No description available.

Titel: Styrning för värdeskapande – En studie på icke-vinstdrivande organisationer. Författare: Matilda Olsson Handledare: Elin Funck Examinator: Fredrik Karlsson Bakgrund och problem: Kundfokus och hur organisationer styr för att skapa värde för kunden har kommit att bli viktigt för framgång och överlevnad, vilket har bidragit till att kundorientering har blivit vanligt. Att vara kundorienterade och styra mot värdeskapande för kunden tycks bli problematiskt för icke-vinstdrivande organisationer då det dels är svårt att definiera kunden men också att tillämpa den klassiska synen på värdeskapande. Frågan väcks därmed hur olika typer av icke-vinstdrivande organisationer definierar kund, skapar värde för denna och styr mot värdeskapande?   Syfte: Syftet med studien är att förklara hur olika typer av icke-vinstdrivande organisationer definierar kund, skapar värde för denna samt styr mot värdeskapande på ett strategiskt respektive operativt plan. Studien ämnar utveckla kunskapen om styrning för värdeskapande i icke-vinstdrivande organisationer.   Metod: För att uppfylla studiens syfte har en flerfallstudie använts som forskningsstrategi. Tre icke-vinstdrivande organisationer har studerats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer samt granskning av dokument på respektive organisation.   Slutsats: Definitionen av kund har konstaterats bero på en rad faktorer. Dessa faktorer är vilken typ av produkt eller tjänst som levereras, relationen till kunden, maktförhållandet, konkurrenssituationen och om det är samma person som betalar för produkten eller tjänsten som förbrukar den. Dessa faktorer kommer i sin tur leda till att organisationen ser på kunden ur ett snävare perspektiv, medan samhället kan ses som kund ur ett bredare perspektiv. Vad som skapar värde för kunden är individuellt för varje organisation men de viktigaste värdeskapande attributen tycks vara varumärket och kundrelationer som bidrar med förtroende och tillit för organisationen. I styrningen mot värdeskapande stöter organisationerna på flera problem kopplade till organisationernas karaktärsdrag, så som att kunder inte kan prioriteras, att målen är vaga, att det finns restriktioner i strategiformulering och att det är svårt att koppla operativa aktiviteter till strategierna. Även prestationsmätning har begränsningar då uppdraget är svårt att mäta, då det inte finns något övergripande mått som visar på prestationen samt att det är svårt att se sambandet mellan input och output. / Title: Management Control for Value Creation – A Study on Non-Profit Organizations. Author: Matilda Olsson Tutor: Elin Funck Examiner: Fredrik Karlsson Background and problem:  Customer focus and how organizations create value for the customer have become important for success and survival, which has contributed to customer orientation being a common practise. Being customer oriented and using management control for value creation seems to be problematic in non-profit organizations because it is difficult to define the customer but also to apply the classical view of value creation. Therefore, the question raises how different types of non-profit organizations define customer, create value for the customer and use management control for value creation?   Purpose: The purpose of the study is to explain how different types of non-profit organizations define customer, create value for the customer and use management control for value creation at a strategic and operational level. The study intends to develop knowledge about management control for value creation in non-profit organizations.   Method: To fulfill the purpose of the study, a multi-case study was used as a research strategy. Three non-profit organizations have been studied by the use of qualitative semi-structured interviews and review of documents in each organization.   Conclusion: The definition of the customer has been found to be due to a number of factors. These factors include the type of product or service supplied, the relationship with the customer, the power relationship, the competitive situation and if it is the same person who pays for the product or service that consumes it. These factors will lead to the organization looking at the customer from a narrower perspective, while the community can be seen as a customer from a broader perspective. What creates value for the customer is individual for each organization, but the most important value-adding attributes are the brand and the customer relationships that provides reliance and trust to the organization. The management control for value creation will encounter obstacles related to the characteristics of the organizations, such as not being able to prioritize among customers, having vague goals, restrictions in strategy formulation and that it is difficult to connect the operational activities to the strategies. Also, performance measurement has limitations because of the task being difficult to measure, having no overall measure performances, and that it is difficult to see the relationship between input and output.

