Njursvikt är en kronisk sjukdom som utgör en utmaning för patienter att leva med. Njurarnas huvuduppgift är att rena blodet från slaggprodukter och överflödig vätska. Vid njursvikt är den förmågan försämrad och dialys behövs för att kompensera funktionen. Peritonealdialys (PD) är en behandling som patienter kan utföra själv i hemmet genom egenvård. Sjuksköterskan har därmed ett ansvar att utbilda patienter om behandlingen och ge en god vård. Den här litteraturöversikten syftar till att belysa patienters erfarenheter kring sin dialysbehandling. Nio artiklar har analyserats och resultatet har delats in i två huvudkategorier: ¨livskvalitet¨ och ¨Stöd och information¨, samt fem underkategorier. Resultatet visar att patienter har ett behov av mer information innan dialysstart och i sin egenvård för att anpassa sig till livet som kronisk sjuk. PD har visats ge patienter mer flexibilitet och självständighet i vardagen och ökat livskvaliteten, jämfört med hemodialys som sker på sjukhus. Patienters upplevelser kring dialysen har inkluderat ett behov av socialt stöd och individanpassad utbildning för att skapa förutsättningar till god omvårdnad.

Bakgrund: Allt fler patienter lider av kronisk njursvikt som kräver hemodialysbehandling vilket blivit ett globalt folkhälsoproblem. Behandlingen är väldigt kostsam för samhället och tidskrävande för patienterna. Det påverkar patienternas livskvalitet, funktionella status samt personliga och sociala relationer. Sjukdomen och behandlingen skapar därmed långsiktiga stressfaktorer som negativt påverkar patienternas hälsa och vardagliga liv. Syftet: Att beskriva patienternas upplevelser av att genomgå hemodialysbehandling. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie och analyserat data med kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen har sammanställts i fyra kategorier: “Att uppleva att hemodialysbehandlingen styr vardagslivet”, “Att uppleva att relationer och stöd av andra förändrades”, “Att uppleva och att inte uppleva acceptans med att vara beroende av en maskin”, “Att uppleva fysiska och psykiska följder av hemodialysbehandlingen”. Slutsats: Resultatet visar att patienters upplevelser av att genomgå hemodialysbehandling har haft en stor påverkan på livet. Patienternas relationer till andra förändrades, de upplevde fysisiska och psykiska följder på grund av behandlingen och många hade svårigheter med följsamhet till kost och vätskerestriktionerna. Sjuksköterskorna behöver förstå patienternas levda erfarenheter för att kunna hitta ett sätt att stödja den här patientgruppen. Ett sätt är att arbeta personcentrerat och att använda sig av olika omvårdnadsinterventioner. Motiverande samtal kan användas som stöd till följsamhet gällande kost och vätskerestriktionerna. Aromaterapi har visat positiva effekter på depression, ångest, trötthet, sömnsvårigheter och smärta.

SammanfattningBakgrund: Hemodialys är den vanligaste behandlingsmetoden vid kronisk njursvikt i terminalt stadium. Det är en effektiv metod för att rena blodet och upprätthålla vätskebalansen i kroppen men är en omfattande process. Patienter måste spendera mycket tid på sjukhuset, drabbas av olika begränsningar och får påverkan på olika kroppsliga funktioner.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av hemodialysbehandling.Metod: En litteraturöversikt genomförd med systematisk sökning med integrerad analysmetod. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, MedLine och PsycInfo.Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: välbefinnande och psykisk hälsa, fysiska besvär, socialt stöd från omgivningen och att acceptera förändring i tillvaron. De flesta patienter upplevde minskad livskvalitet i samband med hemodialysbehandling som påverkade fysiska och psykiska funktioner. Patienter upplevde bristande stöttning från vårdpersonal och ansåg att stöd var avgörande för välbefinnandet. Många försökte ändå se livet från en positiv synvinkel trots förändrad livssituation.Slutsats: Patientgruppen upplevde förändringarna svåra att hantera och acceptera vilket påverkade deras välbefinnande negativt. Socialt stöd av omgivningen var viktig för patienterna och sjuksköterskan behöver stärka patienters förmåga att hantera den förändrade livssituationen. Dessutom kunna identifiera behovet av stöd och omvårdnad hos patienter för att bidra till bättre hälsa och acceptans.

