The purpose of this study was to investigate how the social services work with honor-related violence and oppression, and how action plans are implemented into the work. Honor-related violence and oppression is a relatively new problem in Sweden and for a long time, the social services have lacked strategies for how the problem should be handled. Evaluations of the social services have shown that several municipalities in Sweden lack specific action plans against honor-related violence and oppression, as well as routines and guidelines for their work in this area. This study is based on qualitative interviews with five professional social workers from different municipalities. Through the interviews, each social worker’s view on the work of honor-related violence and oppression and the importance of the action plan have been highlighted. The results showed that the social workers described their work in a similar way but their view on the importance of an action plan differed. Based on the results of the study, our conclusion was that action plans can be a solid ground that creates a unified structure for the social services, and are therefore important in the work against honor-related violence and oppression. / Studiens syfte var att undersöka hur socialtjänsten arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck samt hur handlingsplaner är implementerade i arbetet. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett relativt nytt problem i Sverige och socialtjänsten har under lång tid saknat strategier för hur arbetet med problematiken ska genomföras. Utvärderingar av socialtjänstens arbete har visat att flera av landets kommuner saknar specifika handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck samt rutiner och riktlinjer att arbeta efter. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem socialsekreterare från olika kommuner. Genom intervjuerna har socialsekreterarnas syn på arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck och handlingsplanens betydelse belysts. Resultat visade att socialsekreterarna beskrev arbetet på liknande sätt medan synen på betydelsen av en handlingsplan skiljde sig åt. Utifrån studiens resultat blev vår slutsats att handlingsplaner kan vara en grund som skapar enhetlig struktur för socialtjänsten och därmed är viktiga i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt anknutna arbeten definierar och hanterar ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Det för att öka kunskapen om utvecklingsområdet hedersrelaterat våld och förtryck i det sociala arbetets yrkesutövning. Studien är en kvalitativ intervjustudie där empirin baseras på sex intervjuer, med sju yrkesverksamma respondenter inom socialt anknutna arbeten, vilka hanterar ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Det teoretiska begreppet som appliceras på studien är Karpmans dramatriangel (2014) för att kunna förklara, analysera och tolka vårt funna datamaterial. I studiens resultat fann vi att tidigare forskning och respondenternas uppfattning om definitionen av hedersrelaterat våld och förtryck delvis överensstämmer. Sammantaget definierar det som en kollektivistisk patriarkalisk struktur vars största tyngd ligger i kollektivets anseende. Vi belyser även den rådande konflikten som existerar inom forskningsområdet som utgår ifrån tre olika förklaringsmodeller om varför hedersrelaterat våld och förtryck uppstår. Vi kunde i våra respondenters svar finna nyanser av den kulturbetingade förklaringsmodellen. Med denna utgångspunkt görs sedan kopplingar till de yrkesverksammas bedömningar av hedersrelaterat våld och förtryck, som någonting som främst görs på grund av yrkeserfarenhet, livserfarenhet samt utifrån andra yrkesverksammas kunskap om ämnet. Utarbetade metoder används i vissa fall i form av socialstyrelsens modell PATRIARK samt egna modeller som de yrkesverksamma har skapat själva. Det är dock valfritt och således har vi inte funnit någon genomgripande metod för hur bedömningen och hanteringen av hedersrelaterat våld och förtryck sker. Resultatet pekar på ett omfattande behov av nationellt utarbetade riktlinjer och förhållningssätt i arbetet med hedersproblematik där alla kommuner i landet arbetar på samma sätt. / The purpose of this study was to investigate how professionals in social works define, assess and handle a matter regarding honor-related violence and oppression. This is to increase knowledge about the development area of honor-related violence and oppression in practice of social work. The study is a qualitative interview study, where the empirical data is based on six interviews with seven professional respondents within socially connected works that handle and assess matters related to honor-related violence and oppression. The theoretical concept applied to the study is Karpman's dramatriangle (2014) this in order to explain, analyze and interpret our found data material. In the study results we found that the earlier research and respondents 'perception of the definition of honor-related violence and oppression matched and defines it as a collectivist patriarchal structure whose main weight lies in the collective's perception. We will also highlight the current conflict that exists in the research area which is based on three different explanatory models of why-related violence and oppression, and in our respondents response we could find a nuanced answer in the cultural explanation model. With this as a starting point, connections to the professionally made assessments of honor-related violence and oppression then make connections as something primarily done because of professional experience, life experience and also from other professions 'knowledge of the subject. Developed methods are used in some cases in the form of “Socialstyrelsen” model “PATRIARK” and own models that the professionals have created themselves. However, this is optional and because of that, we have not found any exhaustive method for how the assessment and management of honor-related violence and oppression takes place. The result points to an extensive need for development of nationwide guidelines and approaches in the work on honor-related violence where all municipalities in the country

