Inledning/bakgrund: Ensamstående föräldrar tenderar att uppleva mer stress och begräsningar i vardagen, jämfört med föräldrar i partnerskap. Att få tiden att räcka till för olika aktiviteter ses som en utmaning. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva ensamstående förvärvsarbetande föräldrars självskattade aktivitetsbalans. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbenkät med frågor som berörde kön, arbetsomfattning, boendesituation, antal hemmaboende barn, samt antal dagar de bor hemma. Tilläggsfråga gällande upplevelse av tillräckligt med stöd från omgivningen, samt självskattningsinstrumentet Självskattad aktivitetsbalans (OBQ11) ingick i enkäten. Genom ett bekvämlighetsurval rekryterades 133 respondenter, varav 129 kvinnor. Icke-parametriska tester användes för att analysera skillnader och studera samband. Den öppna frågan analyserades kvalitativt. Resultat: Respondenternas totala OBQ11-poäng visade på låg aktivitetsbalans jämfört med tidigare studier där aktivitetsbalans skattats hos andra målgrupper. De med två barn hade lägre skattad aktivitetsbalans än de med ett barn. Det fanns ett samband mellan OBQ11-poäng och upplevelse av tillräckligt med stöd från omgivningen. Tilläggsfrågan visade på gemensamma upplevelser såsom känsla av ensamhet, avsaknad av stöttning, bristande förtroende till samhället. Slutsats: Ensamstående förvärvsarbetande föräldrar visade sig ha låg aktivitetsbalans och upplevde brister i stöd från omgivningen. Hälsofrämjande insatser på individ- och gruppnivå behövs för att stärka målgruppens aktivitetsbalans. / Introduction: Single parents experience more stress and limitations in everyday life in comparison to parents in partnership. Finding enough time to various activities is seen as a challenge. Aim: The aim was to describe self-rated occupational balance of employed single parents. Method: A quantitative cross-sectional study using a web survey with questions regarding gender, scope of work, living situation, number of children living at home and number of days they live at home. A supplementary question regarding the experience of sufficient support from the surrounding and the self-rating instrument Occupational Balance Questionnaire (OBQ11) was included in the survey. Through convenience sampling 133 respondents were recruited, of which 129 were women. Non-parametric tests was used to analyze differences and study correlation. Results: The respondents' total OBQ11 score showed low activity balance compared with results from previous studies of occupational balance estimated in other target groups. Parents with two children had lower self-rated occupational balance than parents with one child. There was a correlation between OBQ11 scores and experience of sufficient support from the surrounding. Conclusion: Working single parents turned out having low occupational balance and experienced lack of support from the surrounding. Health-promoting efforts at individual and group level are needed to strengthen the target group's occupational balance.

Background: Approximately 48 000 meals are distributed to home-dwelling older adults every day in Sweden. The ability to influence the meals is of great importance for the quality of life and therefore it is important to include the views, needs and wishes of older adults when structuring the food distribution service. Objective: The purpose is to explore the perceptions and acceptability of home delivered meals among home-dwelling older adults and professional caregivers. Methods: The present study was the first qualitative phase of a mixed method study with an exploratory sequential design. Qualitative data was collected from five older adults >65 in five municipalities and two caregivers through interviews. Results: Most of the participants were able to choose from two alternative dishes every day and they were pleased with the selection of dishes most of the time. Overall the menus were considered variated and seasonal and holiday themes were highly valued. The Swedish cuisine was their favorite, however many ethnic dishes were appreciated as well. The meals were considered delicious, however the texture of the vegetables, potatoes and meat was not optimal. Conclusions: Sometimes two alternative dishes were not considered enough. More and a broader selection of dishes might increase older adults feeling of independence but also help meeting expectations of older adults with different cultural backgrounds. Familiar dishes, a conscious choice of condiments, enhanced flavors and improved textures and appearance might compensate for deteriorating senses. Descriptive information about the meals on the menus might also help meeting older adults’ expectations. / Bakgrund: Det levereras cirka 48 000 måltider till äldre i ordinärt boende varje dag i Sverige. Möjligheten att påverka måltiderna är en viktig förutsättning för äldres livskvalitet, därför är det viktigt att inkludera äldres uppfattningar, önskemål och behov vid strukturering av måltidsdistributionen. Syfte: Syftet var att utforska äldres uppfattningar och acceptans av hemlevererade måltider bland äldre och vårdgivare. Metod: Studien var den första kvalitativa fasen av en mixed method studie med en exploratory sequential design. Kvalitativ data samlades in genom intervjuer med fem äldre i fem kommuner samt två undersköterskor. Resultat: De flesta av deltagarna kunde välja mellan två måltidsalternativ varje dag och de var nöjda med måltidsutbudet för det mesta. Överlag ansågs menyerna vara varierande och säsongs-och högtids anpassade rätter var uppskattade. Även om det svenska köket var en favorit, uppskattades etniska rätter också. Måltiderna ansågs goda, men texturen på grönsaker, potatis och kött var inte optimal. Slutsatser: Ibland uppfattades inte två måltidsalternativ som tillräckligt. Fler rätter och ett bredare utbud av rätter skulle kunna öka äldres känsla av självständighet men också möta förväntningar hos äldre från olika kulturer. Välbekanta rätter, medvetna val av tillbehör, förstärkta smaker och optimerade texturer och utseende kan möjligtvis kompensera för nedsatta sinnen. Detaljerad information om maträtterna på menyerna skulle kanske också kunna hjälp till att möta äldres förväntningar.

