Syftet med denna studie är att belysa socialarbetares upplevelser av att arbeta med människor som har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra socialarbetare som arbetar på skyddade boenden för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har fått beskriva sitt arbete med klienterna och hur detta arbete påverkar dem själva. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys. Socialarbetarna beskriver ett komplext arbete med traumatiserade klienter, ett arbete som kräver att de arbetar med ett speciellt förhållningssätt. Det komplexa arbetet med klienterna innebär att härbärgera svåra berättelser dagligen vilket i sin tur påverkar socialarbetarna i viss mån negativt. Socialarbetarna beskriver också att arbetet är utmanande och intressant där de får hjälpa andra människor genom att stödja klienterna under en tid i deras liv, på vägen mot ett självständigt liv utan våld.

<p>So called honour based violence is a present problem in Sweden. Although recently there has been a steadily growing political and academic awareness around so called honour based violence, there are still problems in the face to face meeting with the victims. This dissertation contributes to the understanding of these victims. The empirical material is based on five young women's stories about growing up in a context of 'honour' and their experiences from breaking up from this context.  My ambition is letting these stories be heard and told as to lead to an increasing understanding of how these women experience themselves and their surrounding society. The purpose of this dissertation is to illustrate how young women interpret their <em>self</em> in the light of a separation from their families. How do they interpret the past, present and future? None of the women interviewed wanted to leave their family and my interpretation is that they all reached a point of no return, a point when they couldn´t see any other choice. I have called this a turning point. The turning point has been more or less apparent, but most of the women had a feeling of”I have had enough".</p>

So called honour based violence is a present problem in Sweden. Although recently there has been a steadily growing political and academic awareness around so called honour based violence, there are still problems in the face to face meeting with the victims. This dissertation contributes to the understanding of these victims. The empirical material is based on five young women's stories about growing up in a context of 'honour' and their experiences from breaking up from this context.  My ambition is letting these stories be heard and told as to lead to an increasing understanding of how these women experience themselves and their surrounding society. The purpose of this dissertation is to illustrate how young women interpret their self in the light of a separation from their families. How do they interpret the past, present and future? None of the women interviewed wanted to leave their family and my interpretation is that they all reached a point of no return, a point when they couldn´t see any other choice. I have called this a turning point. The turning point has been more or less apparent, but most of the women had a feeling of”I have had enough".

Denna forskning genomfördes under höstterminen 2014 och går ut på att belysa hederskontexten samt pojkar i relation till den i Sverige. I uppsatsen studeras yrkesverksamma som arbetar i relation till hedersrelaterade frågor. Utgångspunkten för studien är pojkar som befinner sig i en hederskontext. Studiens frågeställningar är: Vad innebär att leva i en hederskontext? Hur är det att leva i en hederskontext för en kille? Vilka möjligheter har unga killar som befinner sig i en hederskontext? Studien är kvalitativ samt etnologisk. Metoden används för att inhämta det empiriska materialet som består av intervjuer. Analysen görs med hjälp av genusbaserade teorier. Studien visar informanters erfarenheter av hedersproblematik samt vilka insatser som finns idag för utsatta ungdomar med specifik fokus på unga killar. Resultatet visar att killar är en utsatt grupp som inte uppmärksammats tidigare, i svensk forskning har det fokuserats på unga tjejer som blir utsatta för hedersproblematik. Detta har lett till att insatser som införts har riktats mot tjejer och idag finns det en begränsad hjälp för utsatta killar. / This research was carried out during the autumn term in 2014 and aims to highlight the honour context and boys who lives in it in Sweden. The research is based on the experience of professionals who work with honour related questions. The starting point for the study is boys who lives in honour related terms. The study is based in three questions; what is the meaning of living in a honour context? What is it like to live in a honour context for young men? How are the help possibilities for young men in a honour context? The study is qualitative and ethnological. The method is used to obtain the empirical material that consists of interviews. The analysis is done using gender-based theories. The study shows the informants experience of honour related violence as well as what actions available today for vulnerable young people with a specific focus on young men. The result shows that young men are a vulnerable group which is not highlighted, the Swedish research has been focused on young girls who are victims of honour related violence. This has led to efforts in place has been directed towards girls and today there is a limited help for young men who are victims.