Syftet med studien är att på en kommunal nivå undersöka hur arbetet och kompetensen kring hedersrelaterat våld och förtryck ser ut inom socialtjänsten. Fokus är på socialarbetares upplevelser och resonemang kring hedersrelaterat våld. Studien har en kvalitativ forskningsansats och syftet har uppnåtts genom semistrukturerade telefonintervjuer med socialarbetare i 15 kommuner, fördelat på två län. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av tematisk analys. Intervjudeltagarnas uttalanden har tolkats med hjälp av Michael Lispkys teori om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt med begrepp som kulturessentialism och postkolonial teori.  Resultatet visar på att det finns särskild kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck inom de flesta kommuner men att den ofta är knuten till enskilda handläggare. Det har även framkommit hur viktigt kunskap är för att identifiera och ge rätt stöd i hedersrelaterade ärenden. Gemensamt för de insatser som erbjuds offer, familj och förövare är att få av dem är anpassade för hedersproblematik. De insatser som erbjuds utsatta individer tycks tillgodose deras behov av skydd men tvingar också individen att genomgå stora uppoffringar, därmed finns ett behov av att utveckla och förbättra dessa insatser. Vidare framgår att det finns delade meningar om vad hedersrelaterat våld och förtryck antas bero på samt inom vilka familjer det förekommer. Vissa uttrycker att hedersrelaterat våld endast förekommer inom vissa kulturer och grupper, medan andra menar att så inte är fallet. / The purpose of the following study is to examine how the work is organized on a municipal level and what expertise social workers in different municipalities have about honor-related violence. The focus is on social workers experiences and reasoning about honor-related violence. The study has a qualitative research approach, and the purpose has been achieved by doing semi-structured interviews per telephone with social workers from 15 municipalities, divided into two regions. The collected data has been analyzed through a thematic analysis. The statements of the study participants have been interpreted with help from Michael Lipsky's theory about street-level bureaucracy and discretion and also by the terms culture essentialism and postcolonial theory.  The results show that in most of the municipalities the social workers have special skills about honor-related violence, though the skills are often directly linked to individual employees in the organization. It has also emerged how important knowledge is to be able to identify and to give the right support in honor-related cases. Common for the interventions social services are offering victims, families and perpetrators is that few of them are adjusted for honor-related issues. The interventions that are offered to victims seems to meet their needs of shelter although it comes with great personal sacrifices, therefore there is a need to develop and improve the interventions. Further there are split opinions about what the causes for honor-related violence are and within which groups it occurs. Some of the participants expresses that honor-related violence only occurs in certain cultures and groups, while other claims the opposite.

People living with honor-related violence and oppression has in many cases a limited room for maneuver. Even though it exists several organizations today that work to support vulnerable people in Sweden, the problems remain. The present study aims to examine Swedish located and thereby obtain an increased knowledge and a deeper understanding of the organizations work and their crime prevention efforts against honor-related violence and oppression. The study conducted qualitative semi-structured interviews with five different organizations, all of which worked with support and protection efforts for people who are exposed to honor-related violence and oppression. The results showed that the context of honor is governed by patriarchal societal that are reproduced for generations. As, according to the context of honor, it is of great importance that women follow the group’s norms, it leads to women being most exposed to the problem. Therefore, should more organizations develop preventive measures towards changing attitudes of the perpetrator. At last, the results showed that more knowledge is required to be able to create more long-term efforts that prevent the emergence of honor-related violence and oppression. / Personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck har i många fall ett begränsat handlingsutrymme. Trots att det idag finns flera verksamheter som arbetar med att stödja personer som är utsatta i Sverige, kvarstår problematiken. Den föreliggande studien syftar till att undersöka svenskbelägna verksamheter och därigenom erhålla en ökad kunskap och en djupare förståelse om verksamheternas arbete och deras brottspreventiva insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien genomförde kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem olika verksamheter som alla arbetade med stöd- och skyddsinsatser till personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet visade att hederskontexten styrs utifrån patriarkala samhällsstrukturer som reproduceras i generationer. Då det enligt hederskontexten är av stor vikt att kvinnor efterföljer gruppens normer leder det till att kvinnor blir mest utsatta för problematiken. Därför bör fler verksamheter utveckla förebyggande insatser mot att förändra attityderna hos gärningspersonen. Slutligen krävs mer kunskap för att kunna skapa långsiktiga insatser som förhindrar uppkomsten av hedersrelaterat våld och förtryck.