Bakgrund: Inkubatorer är organisationer som syftar till att hjälpa nystartade företag att växa och överleva sina tidiga år. Det finns tydligt beskrivet hur inkubatorernas stödprocesserär utformade, men beskrivningar om hur och varför de utformats på detta sätt lyser med sin frånvaro. Ett fåtal forskare har antagit eller beskrivit kopplingar mellan processutformning och organisationers målsättning, men ingen tydlig koppling verkar ha identifierats. Genom att sammankoppla målsättning och process syftar denna studie till att illustrera hur processer utformas, både inom inkubatorer och hos andra organisationstyper. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur målsättningen hos icke-vinstdrivande svenska inkubatorer påverkar utformningen av inkubatorernas inkubationsprocesser. Metod: Uppsatsen utgår ifrån ett konstruktionistiskt perspektiv med en abduktiv ansats, som i sin tur inneburit ett iterativt arbetssätt. Studien har en kvalitativ forskningsdesign, och undersöker 11 svenska inkubatorer i en fenomenbaserad små-N-studie. Uppsatsens respondenter valdes ut genom ett i huvudsak målstyrt urval, och data från respondenterna har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har utförts baserat på den empiriska data för att finna kopplingar till uppsatsens frågeställningar. Slutsats: Studien drar tydliga kopplingar mellan målsättning hos svenska icke vinstdrivande inkubatorer och deras inkubationsprocesser. Dessa kopplingar kan dras både mellan övergripande mål och specifika mål inom organisationerna. Urvalet till en inkubator påverkas mycket av inkubatorns olika mål. Vissa delar av handledningsprocessen, främst nätverksaktiviteter och rådgivning, påverkas också tydligt av inkubatorns mål. Denna studie har dessutom påvisat att de specifika målen som formulerats hos inkubatorerna ofta baseras på de övergripande målen. / Background: Business incubators are organizations with a purpose to help new ventures grow and survive their early years. There are descriptions of the general incubation process, but clear motivations of their process design are sorely missing. Some researchers suggest links between the goals of organizations and their process design, but a clear connection seems to be missing. By connecting goals and processes, this study aims to illustrate how processes are formed within business incubators as well as other types of organizations. Purpose: The purpose of this study is to describe how the goals of Swedish non-profit incubators influence the design of business incubators’ incubation processes. Methodology: The study is based on a constructionist perspective with an abductive approach, which in turn has led to an iterative study process. It is based on a qualitative research design and investigates 11 respondents through a small-N-study. Respondents were chosen based on a mostly goal-driven selection process, and empirical data has been collected through semi-structured interviews with each respondent. A thematic analysis was conducted on this data to answer the research questions posed. Conclusion: The study draws clear connections between goals of Swedish non-profit business incubators and their incubation processes. These connections can be made from both organizational goals and specific goals within the organizations. Incubators' selection processes are largely affected by the different goals of the organization. This is also true for networking and guidance activities within the incubator. In addition, the study has shown that specific goals within the incubators are largely influenced by their organizational goals.

Lojala kunder är eftertraktade för företag, genom deras återkommande köp och positiva attityd till varumärket. Icke vinstdrivande secondhandorganisationer bygger sin verksamhet på att personer skänker gåvor (gåvogivare), varför det är attraktivt att de är lojala (givarlojalitet). Dessa organisationer bedriver biståndsarbete med intäkter från försäljningen av gåvor, samt erbjuder arbetsträning och liknande insatser i sin verksamhet. Detta gör att ökad givarlojalitet leder till minskade sociala klyftor i samhället. Vikten av givarlojalitet ökar också genom ett allt större miljöfokus i samhället, vilket i sin tur ger ökande konkurrens om begagnade varor. Det blir därmed intressant att skapa insikt i hur secondhandorganisationer arbetar för att nå givarlojalitet. Detta är syftet med denna studie. Medan teorier om lojalitet hos kunder är omfattande, har detta bara i begränsad utsträckning studerats i ett sammanhang av gåvogivare. Det finns därför även ett akademiskt intresse av studien.  Fyra icke vinstdrivande secondhandorganisationer har studerats kvalitativt, genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten har analyserats baserat på befintliga teorier om kundlojalitet, med dess etablerade koncept nöjdhet, engagemang och förtroende. Det är tydligt att organisationerna arbetar medvetet för ökad givarlojalitet och att de tillämpar teorier om kundlojalitet. Nöjdhet hos gåvogivarna eftersträvas i ett positivt gåvotillfälle och att erbjuda en känsla av att göra gott. Engagemang baseras på gåvogivarens vilja att göra gott. Förtroende hos gåvogivarna vill man bygga vid gåvotillfället, genom skriftlig information och en verksamhet som är förtroendefull. En sammanfattande modell för hur secondhandorganisationer arbetar för att skapa givarlojalitet har tagits fram.  