. Based on the results from the present study, similar interventions are recommended to be implemented at organizations as the study has shown positive benefits such as reducing sedentary time, increasing outdoor time, promoting community, being simple and promoting well-being, and has shown motivation for participation. / Stegtävling är en typ av hälsofrämjande aktivitet i form av motionsintervention med fokus påatt öka fysisk aktivitet hos anställda på en organisation. Syftet med föreliggande studie är attundersöka vad anställda, som har deltagit i en motionsintervention initierad av sinorganisation i form av stegtävling, beskriver för motiv till deltagandet. I studien medverkadetotalt tio personer, män och kvinnor i åldrarna 23–59 år (M=37.7) varav tre var män ochresterande sju var kvinnor. Samtliga intervjupersoner arbetar på heltid med stillasittandeuppgifter på samma organisation samt att alla har ägnat sig till olika former av motion innanstudien. Föreliggande studie har använt sig av en individuellt ostrukturerad intervjuteknik.Resultatet klassificerades in i sex huvudteman av motiv för deltagande; minska stillasittandetunder arbetsdagarna, önskan att röra på sig utomhus, tävling som träning, att kännagemenskap, enkelheten med stegtävlingen och hälsofördelar som kommer med motion.Baserat på resultatet från föreliggande studie rekommenderas liknande interventioner attimplementeras på organisationer då studien har visat positiva fördelar såsom att det minskarstillasittandet, ökad utomhusvistelse, främjar gemenskap, är enkel och främjar välbefinnandesamt att detta visat på motiv för ett deltagande.

Bakgrund: Sexuell hälsa integreras i övergripande hälsa, välbefinnande och livskvalitén. Skolans sex- och samlevnadsundervisning ska ge elever en kunskapsgrund för att de ska kunna utveckla sin sexualitet. Sex- och samlevnadsundervisningen idag är bristfällig. Skolsköterskor kan, tillsammans med lärare, ge elever korrekt kunskap i sex och samlevnad. Syfte: Att belysa skolsköterskors roll i sex- och samlevnadsundervisning för elever i grundskolan. Metod: Kvalitativ metod valdes. Ändamålsenligt urval gjordes och åtta skolsköterskor deltog genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskornas roll i sex- och samlevnadsundervisning relateras till elevcentrerat arbete samt organisatoriska förutsättningar. Undervisningen utformas utifrån vad elever efterfrågar samt utifrån grundläggande biologi. Samverkan kring sex och samlevnadsundervisning sker inom skolan samt utanför skolan med vårdnadshavare. Skolsköterskorna samverkar inom skolan i varierande utsträckning med kurator eller klasslärare i undervisning kring sex och samlevnad. Skolsköterskorna upplever begränsningar i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning i form av bristande tid och användbart material samt oklar ansvarsfördelning inom skolan. Konklusion: Skolsköterskors roll i kunskapsområdet är viktig då de utifrån sin profession kan bidra med yrkesspecifik kunskap. Skolsköterskors erfarenheter av sex och samlevnadsundervisning varierar avseende omfattning och utformning vilket bidrar till att undervisningen kan upplevas bristfällig och olik. Implementering av kunskapsområdet och samverkan mellan skolans professioner kan bidra till en mer jämlik och förbättrad undervisning. / Background: Sexual health is integrated into quality of life. The sexual health education in school is supposed to provide students with a base of knowledge, to enable the development of their sexuality. Sexual health today is deficient. School nurses are in position, together with teachers, to give students the correct knowledge of sexual health. Aim: To illustrate the role of school nurses in sex health education for students in primary school. Method: A qualitative method was chosen. An appropriate selection was used. 8 school nurses participated through qualitative, semi-structured interviews. The data material was analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The role of school nurses in sexual health education is related to studentcentered work and organizational conditions. Sexual health education is designed based on what students demand and also based on basic biology. Collaboration on sexual health takes place within the school and outside the school with guardians. The school nurses collaborates to some extent with a curator or class teacher in sexual health education. The school nurses experiences limitations in the existing sexual health education in due to lack of time and useful material as well as unclear division of responsibilities in school. Conclusion: The role of school nurses in sexual health education is important. The school nurses experiences of sexual health education varies in extent and design which contributes to a feeling of a deficient and different education. Implementation of the knowledge area and collaboration between the school's professionals can contribute to improved and equal teaching.