Hemodialysbehandling är en livsuppehållande behandling vid terminal njursvikt. Behandlingen utförs flera gånger i veckan och medför stora livsförändringar. Delaktighet är i fokus i dagens hälso- och sjukvård, vilket forskning och lagstiftning bekräftar. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av delaktighet hos vårdsökande personer som genomgår hemodialysbehandling på sjukhus. Metoden som valdes var litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Nio artiklar granskades genom induktiv innehållsanalys och mynnade ut i kategorierna; hämmande maktlöshet och att känna sig säker med underkategorierna kommunikationsbrister och brister i bemötandet respektive kunskap ger trygghet och känna tillit. Resultatet visar att vårdsökande person upplever en kamp för delaktighet i sin behandling.  De som upplever att de är delaktiga beskriver ett ökat välbefinnande. Slutsatsen är att vårdpersonalen behöver utöka sin kunskap om vad som främjar delaktighet hos personer som genomgår hemodialysbehandling. / Hemodialysis is a life supporting treatment in terminal kidney failure. The treatment is given several times a week and results in major life changes. Participation is in focus in today’s healthcare, which is confirmed by current research and legislation. The aim of this literature review was to describe the experience of participation among persons undergoing in-center hemodialysis treatment. The method used was qualitative literature review. Nine articles were reviewed using inductive content analysis and two categories derived: 1. Inhibitory powerlessness with subcategories; lack of communication and deficiencies in treatment and 2. To feel secure with subcategories; knowledge gives security and to feel trust. The result shows experiences of struggle to participate in hemodialysis treatment. Persons who take active part of the treatment describe a high wellbeing. The conclusion is that healthcare professionals need to increase their knowledge in what promotes participation among persons undergoing hemodialysis treatment.

Bakgrund:Njurarnas huvudfunktioner har en vital roll och är en förutsättning till att upprätthålla kroppens balans. Kronisk njursvikt orsakar en kraftig reducering av funktionerna och i värsta fall kan njurarna helt sluta att fungera. Tillståndet leder till döden om inte dialysbehandling eller njurtransplantation genomförs. Under flera decennier har det skett en ökning av patienter som utvecklar kronisk njursvikt och därmed får dialysbehandling. Att leva med kronisk sjukdom orsakar svårigheter och förändringar i livet. Genom en god vård kan sjuksköterskan främja patientens livskvalitet och välbefinnande trots kronisk njursvikt och ett liv med hemodialys.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter med kronisk njursvikt upplever livet med hemodialys.  Metod: Litteraturöversikten baserades på tolv vetenskapliga originalartiklar som analyserats. Metoden innefattade att identifiera likheter och skillnader som sedan bildade nya teman till litteraturöversiktens resultat. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed.  Resultat: Under analysen identifierades femhuvudteman: En förändrande process, Ett liv som begränsar, Hemodialys som en fängslande frihet, En oförutsägbar framtid och Upplevelsen av vårdmiljö & vårdpersonal. En förändrande process kompletterades med två underteman; Emotionell påverkan och Vägen till acceptans. ÄvenHemodialys som en fängslande frihet kompletterades med två underteman; Dialysmaskinen, en vän eller en fiende? och Kroppsliga förändringar.  Diskussion: Resultatdiskussionen tolkar huvudfynden i en större helhet med hjälp av Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori, annan forskning samt författarnas egna reflektioner. / Background: The main functions of the kidneys have a vital role and are essential for maintaining the balance of the body. Chronic kidney disease causes a steep reduction in the kidney´s functions, in the worst-case scenario the kidneys may cease to function entirely. The condition leads to death unless treated with hemodialysis or kidney transplantation. For decades, there has been an increase in patients developing chronic kidney disease and thus receive dialysis treatment. Living with chronic disease causes difficulties and changes in life. Through good care, the nurse can promote the patient´s quality of life and well-being despite of chronic kidney disease and a life with hemodialysis. Aim: The aim was to elucidate how patients with chronic kidney disease experience life with hemodialysis. Method: The literature review was based on twelve scientific original articles that were analyzed. The method involved identifying similarities and differences that then formed new themes for the literature review results. The articles were obtained from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: During the analysis five main themes were identified: A changing process, A life that limits, Hemodialysis as a captivating freedom, An unpredictable future, and Experience of care environment & healthcare staff. A changing process was supplemented with two sub-themes; The emotional impact and Path to acceptance.Additionally, Hemodialysis as a captivating freedom was supplemented by two sub-themes; The dialysis machine, a friend or an enemy? and Bodily changes.  Discussion: The results discussion interprets the main findings in a larger whole with the help of Katie Eriksson´s health science theory, other research, and the author´s own reflections.

