Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur dialyssjuksköterskor motiverar de kliniska beslut de fattar avseende ultrafiltration (UF), och att undersöka på vad de baserar sin bedömning om vad som är rimlig ultrafiltrationshastighet (UFR). Metod: Studien är kvalitativ, med explorativ design. Sex sjuksköterskor på en dialysmottagning i Mellansverige intervjuades, och insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom analysen definierades fem kategorier och 14 subkategorier, som speglar meningsenheternas manifesta innehåll. Huvudkategorierna var: datainsamling, kommunikation, erfarenhet och kompetens, åtgärder för att förebygga dialysrelaterade komplikationer samt förutsättningar för implementering av UFR som kvalitetsvariabel. Slutsats: Sjuksköterskornas beslut avseende UF påverkades i hög grad av både patienters och kollegors åsikter, medan ansvarig läkare i ringa utsträckning var delaktig i beslutsprocessen. Beslutet komplicerades av att både ankomstvikt och torrvikt ofta var inkorrekta. Informanterna kände, och tog genom egna initiativ, ansvar för att förebygga dialysrelaterade komplikationer. De använde sig ofta av tekniska hjälpmedel som till exempel blodvolymsmätning (BVM) och isolerad UF, men det var ovanligt att dialystiden förlängdes. Bedömning av vad som är rimlig UFR baserades i större utsträckning på tradition och intuitiv erfarenhet än på evidens, men vissa informanter efterlyste bättre direktiv och riktlinjer. / Aim: The aim of this study was to investigate how nurses responsible for dialysis treatment justify their clinical decision making regarding ultrafiltration (UF), and to explore the factors underpinning their assessment of an adequate ultrafiltration rate (UFR). Method: The study is qualitative, and of exploratory design. Six nurses, serving in a Swedish dialysis ward, were interviewed and the assembled response data was analyzed using qualitative content analysis. Results: Through analysis five categories and 14 subcategories, reflecting the manifest content of the meaning units, were identified. The main categories were: data collection, communication, experience and competence, measures to prevent dialysis related complications and presumptions for implementation of UFR as a quality indicator. Conclusion: The nurses' decision making regarding UF was influenced by the opinions of both patients and colleagues, while the responsible physician to a lesser extent was involved in the decision making process. The decision making was complicated by both arrival weight and dry weight often being inaccurate. The informants felt, and took through own initiatives, responsibility for preventing dialysis related complications. They often used technological aids, such as blood volume measurement (BVM) and isolated UF, but the session length was rarely prolonged. The assessment of what a suitable UFR would be was based on tradition and intuitive experience rather than on evidence, but some informants called for better directives and guidelines.

No description available.

Bakgrund: Hemodialys är en livsuppehållande behandling för människor med kronisk njursvikt. Men behandlingen påverkar människans livssituation med till exempel begränsad frihet, känsla av bundenhet till dialysmaskinen och känsla av beroende från vårdpersonal. Den framgångsrika utvecklingen av teknologin har gett patienterna möjlighet att behandla sig själva med hemodialys i hemmet (HHD), vilket kan förbättra patienters livssituation. För att behandlingen ska fungera krävs vårdpersonalens kunskap och engagemang att utbilda patienten i egenvården. För närvarande används behandlingsformen i hemmet i låg omfattning i förhållande till totala antalet patienter i hemodialys, men antalet användare ökar. Sjuksköterskor behöver förstå patienters upplevelser av behandlingen för att kunna förbättra och erbjuda individanpassad omvårdnad. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hemodialys i hemmet. Metod: Detta är en litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar till grund som beskriver och analyserar nya uppkomna teman utifrån de likheter som framkom i resultatdelarna. Resultat: Resultatet visar på att trots behandlingen och sjukdom finns det möjlighet att uppleva hälsa och välbefinnande. Detta redovisas under sju teman: 1) Ökad frihet med HHD ger ett aktivt liv; 2) Medvetenhet om egenvårdens betydelse; 3) Att inte känna sig som patient; 4) Att inleda HHD och en förändrad hemmiljö; 5) Relation med anhöriga och vårdpersonal; 6) Sjukdom och behandling som börda; 7) Hopp och oro inför framtiden. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån patientens perspektiv med hjälp av Orems omvårdnadsteori. Hälsa upplevs när patienten omvärderar och accepterar sin situation. Patientens förmåga till egenvård ökas, vilket främjas genom patientens aktiva medverkan i sin behandling. Detta är möjligt genom sjuksköterskans stöd till att öka patientens egenvårdskapacitet utifrån individuella behov. / Background: Hemodialysis is a life-sustaining treatment for people with end stage renal disease. But the treatment affects individual's life situation with for example limited freedom, feeling of bondage to the dialysis machine and feeling of dependence from healthcare professionals. The successful development of technology has given patients an opportunity to treat themselves with hemodialysis in the home (HHD), which may improve patients' lives. It requires knowledge and involvement of nursing staff in educating the patient in self-care for the achievement of successful functioning of treatment. Currently the usage of this treatment in the home is in low scope in relation to the total number of patients on hemodialysis, but the number of users increases. There is a need for nurses to understand patients' experiences of treatment in order to improve and offer individualized care. Aim: To describe patients' experiences of living with hemodialysis in the home. Methods: This is a literature review with basis of ten scientific articles, which describes and analyzes new themes based on similarities that emerged in resulting parts. Results: The findings show that it is possible to experience health and well-being despite treatment and disease. These findings are presented in the following seven themes: 1) Increased freedom with HHD provides an active life; 2) Awareness of self-care importance; 3) Feeling of not being a patient; 4) Accommodating HHD and changed home environment; 5) Relationship with family members and health professionals; 6) Burden of disease and treatment; 7) Hope and uncertainty about the future. Discussions: The findings are discussed from the patient's perspective using Orem's nursing theory. Health is experienced when the patient re-evaluated and accepted his situation. The patient's ability to self-care increases, which is promoted through the patient's active participation in care. This is possible through the nurse‟s support to increase the patient's self-care capacity based on individual needs.