Introduction: Overall meal satisfaction and sensory properties of the food have been seen to impact the nutritional status in older adults living in residential care homes. However, there is a lack of studies focusing on home-dwelling older adults’ perceptions and satisfaction of home delivered meals. Objective: The purpose was to examine home-dwelling older adults’ sensory perceptions and satisfaction of home-delivered meals from the assistant nurses’ perspective. Method: The present study was the quantitative follow-up phase of a mixed method study with an exploratory sequential design. Data was collected through an online survey regarding assistant nurses’ (N=74) experiences of their care recipients satisfaction and perceptions of appearance, odor, flavor and texture of the meals. Result: The nurses reported that most care recipients appreciate the sensory properties of the meals. However, the perceptions of texture and flavor varied considerably as the texture of vegetables were perceived as either hard or soft, and the meat was perceived as either chewy or easy to chew. Moreover, the flavor of the meals were perceived as either tasty or tasteless. Sensory properties were important for the care recipients’ meal experience, and odor (OR= 6.15, p= 0,03,) and flavor (OR= 5.71, p= 0,05) were significant predictors for meal satisfaction. However, satisfaction could not be correlated to type of delivery system. Conclusion: Chewing difficulties and deteriorating smell and taste senses could be a reason for the great variation of the reported perceptions of texture and flavor. To increase older adults’ acceptability, more focus on choice of products and cooking techniques might be a way to improve the texture and flavor of the meals. Furthermore, due to selection bias the result cannot be generalized. / Introduktion: Nöjdhet och måltidens sensoriska egenskaper påverkar äldres nutritionsstatus i särskilt boende. Det finns dock brist på studier om hemmaboende äldres sensoriska uppfattningar och acceptans. Syfte: Syftet var att undersöka hemmaboende äldres sensoriska perceptioner och acceptans av hemlevererade måltider från undersköterskornas perspektiv. Metod: Studien är den andra uppföljande fasen av en mixed method studie med en exploratory sequential design. Kvantitativ data samlades in genom en online enkät med både slutna och öppna frågor om undersköterskors (N=74) erfarenhet av vårdtagarnas nöjdhet samt upplevelser av måltidernas smak, doft, utseende och textur. Resultat: Undersköterskorna rapporterade att de flesta vårdtagarna uppskattar de sensoriska egenskaperna av måltiderna men att upplevelsen av textur och smak varierade betydligt. Texturen på grönsakerna upplevdes antingen som hårda eller mjuka och texturen på köttet upplevdes antingen som segt eller lättuggat. Smaken på måltiderna upplevdes också antingen som god eller inte god. Vidare var sensorisk kvalitet viktig för vårdtagarnas måltidsupplevelse, och doft (OR= 6.15, p= 0,03,) och smak (OR= 5.71, p= 0,05) var signifikanta prediktorer för måltidsnöjdhet, däremot kunde inte nöjdhet korreleras till typ av leveranssystem. Slutsatser: Tuggsvårigheter och försämrade lukt och smaksinnen skulle kunna vara en anledning till den rapporterade variationen i upplevelsen av textur och smak. Mer fokus på råvaror och tillagningsmetoder skulle kunna vara ett sätt förbättra texturen och smaken. Till följd av selektionsbias är inte resultatet generaliserbart.