Patienter som drabbas av svår njursvikt klarar inte längre att rena blodet på ett tillfredställande sätt. För att överleva krävs dialys. Behandlingen genomförs på två olika sätt nämligen hemo- och peritonealdialys. Att behandlas med dialys leder till en stor livsomställning och lidande för patienten på olika sätt. Medicinska restriktioner och fysiska symtom är något som begränsar patientens förmåga att upprätthålla ett normalt liv med fungerande relationer. Genom att öka kunskapen om dialysbehandlingens påverkan kan sjukvården bemöta och förstå patienten på ett bättre sätt. Studiens syfte är att belysa hur patienter som genomgår hemodialysbehandling upplever sin livssituation. En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa artiklar analyserats och sammanställts. Sex huvudteman och fjorton underteman formulerades och ligger till grund för studiens resultat. I resultatet framkommer att fysisk och psykisk påverkan är vanligt förekommande hos patienter som behandlas med hemodialys. Även begränsningar i vardagen och beroendet till personal och maskin förändrade patienternas liv. Patienter uppfattade familj- och vårdrelationer som mycket viktiga för att stötta vid behandlingen, men vanligt var att relationer med närstående ofta tog stor skada. Även strategier för att handskas med behandlingen och reflektioner om framtiden redovisas. I diskussionen belyses patientens beroende och relationer, även hur sjuksköterskan kan förhålla sig till patienter med dialys på ett korrekt och värdigt sätt diskuteras. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Kronisk njursvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att njurarnas funktion går förlorad. Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är inflammationer i njuren, ärftliga njursjukdomar och diabetes. När njurarna inte längre kan rena kroppen från slaggprodukter krävs behandling med dialys eller njurtransplantation för att patienten ska överleva. Hemodialys innebär att kroppen renas från slaggprodukter och befrias från överskott av vatten och elektrolyter via blodet. Det är en kontinuerlig och tidskrävande behandling med flera behandlingstillfällen i veckan. Att leva med kronisk sjukdom kan innebära ett lidande för patienten. Genom att skapa kunskap och förståelse för hur dessa patienter upplever sin livsvärld ökar möjligheterna för sjuksköterskan att lindra lidandet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling. Nio kvalitativa artiklar har analyserats utifrån Evans (2003) modell. Resultatet visar att patienterna upplevde ett lidande till följd av begränsningar i livet och upplevelser av att vara beroende av behandling och vårdpersonal. Patienterna upplevde en ovisshet inför framtiden som ofta innefattade existentiella tankar om döden. Trots lidande hos patienterna fanns en vilja och strävan att finna acceptans och lindra lidandet. Patienternas närstående visade sig vara viktiga för patienternas välbefinnande. I diskussionen belyses patienternas kontinuerliga vårdbehov som gör att de är i ständig kontakt med sjuksköterskor. Denna fortlöpande kontakt ger möjlighet för sjuksköterskan att vara ett stöd för patienten och skapa en god vårdrelation som kan utgöra en grund för att lindra lidande och öka välbefinnandet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Kronisk njursvikt (uremi) är ett av världens största hälsoproblem. I Sverige tillkommer cirka 1100 personer varje år som är i behov njurtransplantation eller dialysbehandling. Vid kronisk njursvikt genomgår personen behandling tre till fyra gånger i veckan och är uppkopplad till en dialysmaskin i fyra till fem timmar per gång. Många timmar i hemodialysbehandling (HD) kan innebära förändringar i det vardagliga livet och dess rutiner. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hemodialysbehandling. Metod: En beskrivande design med litteraturstudie som datainsamlingsmetod.    Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman och sex underkategorier. Resultatet visar på känslor av meningslöshet och hopplöshet inför det livslånga behovet av hemodialys. Känslor av att livet begränsas då de inte kan resa och att inte hinna med eller orka spendera tid med familj och vänner gav också en känsla av otillräcklighet. Rädsla och oro inför en osäker framtid, men också hopp om en njurtransplantation eller önskan om att få leva med barn och barnbarn, bidrog till att orka fortsätta framåt i hemodialysbehandling.         Slutsats: Personer beskriver inledningsvis känslan av chock och frustration över beskedet om att behöva hemodialys och innebörden av livslång behandling. Upplevelsen av att beskedet kom som en blixt från klar himmel och utan förvarning visar på behovet av ytterligare forskning om hur patienter med risk för kronisk njursvikt upplever information och förberedelser inför eventuell start av hemodialysbehandling. / Background: Chronic renal failure (uremia) is one of the world's largest health problems. In Sweden, approximately 1100 people are added in need of kidney transplant or dialysis treatment each year. In case of chronic renal failure, the person undergoes treatment three to four times per week and is connected to a dialysis machine for four to five hours each time. Many hours in hemodialysis can result in changes in everyday life and its routines. Aim: The aim of the study was to describe the experience of people living on hemodialysis. Method: A descriptive design with a literature study as a data collection method. Result: The result is presented based on three themes and six subcategories. The result shows feelings of meaninglessness, and hopelessness for the lifelong need of hemodialysis. Feelings that life is limited when they can not travel, do not have the energy, or have the time to spend with family and friends also gave a sense of inadequacy. Fear and concern for an uncertain future, but at the same time hoping for a kidney transplant or the desire to live with children and grandchildren, helped to accept and move forward in hemodialysis treatment. Conclusion: Individuals initially describe the feeling of shock and frustration about the announcement of needing hemodialysis, and the meaning of a lifelong treatment. The experience that the announcement came like a lightning from clear skies and without warning shows the need for further research on how patients with a risk of having chronic renal failure experience information and preparations for a possible start of hemodialysis.

