Title:  Will you cope, without your family? – The importance of support for youths who are subject to honour related violence.   The aim of this study has been to examine which support has been given to the youths who have been subjected to honour related violence and their experiences about the support. The data were collected through four semi-structured, qualitative interviews with youths who had separated from their families. The result showed that according to an intersectional perspective the individual needs should dictate the support offered and that honour related violence is a complex problem. System theory, shows us that it is important to belong to a family system, whether it is biological or not – is of less importance. The social services and the foster homes are important for the youths in their efforts to cope without their families Based on the results, our conclusion is that many need a lot of therapy in order to return to a “normal life”. / Orkar du, utan din familj? – Betydelsen av stödinsatser till ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens syfte var att undersöka vilket stöd, ungdomar som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HRV), fått samt deras upplevelse av detta. Data samlades in genom fyra semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med ungdomar som har haft ett uppbrott från sin biologiska familj. Resultatet visade att enligt intersektionellt perspektiv bör individuella behov styra det erbjudna stödet och att HRV är ett komplext problem. Systemteorin ger oss förståelse för familjens betydelse och vikten av att tillhöra ett familjesystem, biologiskt eller inte är av mindre betydelse. Både socialtjänsten och familjehemmen är viktiga för ungdomarna i deras strävan att orka utan sina familjer. Utifrån resultatet är vår slutsats att det för många krävs mycket samtalsstöd för att återgå till ett ”normalt liv”.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) drabbar barn som lever i en hederskultur. Idag lever minst 5 % av Sveriges skolbarn under HRV. Skolsköterskor har en central roll i att identifiera barn som är utsatta. I rollen ligger ett ansvar att lindra lidande, och att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Enligt vår kännedom finns inga tidigare studier i ämnet men angränsande studier ger kunskap om skolsköterskors viktiga roll. HRV leder till att barn blir begränsade i sina rättigheter och friheter. Studiens syfte är att belysa skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som utsätts för HRV. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultatet belyser skolsköterskans erfarenhet av att möta barn som utsätts för HRV i tre kategorier, relationens betydelse med det utsatta barnet, samverkans betydelse för skolsköterskorna kring det utsatta barnet och erfarenheten och kunskapens betydelse för skolsköterskornas agerande. Varje kategori inkluderar två till fyra underkategorier. I resultatet framkommer vikten av att tidigt identifiera barn som utsätts, att se tecken och att skapa en förtroendefull relation där det vårdande samtalet får ta plats. Även vikten av samverkan synliggörs. Det framkommer att brister i arbetet leder till osäkerhet hos skolsköterskorna. Slutsatsen är att skolsköterskors osäkerhet leder till att barn inte alltid får det stöd och hjälp som de behöver. Att möta komplexiteten vid HRV kräver mod, adekvat kunskap och kompetens. HRV behöver motverkas på samhällets alla nivåer.

Syftet med den aktuella studien är att utforska hur socialarbetare upplever sin kunskap och resurser i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Vi genomförde en kvalitativ undersökning som baserar sig på semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare från två olika kommuner i Sverige, som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade på bristande kunskap och resurser inom området, vilket resulterade i bristande trygghet på arbetsplatsen. Resultatet visade även på kopplingen mellan makt och kunskap och att dessa är förbundna och beroende av varandra. På så sätt utgör bristande kunskap i sin tur maktlöshet. Kunskapen blir därmed en livlina för att socialarbetaren ska kunna utöva den makt som behövs för att kunna hjälpa offer för hedersrelaterat våld och förtryck. Vår studie visar att det behövs mer forskning som ger nya infallsvinklar kring ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. / The purpose of the current study was to explore how social workers experience their knowledge and resources in their work with honor-related violence and oppression. We conducted a qualitative study based on semi-structured interviews with five social workers from two different municipalities in Sweden, who worked with honor-related violence and oppression. Collected data were analyzed using thematic analysis. The result showed a lack of knowledge and resources in the area, which resulted in a lack of security in the workplace. The result also showed the connection between power and knowledge and that these are interconnected and interdependent. Lack of knowledge in turn constitutes powerlessness. Knowledge thus becomes a lifeline for the social worker to be able to exercise the power needed to help victims of honor-related violence and oppression. Our study indicates that more research is needed that gives new perspectives on a work with honor-related violence and oppression.