Sammantaget visar studien att organisationerna försöker skapa givalojalitet genom kommunikation. Samtidigt har kommunikation kring miljömässigheten med secondhand och om den arbetsträning som erbjuds fått stå tillbaka, till förmån för kommunikation om den nytta som gåvorna generar i biståndsverksamheten. / Customer loyalty is very much desired for companies, based on its implications to reoccurring purchases and positive attitudes to the brand. The operations of non-profit second-hand organisations rely on people (donors) to donate their used goods. It is thus beneficial for them to obtain loyalty among donors (donor loyalty). The overall aim of these organisations is to generate revenues from the sale of second-hand goods, to provide aid to vulnerable people. To provide work training and similar social activities is an important part of their operations as well. These activities imply that high donor loyalty will lead to less social gaps in society. The importance of donor loyalty is enhanced by environmental concerns in society, which leads to more competition for used goods. It is thus of interest to gain insights to the way second-hand organisations are working to obtain donor loyalty. This is the aim of this study. Theories of customer loyalty are vast, but donor loyalty has been scarcely studied before. This implies this study should be of interest for the academic community as well. Four non-profit second-hand organisations were included in this study, utilizing a qualitative method of semi structured interviews. The results were analysed based on established theories within customer loyalty, and the underlying concepts of satisfaction, engagement and trust.  The analysis gave that the organisations are working consciously to obtain donor loyalty, applying theories of customer loyalty. Donor satisfaction is strived for by developing a positive donating occasion. Engagement is based on the donors wish to make a contribution to charity. Trust is aimed for at the donating occasion, through written information and by trustworthy operations of the organisations. A model for donor loyality in the context of non-profit second-hand organisations was generated. In summary the organisations strive to strengthen donor loyalty through communication with the donors. There was a clear focus on communication about charity, but communication about the environmental friendliness of second hand operations and the genuine social focus of the organisations (e.g., work training) was scarce.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett aktuellt och omdebatterat ämne i dagens Sverige. Enligt lag är det socialtjänsten som har det yttersta ansvaret i arbetet med att bistå de hedersutsatta med stöd, hjälp och skydd. Flertalet icke statliga organisationer som arbetar med dessa frågor har bildats, då kommunerna inte tycks ha möjlighet att ensamma bedriva kampen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Syftet med denna studie är att, genom socialarbetares berättelser, undersöka vilken roll icke statliga organisationer har i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt huruvida det finns ett samarbete mellan dessa organisationer och socialtjänsten beträffande arbetet. Vidare är syftet att undersöka socialarbetares upplevelser av sin egen utsatthet för hot och våld i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck inom icke statliga organisationer. För att undersöka detta har Göteborg valts som exempelkommun och således studeras organisationer som är verksamma inom kommunen och på något sätt arbetar med hedersrelaterade frågor. Datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, av semistrukturerad design, med fyra socialarbetare från tre olika organisationer. Intervjumaterialet har därefter bearbetats genom en narrativ analys med tematisk ansats.  Sammanfattningsvis tyder materialet i studien på att icke statliga organisationer har en viktig roll i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien visar att icke statliga organisationer fyller en unik funktion i jämförelse med andra aktörer och kompletterar Göteborgs kommuns arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Inom exempelkommunen finns en kommunikation mellan icke statliga organisationer och socialtjänsten i hedersfrågor, men hur samarbetet är utformat varierar. Denna studie visar att alla aktörer är av nytta i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, och att ett gott samarbete mellan icke statliga organisationer och socialtjänst gynnar de utsatta. Utifrån materialet i studien kan vi se att det finns en risk att socialarbetare inom icke statliga organisationer utsätts för hot eller våld i arbetet med hedersfrågor. Att vara medveten om att arbetet innebär risker kan leda till oro, dock främst för klienternas säkerhet.

