Syftet med studien var att undersöka hur dialyspatienter hanterar information i stressfyllda situationer och i vilken utsträckning resultaten överensstämmer från mätningar med mätinstrumenten The Miller Behavioral Style Scale (MBSS) och Threatening Medical Situations Inventory (TMSI). Studien hade en beskrivande och jämförande design och urvalet var ett bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 30 dialyspatienter från två olika dialysmottagningar. Mätinstrument som använts är MBSS som bestod av två frågor i stressfyllda situationer där deltagarna fick kryssa för ett eller flera alternativ. TMSI bestod av fyra frågor om olika medicinska stressfyllda situationer, där deltagarna fick svara på sex olika påståenden med hjälp av en fem gradig skala. Resultatet visade på att dialyspatienters sätt att hantera information i stressfyllda situationer var jämt fördelat mellan ”monitoring” (informations sökande) och ”blunting” (informations undvikande) i TMSI. Medan i MBSS var fördelningen fler ”monitoring” än ”blunting”. Ingen överensstämmelse mellan de båda instrumenten visades i resultatet. På grund av att sjuksköterskans arbete består till stor del av förebyggande arbete inom sjukvården är det av stor vikt för sjuksköterskan att veta hur information skall ges till patienter som har ”monitoring” respektive ”blunting” som copingstil. / The aim of the study was focused on dialysis patients and how information is handled in stressful situations and to what extent the results from the measuring instruments The Miller Behavioral Style Scale (MBSS) and Threatening Medical Situations Inventory (TMSI) conformed. The study had a descriptive and comparing design and was convenience sampled. The survey consists of 30 dialysis patients from two different dialysis centers. MBSS measuring instruments consists of two different questions in stressful situations where the participants had several options on each question. TMSI consists of four questions related to medical stressful scenarios where each participant answered on a five level scale relating to six different statements. The result showed that dialysis patient’s ways to handle information in stressful situations was evenly distributed in TMSI. The majority of the dialysis patient’s in MBSS was found to be more “monitoring” (information seekers) than “blunting” (information avoidance). No conformity of the two instruments was found. Because of the work that nurse`s do consists of preventing healthcare and therefore it is of value that the nurse know how to give information to patients that have” monitoring” respective” blunting” as a coping style.

Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts. Resultat Tre kategorier framträdde: det sociala livet, psykisk ohälsa och sömnproblematik. Det sociala livet innehåller tre underkategorier: begränsningar, psykiska påfrestningar och beroende. Resultatet visade att patienterna upplevde många begränsningar i sitt liv och ofta led av psykisk ohälsa och sömnproblematik. Diskussion Patienter som genomgick hemodialysbehandling upplevde en låg livskvalitet och kände sig frihetsberövade. De uppfattade dialysmaskinen som en livlina. Slutsats Hemodialyspatienter hade generellt låg livskvalitet. Nya strategier för att hjälpa dessa patienter att uppnå en högre livskvalitet borde utformas.

Bakgrund: Hemodialys som kontinuerlig behandling krävs för överlevnaden av patienter med allvarlig kronisk njursvikt. De teoretiska referensramarna som användes var Katie Erikssons teori om den lidande människan samt livsvärldsteorin. Syfte: Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av att leva med hemodialys relaterat till kronisk njursvikt. Metod: Studien som var en systematisk litteraturstudie baserades på nio kvalitativa artiklar. Artiklarna identifierades genom systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades inledningsvis för att sedan analyseras. Analysprocessen gav  fem kategorier som grundade resultatet. Resultat: Kategorierna som framkom i resultatet var begränsningar, beroende, hopp och ovisshet, inställning till behandling och sjukdom samt individanpassning. Behovet av socialt stöd ökade i takt med sjukdomsutvecklingen, vilket gjorde anhöriga mer betydelsefulla för patientens välbefinnande. Hemodialysen framstod som en symbolisk livlina som patienterna var beroende av, dock medförde behandlingen en minskad frihet. Patienterna beskrev ett hopp men också en ovisshet inför framtiden. Genom att vidhålla en positiv inställning kunde de lättare hantera situationen och känslorna som uppstod. En individanpassad vård upplevdes som viktig för patienterna. Slutsats: Den gemensamma nämnaren genom kategorierna var hemodialysens påverkan på patienterna. Studien kan bidra till ökad medvetenheten hos vårdpersonal om patienternas upplevelser av sjukdom och behandling.

No description available.

Bakgrund: Många patienter lever med kronisk njursjukdom som påverkar det dagliga livet. En försämring av njurfunktionen innebär att en kronisk njursvikt uppstår som kan leda till att behovet av dialys uppstår. En behandlingsform av dialys är hemodialys vilket innebär att blodet renas utanför kroppen. En förståelse för hur patienter upplever hälsa och välbefinnande är av vikt för att sjuksköterskorna ska kunna arbeta främjande för patienterna. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande under långvarig behandling av hemodialys. Metod: En litteraturöversikt som byggde på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Patienterna upplevde att hemodialysbehandlingarna medförde flera begränsningar i livet som påverkade deras hälsa och välbefinnande. Det skapade känslor av förlust och att vara beroende av andra människor. När patienterna upplevde ett stöd från andra människor gav det kraft och energi. Upplevelsen av att vara begränsad i tid och rum skapade existentiella frågor. Hoppet om en ny njure blev avgörande för patienternas hälsa och välbefinnande. Konklusion: För att skapa hälsa och välbefinnande för patienterna är det av stor vikt att sjuksköterskorna visar ett intresse och en ödmjukhet för patienternas existentiella tankar. Sjuksköterskorna behöver uppmuntra till känslor av hopp hos patienterna för att upplevelsen av hälsa och välbefinnande ska kunna uppstå.