Syftet med studien har varit att undersöka hur handlingsplaner från ett antal högstadieskolor i Gävle och Sandvikens kommun ser ut när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Mina frågeställningar är: Finns det handlingsplaner för misstänkt hedersrelaterat våld på de aktuella skolorna och hur ser de i så fall ut? Följer handlingsplanerna riktlinjerna i officiella styrdokument och svensk lag? Jag har använt mig av både kvalitativ och kvantitativ metod då jag använt mig av enkäter för att få svar på mina frågeställningar samt analyserat likabehandlingsplaner. I studien har jag redogjort och redovisat begreppet hedersrelaterat våld och förtryck samt undersökt vad lagen säger. Jag har använt mig av FN:s förklaring av de mänskliga rättigheterna, Svensk lagstiftning, Skollagen, Sociallagen och Länsstyrelsen. I min studie har jag använt mig av tidigare forskning som förklarar strukturen i hedersvåldet, samt förklarar dess kännetecken, normer och regler, men även forskning som studerar hur hedersproblematiken blir en värdekonflikt i skolan. Åtta skolor är med i min undersökning och resultatet visar att två av dessa skolor följer officiella styrdokument och svensk lag. Sex av skolorna följer inte officiella styrdokument och har inte heller en egen utarbetad handlingsplan. Vilket ställer frågan: finns det beredskap att hantera denna problematik?

No description available.

Föreliggande studie syftar till att undersöka forskningsläget och skapa förståelse för hur hedersrelaterat våld och förtryck påverkar unga mäns utsatthet i de familjer där detta förekommer. Detta för att tydliggöra hur den unge mannen kan ses som ett offer när han av samhället ses som en förövare. En integrativ litteraturöversikt har genomförts med totalt 17 inkluderade studier. Resultatet visar att hedersproblematiken är starkt knuten till den unga kvinnans beteende och sexualitet samt patriarkala strukturer. Pojkar och unga män socialiseras in i djupt rotade familjestrukturer, där de befinner sig i både en maktposition samt en maktlöshet då deras främsta uppgift är att kontrollera kvinnorna i familjen. Vidare framkommer att han har dubbla roller eftersom han av sin familj ses som “hjälte”, men av samhället som förövare av hedersbrott. Synen på vem som är offer och förövare av hedersfenomenet är starkt förankrad i samhället vilket kan ses vara bidragande till upprättande av hedersproblematiken. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett komplext fenomen med avgörande faktorer på flera nivåer, vilket samhället behöver ta itu med för att ha en möjlighet att komma till bukt med problemet. Föreliggande studie lyfter vikten av att se pojkarna/de unga männens utsatthet inom det sociala arbetet för att undvika att hedersrelaterat våld och förtryck upprätthålls.

Since the early 2000s, Sweden's municipalities have been working to map the new social problem of honor-related violence and oppression. School and social services are two important organizations for the ones experiencing this problem in order to receive the help and support to which they are entitled. However, the work between these two organizations is in need of development and there is also a lack of basic research in this area. This study therefore intends to investigate and gain knowledge about social welfare secretaries and school counselor's perspectives on cooperation in cases concerning honor-related violence and oppression. This is to understand whether it is possible to streamline the work between the organizations in these matters to also create greater trust between them. The study was conducted with seven qualitative interviews with school counselors and social welfare secretaries to create an understanding of the professionals' views on cooperation between the organizations and how it could be expanded and improved. These interviews were then analyzed through the scientific theoretical approach hermeneutics and the theory of discretion. The result of this study was that several factors exist that entail promoting as well as preventive components for cooperation between the two organizations to occur in cases concerning honor-related violence and oppression. The result also shows that increased cooperation between the organizations is a matter of wishes and needs, which they had ideas on how could be done.

Syftet med denna studie är att granska hur personal på olika fritidsgårdar ser på pojkarnas och de unga männens situation och roller kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där en kvalitativ innehållsanalys har använts för att koda materialet. De teoretiska utgångspunkter som har legat till grund för vår studie har varit differenta associationer, det ideala offret samt det viktimologiska begreppet rollblandning. Resultatet visade på hur pojkarna och de unga männen som lever inom en hederskultur där våld och förtryck förekommer ofta kan bli tilldelade en tvådelad roll som både offer och förövare. Detta då de både utsätter andra för våld och förtryck men även då de många gånger själva blir utsatta för samma typer av våldshandlingar. Slutsatserna som dragits ligger i linje med tidigare forskning där männens utsatthet och gärningsmannaskap kan förklaras med hjälp av deras uppväxtförhållanden och synen på könsrollernas betydelse inom kollektivet.

Denna kvalitativa studie handlar om en socialsekreterares och två förskollärares, kunskaper om och erfarenheter av, hedersrelaterad problematik i förskolans verksamhet. Bakgrunden visar att det finns en kunskapslucka om ämnet i relation till förskolan. Däremot finns det desto mer forskning i relation till skolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism och en förklaringsmodell av det svenska majoritetssamhället och ett samhälle med hedersnormer. Resultatet visar att det, utifrån socialsekreterarens profession, finns varningssignaler som förskollärare kan lägga märke till för att upptäcka om ett barn lever i en hederskontext. Resultatet visar även att förskollärarna har erfarenheter av dessa varningssignaler, men att de saknar tillräckligt med kunskap för att koppla dem till hedersproblematiken.