Detta är en kvalitativ studie där syftet var att bidra med kunskap kring hur icke-vinstdrivande organisationer konstruerar hållbarhetskommunikation, detta genom att undersöka hur Marine Stewardship Council [MSC] konstruerar sin hållbarhetskommunikation utifrån hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet. Detta genom en riktad kvalitativ innehållsanalys av MSC:s externa kommunikation från deras hemsida och instagramkonto. Det teoretiska ramverk som applicerats på analysen är de tre hållbarhetsdimensionerna, vilka även utgör temana i analysen. Analysen har utförts utifrån ett kodschema där kategorier, underkategorier och koder har identifierats i materialet. Resultatet av analysen visade att MSC framställt sin kommunikation genom de tre hållbarhetsdimensionerna på flera olika sätt. Deras arbete kan också relateras till det teoretiska ramverket för denna studie. Dock konstateras det att det finns utrymme för vidare diskussion kring huruvida en mer allvarsam ton är en användbar strategi för MSC eller inte. Vidare visar resultatet att MSC beskriver flera av fiskeindustrins problem i relation till samtliga hållbarhetsdimensioner, dock hade kommunikationen upplevts mer trovärdig om en mer nyanserad bild av lösningar framställts.  Slutligen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och därefter presenteras slutsats, reflektion samt förslag på vidare forskning. / This is a qualitative study with the purpose of contributing knowledge about how non-profit organizations construct sustainability communication. This has been done through analyzing how MSC construct their sustainability communication in relation to the following dimensions of sustainability: economic-, social-, and environmental sustainability. By doing a directed qualitative content analysis of MSC's external communication from their website and Instagram profile. The theoretical framework that has been applied to the analysis is the three sustainability dimensions, which also forms the themes of the analysis. The analysis was done using a coding scheme where categories, subcategories, and codes were identified in the material. The result of the analysis showed that the MSC portrays their communication through the three dimensions of sustainability in several ways. Additionally, their work is related to the theoretical framework of the study. However, there is room for further discussion on whether the MSC would benefit to use a more serious tone or not. Furthermore, the result shows that the MSC describes several problems that relates to the fishing industry. Although, their communication would be perceived as more believable if a more nuanced image of solutions were presented. Lastly, the result is discussed in relation to previous research followed by the conclusion, a reflection, and suggestions for future research.

<p>Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekämpa samhällsproblem och negativa beteenden såsom drogberoende, rökning och dåliga matvanor. För att påverka samhället i en positiv inriktning kommuniceras hälsofrämjande och sociala budskap på olika sätt, dock med varierande framgång. Detta beror på organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt på de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgå. Kännetecknande för icke-vinstdrivande organisationer är det ideella syftet och bidragsberoende från såväl privatpersoner, företag som statliga bidrag. På senare år har konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fått till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete. Samtidigt har det för företag blivit allt viktigare att visa på ett socialt ansvarstagande. Sociala allianser är en samarbetsform av marknadsföringskaraktär mellan en icke-vinstdrivande organisation och ett företag. Till grund för samarbetet ligger den icke-vinstdrivande organisationens mission och en social allians präglas av långsiktighet och ömsesidiga förtjänster.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer som är väsentliga för ingåendet och vidmakthållandet av en social allians.</p><p>Genomförande: Den empiriska studien är en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer med representanter från Hjärt-Lungfonden och deras samarbetspartners Unilever och Choice Hotels som har direkt anknytning till de sociala allianserna.</p><p>Resultat: Studien tyder på att ett gemensamt mål är grundläggande för den sociala alliansens existens. Valet av samarbetspartner är ytterligare en grundläggande faktor vid ingåendet av en social allians. Detta bör ske med hänsyn till en rad matchningsdimensioner med utgångspunkt i parternas mission, mål och värderingar. Därtill är motiv, engagemang och kommunikation väsentliga faktorer för ett förtjänstfullt samarbete. Maktbalansen ger inte upphov till några konkreta förtjänster i sig men är en förutsättning för ett framgångsrikt samarbete.</p> / <p>Background: Today there are several actors that, by preventing and fighting against social issues such as drug addiction, smoking and bad eating habits, are working to create a better society. The different actors try to influence society and their specific target group by communicating social messages. The success of this communication varies depending on the nature and the object of the actor’s operations, but first and foremost it depends on the</p><p>resources available to the organization in question. Non-profit organizations are characterized by an ideal purpose and depend on private gifts and governmental funding. As their external environment has changed, non-profit organizations have been forced to reach beyond traditional sources and modes of funding their activities. At the same time, it has become more common for corporations to become good social citizens by engaging in social</p><p>activities. A social alliance is a type of co-operation that spans the for-profit/non-profit boundary and it is a close, mutually beneficial, long-term partnership designed to accomplish strategic goals for both entities. The objectives of the alliance generally include a mutual marketing objective and a fund-raising objective on the part of the non-profit.