Hemodialys är en behandlingsmetod som kan behövas när njurarna inte fungerar som de ska och inte klarar av att rena blodet längre. Denna metod är mycket energikrävande för personen och man kan upplevas må sämre efter hemodialyssessionen än innan. Att leva med hemodialys är en livsstil som kräver anpassning, både mentalt och fysiskt. Sjukhusbesöken är ett måste och personens hälsa påverkas. Syftet med detta examensarbete var att sammanställa kunskap om omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos personer som lever med hemodialysbehandling. Detta för att sjuksköterskor ska kunna ha omvårdnadsinterventioner att arbeta utefter för att främja hälsan hos personer som lever med hemodialys. Metoden som användes var en integrerad kunskapsöversikt, detta för att fånga upp så många interventioner som möjligt för personer med hemodialys, oavsett kvalitativa eller kvantitativa studier. Analysen resulterade i sex teman såsom: att ge kunskap, att ge stöd, att stimulera till fysisk aktivitet, att hjälpa till avslappning, att lindra symtom och att följa upp. Genom att använda dessa interventioner kan hälsan främjas hos personer som lever med hemodialys genom pedagogik, stödjande och lindrande åtgärder. Slutsatsen var att omvårdnadsinterventionerna som framkom i resultatet ledde till en främjad hälsa. Sjuksköterskans relation med patienten var betydelsefull och är grundläggande för att omvårdnadsinterventioner ska kunna utföras i samverkan med personen som lever med hemodialys. / Hemodialysis is a treatment that may be needed when the kidneys do not work properly and are unable to clean the blood adequately. This treatment takes a lot of energy from the person undergoing the procedure. Living with hemodialysis treatment is a lifestyle that requires adaptation, both mentally and physically. Hospital visits are a must and the health of the person is greatly affected. The purpose was to compile knowledge of nursing interventions to promote the health of people living with hemodialysis treatment. This will enable nurses to have nursing interventions to work on to promote the health of people living with hemodialysis. The method used was an integrated literature review to capture as many interventions as possible for people with hemodialysis, regardless of qualitative or quantitative studies. Analysis resulted in six themes such as: provide knowledge, to support, to stimulate physical activity, to promote relaxation, to relieve symptoms and to follow up. By using nursing interventions, the health of people living with hemodialysis treatment can be promoted through pedagogical, supportive and relieving actions. The conclusion was that nursing interventions that emerged in the result led to a promoted health. Nursing's relationship with the patient was important and is essential for nursing intervention to be carried out in collaboration with the person living with hemodialysis.

Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett tillstånd som i senare stadium kräver dialysbehandling. Hemodialys är den mest förekommande typen av dialysbehandling och den sker vanligtvis på en sjukhusavdelning. Hemodialys medför olika komplikationer och biverkningar som kan upplevas jobbiga för patienten. Utöver biverkningar får patienten också vätske- och dietrestriktioner. Dessa faktorer påverkar patiens dagliga liv. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hemodialys vid kronisk njursvikt. Metod: Metoden som använts är en litteraturbaserad studie. Resultat: Resultatet presenteras genom tre huvudkategorier. Patienter beskriver skilda upplevelser av hur hemodialys påverkas kroppen, både till det positiva och negativa. Under behandling uppkommer existentiella tankar och känslor som relaterar till den egna dödligheten. Patienter beskriver att de söker stöd hos både anhöriga och hos vårdpersonal men att det kan vara svårt att diskutera existentiella tankar. Konklusion: Hemodialysbehandlingen har en begränsand effekt på patienters liv, de upplever en ökad känsla av ensamhet. En central faktor för att patienter ska kunna finna stöd är att de känner tillit och trygghet i personalen som vårdar dem. / Background: Chronic kidney disease in later stages demands dialysis-treatment. Haemodialysis is the most common type of dialysis and is usually performed at a hospital ward. Haemodialysis brings different complications and side effects that can be perceived tough for patients. Beyond the side effects the patients also receives fluid and diet restrictions. These factors affects the patient’s everyday life. Aim: The aim is to describe patients, with chronic kidney disease, experiences of living with haemodialysis. Method: The method of choice is a literature-based study. Result: The result is presented in three main categories. Patients describes different experiences of how haemodialysis affects the body, both positive and negative. During the treatment different existential thoughts and feelings related to the own mortality appears. Patients describes that they seek support with both related and health personnel but that it can be tough to talk about existential thoughts. Conclusion: Haemodialysis treatment had a limiting effect on patient’s life, they experience an increased feeling of loneliness. A central factor for patients to be able to find support was that they feel reliance and trust in health personnel.

Bakgrund: Hemodialys är en behandling som är aktuell vid kronisk njursvikt då njurarnas renande funktion ej längre fungerar och behöver ersättas. Behandlingen är tidskrävande och påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Patienten kan upplevda någon form av lidande och det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsa och välbefinnande genom att förmedla kunskap och information samt att främja delaktighet och ta patientens autonomi i beaktande. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av sin vardag när de behandlas med hemodialys. Metod: Litteraturbaserad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Hemodialysen styr vardagen och Anpassar till ett förändrat liv med sju tillhörande underkategorier. Slutsats: Restriktioner bidrog till svårigheter att hantera sin vardag. Behov av kunskap för att hantera vardagen var viktigt och sjuksköterskans bemötande påverkar patienten både positivt och negativt. Patienter erfar sin vardag olika och vissa hanterar den bra, upplever hälsa och meningsfullhet medan andra känner lidande och har ingen motivation för att kunna hantera vardagen. / Background: Haemodialysis can replace the filtration function of the kidneys when needed at end-stage renal disease. It is a treatment that causes suffering of different types and consumes a lot of time and has a physical and psychological effect. Knowledge, information, autonomy and participation are of importance for patients perceptions of wellbeing and the nurse has a supporting role. Aim: To describe patient’s experiences of their daily life when on haemodialysis. Method: Literature based with analysis of qualitative studies. Result: From the analysis two main categories emerged; Haemodialysis control daily life and Adapting to a different life, with seven subcategories. Conclusion: Restrictions in daily life was difficult to manage and the patients needed knowledge to be able to go through the day. The behaviour of the nurse had an influence on the patient, both positive and negative. Every patient experience their daily live different when on haemodialysis and some manage well and felt healthy while some suffered and felt illness and had no motivation.

No description available.

Bakgrund: Hemodialysbehandling innebär omfattande påverkan på det dagliga livet och kräver delaktighet i egenvård för att optimera måendet. Följsamhet till egenvårdsråd är en viktig faktor för att uppnå goda behandlingsresultat då det minskar sjukligheten och risken för död. Vilja att sköta dialysbehandlingen helt eller delvis samt följsamhet till egenvårdsråd varierar stort.  Syfte: Syftet med studien var att belysa möjligheter och hinder för egenvård vid hemodialys ur patientens perspektiv. Metod: Sökning i databasen Pub Med genomfördes för att finna artiklar passande till studiens syfte. Tio kvalitativa artiklar valdes ut och lästes flera gånger. Resultaten analyserades och sammanställdes. Resultat: Egenvården påverkas både av inre och yttre omständigheter. De inre omständigheterna var: Kunskap, upplevelse av kontroll och känsla och mående. De yttre omständigheterna var: Information och kommunikation, stöd och relation, och socialt och kulturellt.  Konklusion: Att belysa hemodialyspatienternas upplevelse av möjligheter och hinder i egenvården kan öka medvetenheten hos sjuksköterskan på vilket sätt egenvård kan främjas. Genom att stötta patienterna och deras anhöriga, bygga goda relationer och informera och kommunicera i vårdrelationen kan effekter ges på vilken kunskap patienten tillägnar sig, upplevelse av kontroll och hur patienten mår och känner.