Purpose: The purpose of this study has been to investigate how different municipalities act in their work against honor-related violence and abuse to increase understanding on how to best counteract honor-related violence and abuse. Method: This is a case study with an inductive approach that revolves around how municipalities implement decisions taken by the government and how they handle problems associated with the process of implementation. Datacollection has been made through interviews with different respondents that work against honor-related violence and abuse. Material: All material used in this survey has been gathered from the governments ten year strategy against honor-related violence and abuse, documents from the different municipalities websites regarding their work against honor-related violence and abuse as well as interviews with personal from the municipalities. Conclusion: The survey has shown that for the municipalities to be able to counteract honor-related violence and abuse, and to do what is expected of them, a variety of efforts is needed. The survey has also shown that there is some degree of co-operation between municipalities and non-profit organizations, however it was not clear if some level of co-operation between the municipalities and other authorities existed. It was also unclear how implementation of government decisions was performed. It was also established that the municipalities created regulations and guidelines based on the national board of health and welfare and government decisions.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett aktuellt och omdebatterat ämne i dagens Sverige. Enligt lag är det socialtjänsten som har det yttersta ansvaret i arbetet med att bistå de hedersutsatta med stöd, hjälp och skydd. Flertalet icke statliga organisationer som arbetar med dessa frågor har bildats, då kommunerna inte tycks ha möjlighet att ensamma bedriva kampen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Syftet med denna studie är att, genom socialarbetares berättelser, undersöka vilken roll icke statliga organisationer har i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt huruvida det finns ett samarbete mellan dessa organisationer och socialtjänsten beträffande arbetet. Vidare är syftet att undersöka socialarbetares upplevelser av sin egen utsatthet för hot och våld i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck inom icke statliga organisationer. För att undersöka detta har Göteborg valts som exempelkommun och således studeras organisationer som är verksamma inom kommunen och på något sätt arbetar med hedersrelaterade frågor. Datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, av semistrukturerad design, med fyra socialarbetare från tre olika organisationer. Intervjumaterialet har därefter bearbetats genom en narrativ analys med tematisk ansats.  Sammanfattningsvis tyder materialet i studien på att icke statliga organisationer har en viktig roll i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien visar att icke statliga organisationer fyller en unik funktion i jämförelse med andra aktörer och kompletterar Göteborgs kommuns arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Inom exempelkommunen finns en kommunikation mellan icke statliga organisationer och socialtjänsten i hedersfrågor, men hur samarbetet är utformat varierar. Denna studie visar att alla aktörer är av nytta i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, och att ett gott samarbete mellan icke statliga organisationer och socialtjänst gynnar de utsatta. Utifrån materialet i studien kan vi se att det finns en risk att socialarbetare inom icke statliga organisationer utsätts för hot eller våld i arbetet med hedersfrågor. Att vara medveten om att arbetet innebär risker kan leda till oro, dock främst för klienternas säkerhet.

I denna kunskapsöversikt undersöks vilka problem religionslärare upplevde med att undervisa om hedersrelaterat våld och förtryck inom sex och samlevnad. I kontrast till dessa upplevda problem ämnade kunskapsöversikten även finna exempel på hur religionslärare kan bemöta dessa upplevda problem. Bakgrunden till undersökningen uppstod dels ur författarens egen kunskapsbrist och nyfikenhet kring hedersfrågor i rollen som religionslärare, dels ur att hedersrelaterade frågor nämns specifikt i Skolverkets uppdatering kring sexualundervisning. Metoden för forskningsöversikten var att med särskilt utvalda nyckelord söka inom forskningsdatabaser efter forskningsartiklar och böcker relaterat till ämnet. Sedan presenteras och analyseras det utvalda materialet. Forskningsöversiktens slutsats kring upplevda problem är att eleverna inte inkluderas mer i planeringen av sexualundervisningen. Ytterligare en slutsats är att det kollegiala samarbetet kring planeringen av sexualundervisning mellan lärare är bristande, vilket då påverkar undervisningen negativt eftersom sexualundervisning är ämnesöverskridande. Kunskapsöversiktens slutsats kring metoder var att verklighetsbeprövande religionsdidaktik var särskilt lämpat för att tackla hedersrelaterade frågor inom sexualundervisningen. Även direkt och indirekt normkritik framhävs som fördelaktiga metoder för dels inkludering av eleverna, dels ett fördelaktigt sätt att diskutera hedersrelaterade frågor.