The purpose of this study is to examine the leaving process of girls, who have been exposed to honor-related violence and oppression, thereby creating knowledge to provide suitable and useful support for these women. The theories we have used in this study is shame, guilt and the process of role exit. In our qualitative study, content analysis is used as an analysis method. The study was conducted through analyses of five autobiographical stories written by women who have been exposed to honor-related violence and oppression in Sweden. The results of the study shows that Holmberg and Enanders (2011) theory of the leaving process isn’t designed and adapted to be applicable in an honorary context, which we with our study have contributed to make viable. Feelings of guilt and shame appear frequently in the women's stories. A conclusion we have drawn about honor related violence and oppression is that it is a complex phenomenon that is difficult to define, this result is in line with previous research.

Frågan om hedersrelaterat våld och förtryck fick sin livliga debatt i svensk politik i slutet av 1990-talet, efter hedersmordet på Sara år 1996 och Pela år 1992. Regeringen har betonat att samverkan mellan olika aktörer, myndigheter och ideella organisationer är en väldigt viktig faktor för framgång gällande att förebygga våld i nära relationer. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka den regionala samverkan i Västmanlands län gällande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta leder oss till frågeställningarna; Vilka föreställningar förekommer i den regionala samverkan om maskulinitet och femininitet? Vilka hinder identifieras av olika aktörer inom arbetet mot hedersrelaterat våld ur ett genusperspektiv? Vilka möjliga implementeringsinsatser identifieras av aktörerna? Metodvalet för studien utgår från en kvalitativ forskningsintervju, där vi främst söker förståelse för världen från intervjupersonens synvinkel och upplevda erfarenheter, samt att intervjupersonen får uttrycka sig i egna ord. Våra resultat och analys påvisar, tillsammans med bekräftande teorier och tidigare forskning, att det krävs ökad kunskap kring pojkar och omedvetna föreställningar. Det krävs också en tydligare samverkansrutin med praktiskt metodstöd och ekonomiska resurser, där dessa två faktorer går hand i hand för att förstå problematiken, samt för att förhindra och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Det går inte att utesluta det ena eller det andra, då varje aspekt kompletterar varandra och bidrar till effektiva förbättringar. / The issue of honor-related violence and repression contributed to a lively debate in Swedish politics in the late 1990's, after the honor killings of Sara in year 1996 and Pela in year 1992. The government has emphasized that collaboration between various actors, authorities and non-profit organizations are very important factors for sucess in preventing violence in close relationships. The purpose of the study is to investigate from a gender perspective the regional cooperation in Västmanland County regarding the work on honor-related violence and opression. The issue leads us to ask the following questions; What are the notions of masculinity and femininity that exist in this regional collaboration? Which obstacles identified by various actors in the work against honor-related violence or a gender perspective? What possible implementation efforts are identified by the actors? The method for this study is based on a qualitative research interview. Where we primarily seek an understanding of the world from the interviewer's point of view and experience, and that the interviewee is allowed to express themselves in their own words. The results and analysis show that together with confirmed theories and previous research it requires increased knowledge about boys and men's vulnerability, as well as men's and gender norms that exist together with unconscious notions. There is also a need for clearer collaboration routines with practical method support and financial resources. Where these two factors go hand in hand to understand the problem, and to prevent honor-related violence and oppression. It is not possible to exclude one or the other, as each aspect complements each other and the measure for effective improvement.

