Syftet med denna uppsats var att studera supporterkulturerna hos Helsingborgs IF och Landskrona BoIS samt att göra en jämförelse dem emellan med utgångspunkt från de uppfattningar som finns angående städerna och lagens supportrar. Avsikten var att behandla hela supporterkulturen och även alla ”vanliga” åskådare på arenorna. Därför genomfördes en enkätundersökning bland åskådarna på en hemmamatch för vartdera laget. Publiken på båda matcherna hade överlag en god ekonomi. Helsingborgs IF hade det vidaste upptagningsområdet. De kvinnliga åskådarna på Landskrona BoIS hemmamatch var en intressant grupp. Rivaliteten klubbarna emellan var tydligast hos Landskrona BoIS supportrar. / The purpose of this essay was to study the supporter cultures of Helsingborgs IF and Landskrona BoIS and to make a comparison between them with basis of the apprehensions that exists concerning the towns and the teams supporters. The intension was to consider the whole supporter culture and also all “regular” spectators at the arenas. Therefore an opinion poll among the spectators was realised at a home match of each team. The attendance at both matches had generally a good financial position. Helsingborgs IF had the widest catchment area. The female spectators at Landskrona BoIS’s home game were an interesting group. The rivalry between the clubs was clearest among Landskrona BoIS’s supporters.

Facebook is today a phenomenon that has connected the whole world. With millions of users this has become an attractive place for soccer clubs to connect with their fans. But in what ways are they using Facebook as a tool to connect with their fans?This essay aims to answer the question if it’s a difference in the way English and Swedish teams communicate with their fans on Facebook. The study was conducted with the use of telephone- and mail interviews. Too analyze the material the main theories I´ve used was public relations theory and the public sphere.The result of this study shows that it´s a difference in the way the Premier league teams Arsenal and Queens Park Rangers communicate in comparison with the Swedish teams Helsingborgs IF and IF Elfsborg. The Swedish teams are looking to create relationships by a two-way communication with their fans while the English teams are looking to create relationships with their fans thru pictures, interviews etc. Arsenal is also unique in this study by using Facebook as a tool for commercial purposes.

This paper examines the relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) effortsand sporting success in attracting and retaining sponsors with a focus on the Swedish footballclub Helsingborgs IF (HIF). In 2022, Helsingborgs IF was relegated from Allsvenskan(swedish top-flight football) to Superettan (swedish second tier league) and faces a newexternal situation in relation to competition, attractiveness and commercial development inthe coming season (2023). Thus, it was considered of significant relevance to study theassociation's stakeholder and customer relations - in particular linked to the sponsors'continued willingness to support the organisation in light of HIF´s CSR work.Thus, the main aspiration of our thesis is to determine the extent to which HIF`s CSR workcan supersede on-field performance in sponsorship endeavours. Through qualitative researchmethods, including interviews with a spokesperson from HIF and their sponsors, our findingsindicate that HIF's CSR initiatives positively add to their relationships with their sponsors.Furthermore, the paper concludes that sponsors generally express a favourable attitudetoward CSR activities and do not consider sporting achievements as a central aspect for acontinued sponsorship.However, through our analysis it was shown that a handful of the sponsors chose to withdrawtheir sponsorship following the team's demotion from Allsvenskan in the previous season.This indicates that CSR alone may not suffice as a means of attracting and retaining sponsors,and sporting success still holds significance for some sponsors.Future research on this subject could broaden the sample to include sponsors who terminatedtheir collaboration with HIF after the demotion, providing a more comprehensiveunderstanding of the club's ability to attract and retain sponsors. Overall, this study shedslight on the complex interplay between CSR, sporting success, and sponsorship within HIF.The findings emphasise the importance of striking a balance between CSR efforts and onfieldperformance to effectively engage and retain sponsors in the highly competitive sportsindustry.

<p>Dagens värderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister när det gäller att utläsa en klubbs egentliga värde i en balansräkning. Spelarna får idag redovisas enligt en av de två alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet ställt upp. Alternativen går dock främst ut på att periodisera kostnader, inte att spegla ett rättvisande värde av klubben.</p><p>Begreppet ”verkligt värde” är aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen världen över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll. Inom flera olika tillgångsslag ges idag möjligheten till att värdera och redovisa en tillgång till dess verkliga värde, dess marknadsvärde. Skulle inte det på sikt kunna implementeras för fotbollsspelare?</p><p>Vårt syfte är att ge svar på om och i så fall hur en värdering till marknadsvärde skulle fungera. Vi ifrågasätter om dagens system kommit till som en tillfällig men fungerande lösning i väntan på något bättre. Vi har ställt upp tre frågor som ständigt fanns med oss under arbetsprocessen:</p><p>♦ Skulle en värdering till marknadsvärden kunna fungera som substitut till nu gällande regelverk för att ge en mer rättvisande bild av klubbarnas egna kapital?</p><p>♦ Hur bemöts detta av verkligheten, av SvFF samt de allsvenska klubbarna?</p><p>♦ Är dagens gällande redovisningsmetoder de bästa möjliga lösningarna?</p>

Dagens värderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister när det gäller att utläsa en klubbs egentliga värde i en balansräkning. Spelarna får idag redovisas enligt en av de två alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet ställt upp. Alternativen går dock främst ut på att periodisera kostnader, inte att spegla ett rättvisande värde av klubben. Begreppet ”verkligt värde” är aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen världen över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll. Inom flera olika tillgångsslag ges idag möjligheten till att värdera och redovisa en tillgång till dess verkliga värde, dess marknadsvärde. Skulle inte det på sikt kunna implementeras för fotbollsspelare? Vårt syfte är att ge svar på om och i så fall hur en värdering till marknadsvärde skulle fungera. Vi ifrågasätter om dagens system kommit till som en tillfällig men fungerande lösning i väntan på något bättre. Vi har ställt upp tre frågor som ständigt fanns med oss under arbetsprocessen: ♦ Skulle en värdering till marknadsvärden kunna fungera som substitut till nu gällande regelverk för att ge en mer rättvisande bild av klubbarnas egna kapital? ♦ Hur bemöts detta av verkligheten, av SvFF samt de allsvenska klubbarna? ♦ Är dagens gällande redovisningsmetoder de bästa möjliga lösningarna?