Bakgrund: Att ha kronisk njursvikt och genomgå dialysbehandling kräver förändringar hos patienterna. Det begränsar deras tid och påverkar deras liv både socialt, personligt och arbetsmässigt. De behöver förändra sin kost och är vätskebegränsade för att förhindra komplikationer och följdsjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av att leva med kronisk njursvikt där dialysbehandling genomförs på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med induktiv design som utgår från kvalitativ forskning. Sexton originalstudier framkom genom sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Resultatet byggs på fyra kategorier som framkom i analysen, “Det förändrade livet”, “Att förlora sin hälsa”, “Stöd och copingstrategier” samt “Delaktighet och trygghet i vården”. Resultatet visade att patienterna blev begränsade och påverkade av behandlingen. De kunde drabbas av många påfrestande symtom som påverkade dem både fysiskt och psykiskt. Många använde sig av copingstrategier för att hantera vardagen samt belyste vikten av familj och vänners stöd. Vården hade också en viktig del i deras välbefinnande, både genom att få vara delaktig och att ha en bra upplevelse av sjuksköterskans bemötande. Diskussion: Begränsningar och symtombörda påverkar livskvaliteten, därför var copingstrategier samt stöd och delaktighet från familj och vänner viktigt för patientens mående. Sjuksköterskans förhållningssätt hade betydelse för patientens delaktighet och upplevelser av vården. Slutsats: Genom att belysa patienters upplevelser av behandlingen kan sjuksköterskan få relevant kunskap som i sin tur kan förbättra omvårdnaden. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Kronisk njursjukdom klassas som en folksjukdom och orsakar samhället stora kostnader samt lidande för de drabbade. Globalt beror nästan var tjugonde dödsfall på njursjukdom. En behandlingsform för njursjukdom är hemodialys. Kronisk njursvikt är en allvarlig sjukdom, patienterna spenderar mycket tid på sjukhus och kan behöva omfattande vård vilket ställer krav på vårdpersonal.  Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av att behandlas med hemodialys vid kronisk njursvikt. Metod: Litteraturstudien baserades på tio kvalitativa vetenskapliga studier som återfanns i databaserna PubMed och CINAHL. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs fyrstegsmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och tio subkategorier. Kategorierna var: Omfattande begränsningar, Hantering av en ny verklighet, Framtidsperspektiv och Omgivningens betydelse. Kategorierna och subkategorierna beskriver hur de upplever samt påverkas av hemodialys vid kronisk njursvikt. Konklusion: Patienter som genomgår hemodialysbehandling påverkas fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Det är av vikt att vårdpersonal får grundläggande kunskap om hur patienterna påverkas i det vardagliga livet för att kunna ge fullgod vård. / Background: Chronic kidney disease is a disease that has high prevalence in the population and causes large costs to the society and suffering for those affected. Globally, almost every twentieth death is caused by kidney disease. Hemodialysis is one of the treatment options. Chronic kidney disease is a serious illness, the patients spend a lot of time at hospitals and may need comprehensive care which put requirements on the healthcare professionals.  Aim: To highlight the experiences of patients with chronic kidney disease undergoing hemodialysis. Methods: A literature study based on ten qualitative studies. Database searches were conducted in PubMed and CINAHL. After the quality review the analysis was conducted using Friberg’s four-stage model.  Results: The analysis resulted in four categories and ten subcategories. The categories were: Extensive restrictions, Dealing with a new reality, Perspectives on the future, The importance of the social surroundings. The categories and subcategories describe the experiences and impact of the hemodialysis treatment the patients must live through. Conclusion: Patients undergoing hemodialysis are affected physically, mentally, socially and economically. It is important for healthcare professionals to understand how and to what extent hemodialysis affect the patients and their relatives to provide good care.