Syfte: syftet med denna undersökning är att undersöka om implementeringen av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i Västerås kommun kan anses vara ett fall om kollaborativ styrning. Samt vilka hinder identifieras i arbetet nit hedersrelaterat våld och förtryck. Metod: forskningsmetoden bygger på en fallstudie och kvalitativa forskningsintervjuer. Respondenterna representerar den offentliga sektor, ideella sektor och civilsamhället från Västerås kommun. Material: allt styrdokument som används i denna undersökning är hämtat från Västerås kommuns hemsida, om deras arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt intervjuer med respondenter från offentlig sektor, ideell sektor och civilsamhället i Västerås kommun. Sammanfattning: analysen av styrdokument och intervjuerna resulterade i att arbetssättet i Västerås kommun mot hedersrelaterat våld och förtryck tillämpas på kollaborativ styrning. Detta beror på att kommunen, tillsammans med andra sektorer, samarbetar med varandra för att nå gemensamma mål. Samarbetet präglas främst av IOP avtal med ideella organisationer som Here 4U i detta fall. Civilsamhället är dock inte inkluderat i verkligheten som det framgår i Västerås kommuns handlingsplan i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Hinder som uppstår i kommuns arbete är främst brist på resurser och ekonomiskt stöd. Forskningen avslutas med en reflektion över metod delen och förslag på vidare forskning om hedersrelaterat våld och förtryck. / Purpose: The purpose of this research is to investigate whether the implementation of the work against honor-related violence and abuse in Vasteras municipality can be considered a case of collaborative governance. And What shortcomings arise in the work against honor-related violence and abuse. Method: The research is based on case study and qualitative research interviews, where the interviewees represent different representative from the public sector, non-profit sector the civil society in Vasteras. Material: All the material used in this research has been gathered from documents from Vasteras municipality website regarding their work against honor-related violence and abuse, as well as interviews with officials and staff from other sectors in the municipality. Conclusion: The analysis of governing documents and the interviews resulted in the case of Vasteras municipality being applied to collaborative governance. This is due the municipality, together with other sectors, collaborates with each other to achieve the goals. Collaboration is mainly character by the signing of IOP agreements with non-profit organization such as Here 4U in this case. Civil sector is not sufficiently included on reality as it appears in Vasteras action plan, lack of resources and financial support has been common responded for the interviewers. The research ends with a reflation on the method section and further research on honor-related violence and abuse. / Nej

Aim: The aim of this study was to examine whether and, if so, how the child perspective forms a basis for the social workers work with young people/children who are exposed to honour-related violence/abuse. The following questions are specified; how do social workers describe their work with honour- related violence and oppression? How can the choices the social workers makes in the work with honour-related violence against children be understood in relation to the child perspective? Method: The study is based on six qualitative semi-structured interviews with social workers at the social services. The results in this study have been analyzed with the help of theory childhood sociology and previous research. Result: The study results show that all interviewees experienced difficulties in the work of handling different cases. Among other things, they considered that with the information they receive, it is difficult to make a correct risk assessment. Interviewees experienced difficulties in the individuals changing their stories. The study also shows that the social workers try to help children become involved in issues that concern them and that they take into account the child's perspective and the child's best interests.

Studiens syfte var att undersöka skolors och skolkuratorers arbete med att uppmärksamma, förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Intervjuer genomfördes med sex skolkuratorer i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade varierande erfarenheter gällande skolans arbete med och kunskap om problematiken. En stor del av skolkuratorerna beskrev en avsaknad av en handlingsplan och riktade insatser specifikt mot hedersrelaterat våld och förtryck medan ett fåtal beskrev ett mer utvecklat och inriktat arbete mot problematiken. Mänskliga rättigheter och barnkonventionen visade sig vara grundläggande beståndsdelar i det förebyggande och motverkande arbetet och att kunskap och relationen till eleven är av vikt för att kunna uppmärksamma och upptäcka problematiken. Samverkan, organisatoriska faktorer samt sociala konstruktioner ansågs påverka handlingsutrymmet och arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet visade även ett behov av ständig kompetensutveckling samt att det förebyggande och motverkande arbetet alltid måste utvecklas och uppdateras. / The aim of the study was to examine how schools and school counselors pay attention to, prevent and counteract honour related violence and oppression. Six school counselors were interviewed in a qualitative study. Results showed varying experiences regarding the school’s work with and knowledge of the problem. A majority described a lack of an action plan and specific interventions against honour related violence and oppression while a few described a focused work against the problem. Human rights and the Convention on the Rights of the Child were fundamental components of the preventive and counteracting work and that knowledge and the relationship with the student are important to be able to pay attention to and identify the problem. Collaboration, organizational factors and social constructions affected the work and discretion. The results demonstrate a need for constant competence development and that preventive and counteracting work must always be developed and updated.

This thesis examines the Swedish government’s politics that aim to counteract honor related violence and oppression. The study uses a qualitative text analysis to interpret how the concept of honor related crimes is represented in two government documents. Moreover, the thesis applies an intersectional perspective on the analysis, in order to examine whether the Swedish government considers multiple power structures in their representation of the problem with honor related violence and oppression. Also, the study investigates which individuals or groups that, explicitly or implicitly, are assumed to be included in the government’s representation of the issue. The result of the analysis shows that honor related crimes are represented to be caused by strong patriarchal and heteronormative values. Consequently, girls and young women and LGBT people are assumed to be particularly vulnerable groups. Furthermore, the interpretation of the documents implicitly suggests that honor related violence and oppression mainly is represented to be a problem for people with other ethnic background. Finally, the analysis shows some intersectional awareness in the representation of honor related crimes, although less so in the suggested measures.