Introduktion: Prevalensen av kronisk njursvikt ökar världen över. Patienter som diagnostiseras ställs inför stora livsförändringar för att möta de restriktioner och rutiner som blir avgörande för överlevnad. Med vetskap om detta är det av värde att utöka kunskapen om copingstrategier och på vilket sätt patienter hanterar den potentiellt påfrestande situationen. Det för att Sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna bemöta och stötta patienterna. Syfte: Belysa copingstrategier hos patienter med kronisk njursvikt som genomgår dialys, utifrån Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) teori om copingstrategier. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2017) nio-steg. Databearbetningen utfördes med deduktiv ansats. Resultatet baserades på tio artiklar och databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Patienter med kronisk njursvikt som genomgår dialys använde olika copingstrategier. Litteraturstudien identifierade underkategorierna; söka information, konfronterande, problemlösning/planering/beslutsfattande, distansering/undvikande, acceptans, socialt stöd, humor, positiv omvärdering och religion. Underkategorierna kunde placeras in under; Problemfokuserad, Emotionsfokuserad och Meningsfokuserad coping utifrån Lazarus och Folkmans teori. De användes enskilt och i kombination med varandra och vilken typ av copingstrategi som användes påverkades av olika sociodemografiska och kliniska variabler. Slutsats: Med vetskapen om att dessa patienter är i behov av välfungerande copingstrategier för att hantera sin livsomställning krävs utökad kunskap om copingstrategier och vilka variabler som påverkar. Detta kan hjälpa sjuksköterskan att tidigt identifiera och hjälpa utsatta grupper för att motverka stressorer som påverkar individens förmåga till coping negativt.

Background: The kidneys have three important tasks in the body, when these three functions break down it is called kidney failure. To survive when the kidneys break down you need dialysis treatment or transplantation. Hemodialysis is a time-consuming treatment who includes several hours every week. The prevalence for chronic kidney disease has increased worldwide and it is a disease which is very expensive to the society, both local and global.   Aim: Investigate the change in everyday life for patients over the age of 18 with chronic kidney disease that receive hemodialysis treatment. Method: A literature review based on 11 original papers with qualitative approach.  Results: The result showed that the dialysis treatment influence everyday life from several aspects. The result shows that patients experiencing a change in the everyday life do to travel, food and drinks, social relationships, fatigue and economy. All these categories were affected mostly negative compared to before start of dialysis. The participants witness a mentally change. Living in doubt gave the patients anxiety, and that it affected the quality of everyday life.  Conclusion: This qualitative study contribute to a developed knowledge about the everyday life and thoughts of patients receiving hemodialysis. Patients who starts treatment experiences a change in life, who affect the majority negative. In order to give the best possible care, the nurse require a developed knowledge on how patients in hemodialysis treatment experience the everyday life changes.  Keywords: Hemodialysis, experience, patients, chronic kidney disease

No description available.

Bakgrund Njursvikt är en kronisk sjukdom som ofta leder till dialysbehandling. Dialys är en livsviktig behandling då njurarna aldrig kan återfå fullständig funktion av att rena, reglera och producera blodet efter insjuknande i njursvikt. En hemodialysbehandling kan genomföras på en mottagning där sjuksköterskorna och patienterna träffas kontinuerligt flera gånger i veckan, cirka fyra till fem timmar per gång. Sjuksköterskorna och patienterna är därmed en stor del av varandras vardag. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationen med patienter som genomgår kronisk hemodialysbehandling. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Deltagarna var sju sjuksköterskor verksamma på tre hemodialysmottagningar i en storstad i Sverige. En manifest kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan. Resultat Sjuksköterskorna upplevde att relationen till patienter med hemodialysbehandling var utöver den professionella. Det var en relation som innebar att sjuksköterskorna var ett viktigt stöd i patienternas vardag som innefattade framgångar och motgångar. Sjuksköterskorna arbetade med att bevara patientens autonomi och integritet vilket stärkte relationen mellan båda parterna. Valet till att sjuksköterskorna arbetade på en hemodialysmottagning var för den kontinuerliga och nära relationen som uppstod med patienterna samt att de fick följa deras behandling under en längre tid. Slutsats På hemodialysmottagningen skapades det en nära relation mellan sjuksköterskorna och patienterna där båda var betydelsefulla för varandra. En relation utöver den professionella som även inkluderade en vänskaplig relation. Sjuksköterskorna var ett viktigt stöd i relationen till patienterna då de hade en förståelse för deras livssituation.

No description available.