The aim of this study was to describe and analyze the terms for lgbtq people in an honor context. Qualitative, semi-structured interviews have been conducted with six people who identify with the lgbtq community and who describe that they have been exposed to honor related norms. The interviews were analyzed using Stockholms stads model about the staircase of honor and Suad Joseph's theory of connectivity. The results show that due to partly methodological shortcomings, it is difficult to determine whether the target group has been exposed to honor related norms or not. This is partly due to the fact that too few questions were asked about how the honor was expressed, but also to the fact that it is difficult to determine whether the target group is exposed to violence due to honor or due to heteronorms. Despite this, there are similarities between the interviewees and previous literature on the target group in terms of vulnerability, strategies and consequences. The conclusion is therefore that further research on the target group is needed to be able to more easily determine when people in the target group have been exposed to honor related norms or not.

This qualitative study focuses on counselors' views on honor-based violence and oppressionwith the purpose of comprehending how they perceive the phenomenon and how they identifyit when working with clients. The counselors' workplace conditions and their perceivedknowledge about the subject were also studied. We conducted semi-structured interviews withseven counselors in Sweden and a thematic analysis was conducted alongside Durkheim andLipsky’s theories to further deepen the analysis of the results. The results were divided intothree parts, each containing two to three identified themes and representing the study’squestions: the definition of honor culture, workplace conditions and state of knowledge. Theresults showed that counselors mainly defined honor culture as a structure with strong normsand gender roles, some of them related the phenomenon to religion and other ethnic cultures.The results also showed how the counselors identify honor-based violence when working withclients and that the workload experienced by the counselors influenced their probability ofkeeping up with new guidelines in their work. Honor-based violence and oppression weredescribed as difficult to identify in clients.

Studien undersöker hur arbetet om hedersrelaterat våld och förtryck kan genomföras och planeras av lärare genom att använda skönlitterär åldersadekvat text. Boken Falafelflickorna (Wahldén 2018) används i detta arbete som verktyg i vår studie. Syftet med studien är att undersöka hur skönlitterära böcker kan användas i undervisningen för att elever ska få en ökad förståelse för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien undersöker även om och i så fall hur lärare arbetar med frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck i svenskämnet. Undersökningen sker i två skolor i årskurs 6 i samma kommun i Mellansverige som har olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder. Studiens metodologiska ansats är observation av konstruerat boksamtal och intervjuer med tre lärare. Med anledning av att skolan ska motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom kunskap och aktiva insatser (Skolverket 2022b), bör det finnas förutsättningar för lärare att ta sig an det kontroversiella ämnet. Resultatet visar att boksamtal kan vara ett effektivt sätt för elever att förstå svåra ämnen samt ge dem en möjlighet att samtala om dem. Dock framgår det i resultatet att det krävs både för- och efterarbete för att elever ska få en djupare kunskap om ämnet. Resultatet påvisar även att lärare helt eller delvis saknar kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck vilket medför att lärare har svårigheter i att undervisa om ämnet. Intervjuerna med lärare uppmärksammar även att de begränsade förutsättningar påverkar undervisningen om ämnet. I undersökningen handlar de konstruerade boksamtalen om hedersrelaterat våld och förtryck samt så sker en fördjupning i teman: sexuell läggning, frihet och tvångsgifte. Tankekartor som skapades inför och efter läsningen visar att högläsning och boksamtal är en effektiv metod för att elever ska få kunskap om det aktuella ämnet.

The purpose of the study is to gain increased knowledge about the vulnerability of boys living in honor-related violence and oppression by examining 2§ LVU (The Compulsory Care of Young Persons Act) of judgments from a gender and power perspective. A qualitative method has been employed to collect data from 15 LVU judgments from administrative courts, between the years 2020-2023. To analyze the empirical data, elements of Foucault's theory of power and Hirdman's gender theory have been utilized. The primary conclusion of the study is that administrative courts and social services interpret honor-related violence and oppression in different ways, and the definition varies across different judgments. Another conclusion is that administrative courts and social services depict the vulnerability of boys in honor-related violence and oppression in various ways, highlighting that boys are subjected to both physical and psychological violence, and the violence may have multiple causes. In conclusion, it is evident that the vulnerability of boys in honor-related violence and oppression should be given more attention to counteract the socialization of honor-related beliefs.