Vid kronisk njursjukdom är funktionen hos njurarna försämrad. Detta behandlas vanligtvis med hemodialys, som gör det arbete som njuren inte längre klarar av. Behandlingen är livslång och kräver mycket tid då det sker flera gånger i veckan. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hemodialysbehandling. Litteraturstudien innehållande tolv kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Samtliga artiklar var publicerade på engelska mellan 2009-2019 och hade hög respektive medel kvalitet. Resultatet är presenterat utifrån fyra kategorier: Att livet begränsas, som innebar att patienterna upplevde sig vara begränsade och hade brist på frihet. Att leva med en försvagad kropp, innebar att patienternas välbefinnande minskade på grund av behandlingens symtom såsom trötthet, svaghet och illamående. Att vara fast och inte ha valmöjligheter, innebar att dialysen var något patienterna behövde göra vare sig de ville eller inte och att de var beroende av behandlingen och fick ingen ledighet ifrån detta. Sist framkom att acceptera och vara gynnsamt inställd, som innebar att vissa patienter accepterat behandlingen, det fanns en tacksamhet till dialysen och behandlingen var anledningen till att de var vid liv. Denna litteraturstudien gav en ökad uppfattning om patienters upplevelser, det skulle kunna underlätta för vårdpersonal att bemöta patienten på ett professionellt sätt. Vidare forskning skulle kunna göras på KASAM kopplat till hemodialyspatienter samt vidare forskning på förbättringsarbeten inom vissa områden kring hemodialyspatienter. Exempelvis inom bemötandet samt någon slags form av sysselsättning som underlättar tiden på dialysavdelningen.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys. Huvudresultatet var att respondenterna hade högst kunskap om hur fosfater påverkar kroppen med medelvärdet 7,6 poäng (76,4 %) och lägst kunskap gällande att överblicka ett dagsintag 5,7 poäng (57,5%). Mellan en till 20 sjuksköterskor vid varje hemodialysenhet responderade med ett medelvärde mellan 16.0 och 25,5 poäng, medelvärde för alla var 20,0 poäng. Slutsatsen var att hemodialyssjuksköterskor har mest kunskap då det gäller kroppen och minst kunskap i att överblicka ett dagsintag. Högre ålder, fler antal arbetsår som sjuksköterska och inom dialys resulterade i högre kunskapsnivå när det gäller kroppen. / The aim of the study was to describe hemodialysis nurses knowledge of phosphates, foods with high phosphate content and the ability to translate that knowledge into a daily intake. Method: The design was descriptive with comparative and correlative features. A self-designed questionnaire with knowledge questions were used and divided into three themes: the body, food and daily intake. A total of 19 hemodialysis units responded yielding a study group of 181 respondents. Statistical calculations was made for the compilation of the number of points per theme and correlation between gender, age, number of years as a nurse and years with dialysis. The main results was that the respondents had the highest understanding of how phosphate affects the body with the mean 7.6 points (76.4%) and lowest knowledge to overview a daily intake 5.7 points (57.5%). The hemodialysis units had an average between 16.0 and 25.5 points, total average was 20.0 points.The conclusion was that hemodialysis nurses have the highest knowledge about the body and the lowest knowledge to overview a daily intake. Hemodialysis nurses with higher age and more working years have greater understanding of the body.