</p><p>Purpose: The purpose of the thesis is to identify the essential factors for the agreement of entering and the upholding of a social alliance.</p><p>Method: The empirical study is a qualitative investigation. Six interviews have been carried out with representatives from the non-profit Hjärt-Lungfonden, and their collaborators Unilever and Choice Hotels, who all are directly involved in the two social alliances.</p><p>Results: The study indicates that a common goal is fundamental to the existence of the social alliance. The choice of collaborator is another fundamental issue when entering a social alliance. It should take place with consideration taken to an array of matching dimensions starting with the parties’ mission, objectives and values. Motives, commitment and communication are further factors that contribute to a meritorious collaboration. The power balance does not seem to cause any concrete benefits, it is however a significant prerequisite.</p>

Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekämpa samhällsproblem och negativa beteenden såsom drogberoende, rökning och dåliga matvanor. För att påverka samhället i en positiv inriktning kommuniceras hälsofrämjande och sociala budskap på olika sätt, dock med varierande framgång. Detta beror på organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt på de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgå. Kännetecknande för icke-vinstdrivande organisationer är det ideella syftet och bidragsberoende från såväl privatpersoner, företag som statliga bidrag. På senare år har konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fått till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete. Samtidigt har det för företag blivit allt viktigare att visa på ett socialt ansvarstagande. Sociala allianser är en samarbetsform av marknadsföringskaraktär mellan en icke-vinstdrivande organisation och ett företag. Till grund för samarbetet ligger den icke-vinstdrivande organisationens mission och en social allians präglas av långsiktighet och ömsesidiga förtjänster. Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer som är väsentliga för ingåendet och vidmakthållandet av en social allians. Genomförande: Den empiriska studien är en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer med representanter från Hjärt-Lungfonden och deras samarbetspartners Unilever och Choice Hotels som har direkt anknytning till de sociala allianserna. Resultat: Studien tyder på att ett gemensamt mål är grundläggande för den sociala alliansens existens. Valet av samarbetspartner är ytterligare en grundläggande faktor vid ingåendet av en social allians. Detta bör ske med hänsyn till en rad matchningsdimensioner med utgångspunkt i parternas mission, mål och värderingar. Därtill är motiv, engagemang och kommunikation väsentliga faktorer för ett förtjänstfullt samarbete. Maktbalansen ger inte upphov till några konkreta förtjänster i sig men är en förutsättning för ett framgångsrikt samarbete. / Background: Today there are several actors that, by preventing and fighting against social issues such as drug addiction, smoking and bad eating habits, are working to create a better society. The different actors try to influence society and their specific target group by communicating social messages. The success of this communication varies depending on the nature and the object of the actor’s operations, but first and foremost it depends on the resources available to the organization in question. Non-profit organizations are characterized by an ideal purpose and depend on private gifts and governmental funding. As their external environment has changed, non-profit organizations have been forced to reach beyond traditional sources and modes of funding their activities. At the same time, it has become more common for corporations to become good social citizens by engaging in social activities. A social alliance is a type of co-operation that spans the for-profit/non-profit boundary and it is a close, mutually beneficial, long-term partnership designed to accomplish strategic goals for both entities. The objectives of the alliance generally include a mutual marketing objective and a fund-raising objective on the part of the non-profit. Purpose: The purpose of the thesis is to identify the essential factors for the agreement of entering and the upholding of a social alliance. Method: The empirical study is a qualitative investigation. Six interviews have been carried out with representatives from the non-profit Hjärt-Lungfonden, and their collaborators Unilever and Choice Hotels, who all are directly involved in the two social alliances. Results: The study indicates that a common goal is fundamental to the existence of the social alliance. The choice of collaborator is another fundamental issue when entering a social alliance. It should take place with consideration taken to an array of matching dimensions starting with the parties’ mission, objectives and values. Motives, commitment and communication are further factors that contribute to a meritorious collaboration. The power balance does not seem to cause any concrete benefits, it is however a significant prerequisite.