Bakgrund: Vid kronisk njursvikt kan njurersättningsbehandling behövas för fortsatt överlevnad, en behandlingsform är hemodialys där blodet renas via en dialysator. Behandlingen är krävande för patienten och detta påverkar deras liv på många sätt. Sjuksköterskans har en betydelsefull roll i omvårdnad, som stöd och behandla komplikationer men de har i nuläget inte tillräckligt med kunskaper om patienternas upplevelser och erfarenheter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats, baserat på nio kvalitativa orginalartiklar. Resultat: Resultatets tre kategorier var begränsningar i vardagen med under kategorierna begränsningar relaterat till behandlingar, fysisk påverkan och social isolering. Den andra kategorin som uppkom var svårigheter beroende på restriktioner och den tredje var behov av stöd med underkategorierna anhörigas betydelse samt vårdpersonalens betydelse. Slutsats/konklusion: Deltagarna upplevde svårigheter i sin vardag relaterat till fysiska, psykiska och sociala faktorer. Problemen var relaterade till den stora tiden som spenderades på sjukhus, fysiska symtom samt kost-och vätskerestriktioner. Vardagspusslet kunde vara svårt att få ihop och flertalet deltagare upplevde sig socialt isolerade. Behovet av stöd var stort, både från anhöriga och sjuksköterskor. / Background: In case of chronic kidney failure renal replacement therapy may be needed for continued survival, one form of treatment is hemodialysis where the blood is purified by a dialyzer. The treatment is demanding for the patient which affect their lives in several ways. The nurse has an important role in nursing, as support and treat complications but currently they do not have enough knowledge about patients’ experiences. Aim: This study aimed to describe patients’ experiences of living with hemodialysis treatment. Method: A literature review with an inductive approach, based on nine qualitative original articles. Results: The three categories of the result were limitations in everyday life with the subcategories limitations related to treatments, physical impact and social isolation. The second category that emerged was difficulties due to restrictions and the third was the need for support with the subcategories the importance of relatives and the importance of care staff. Conclusion: The participants experienced difficulties in everyday life related to physical, psychological and social factors. The problem was connected to the great time spent in hospitals, physical symptoms and food and fluid restrictions. It was hard to make everyday life work and most participants felt socially isolated. The need for support was big, both from relatives and nursing staff.

Bakgrund: Antal patienter med kronisk njursvikt fortsätter att öka i världen. När njurarnas funktion blir sämre behövs en njurersättande behandling sättas in. Ett alternativ är hemodialys, vilket är en behandlingsmetod som sker på en mottagning två till tre gånger i veckan tre till fyra timmar per tillfälle. Den tidskrävande behandlingen kan påverka patientens upplevda livskvalitet eftersom det innebär en stor förändring i livet. Syfte: Att belysa patienternas upplevelse av livskvalitet vid behandling med hemodialys. Metod: Studien utformades som en allmänlitteraturstudie, där 12 artiklar analyserades och bildade tre olika teman.Resultat: Resultatet av patienternas upplevelser resulterade i tre teman. De tre teman var patientens upplevelse av symtom, patientens förmåga att acceptera sjukdomen och patientens upplevelse av sociala förhållanden.Resultatet visar att hemodialysen påverkar patientens upplevelse avlivskvalitet negativt. Slutsats/Konklusion: Patientens vardag präglas av hemodialysbehandlingen, vilket påverkar livskvaliteten negativt. Inom sjuksköterskans omvårdnadsansvar ingår att hjälpa patienten öka sin livskvalitet. Samtal om patientens livskvalitet och användning av ett befintligt mätinstrument kan sjuksköterskan identifiera patientens individuella behov av omvårdnad relaterat till livskvalitet. Det kan behövas vidare forskning om omvårdnadsinterventioner för att lindra patientens lidande av hemodialysbehandling och öka livskvaliteten. / Background: The number of patients with chronic kidney failure continues to increase worldwide. When the kidney function gets worse, a kidney replacement therapy is needed. Haemodialysis is a treatment alternative that takes place at a treatment facility two to three times a week for three to four hours per session. The time-consuming treatment can affect the patients’quality of life (QoL) because it means a major life change. Aim: To highlight the patients’ experience of QoL during haemodialysis treatment. Method: The study was designed as a general literature study. Twelvearticles were analysed and formed three themes. Results: The results of the patients' experiences resulted in three themes. The three themes were the patients' experience of symptoms, the patients' ability of accepting the illness and the patients' experience of social conditions. Conclusion: The patients' everyday life is affected by the haemodialysis, which affect the QoL negatively. Nursing includes helping the patient improve its QoL.Conversations about the patients' QoL and the use of an existing measuring instrument allow the nurse to identify the patients' individual need for care related to QoL. Further research on nursing interventions to alleviate patient suffering from haemodialysis treatment and increase QoL may be needed.

Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett globalt växande folkhälsoproblem. Många patienter är i ett stadie i sin sjukdom som kräver hemodialysbehandling, något som är förenat med en högre dödlighet och en väsentligt lägre livskvalité. Komplementär och alternativ medicin (KAM) kan därmed vara ett aktuellt ämne att studera som ett tillägg till traditionell konventionell medicin för att lindra symtom. Erikssons vårdteori utgjorde teoretisk referensram för detta examensarbete. Syfte: Att undersöka om fysiska- och mentala symtom samt livskvalitet hos patienter som genomgår hemodialys kan påverkas av alternativa- och komplementära behandlingsalternativ. Metod: En allmän litteraturöversikt där 10 kvantitativa artiklar valt ut för att användas. För att finna relevanta artiklar som besvarade studiens syfte användes databaserna: PubMed, CINAHL, PsykINFO och Cochrane Library. En om modifiering av Olsson och Sörensens (2011) kvaliteétsmall användes för kvalitetsgranskning av de kvantitativa artiklarna. Resultatanalysmetoden som användes var utarbetad av Forsberg och Wengström (2016), analysen genomfördes för att på ett enklare sätt identifiera likheter och skillnader mellan de utvalda artiklarna.  Resultat: Användning av KAM visade varierande resultat. I studierna fanns en reducering av smärta och klåda efter att patienterna lyssnat på livesång och utfört aromaterapi. Gällande depression, ångest och livskvalité fanns ett varierande resultat beroende på vilken behandlingsmetod som användes. Två kategorier och sju underkategorier identifierades. Slutsats: Användningen av KAM kan ha positiv påverkan på den fysiska- och mentala symtomen samt livskvaliteten. Mer forskning kring ämnet krävs för att sjukvårdspersonalen ska kunna erbjuda detta som ett komplement i omvårdnaden. / Background: Chronic kidneyfailure is a growing global public health problem. Many patients are at a stage in their illness that requires hemodialysis treatment, something that is associated with a higher mortality rate and a significantly lower quality of life. Complementary and alternative medicine is a topical subject to study as a supplement to the traditional medicine to reduce symptoms. Eriksson's theory of care was the theoretical reference frame for this thesis. Aim: Investigating whether physical and mental symptoms as well as quality of life in patients undergoing hemodialysis can be influenced by alternative and complementary treatment options. Method: A literature review based on 10 quantitative articles. To find relevant articles that answered the study's purpose PubMed, CINAHL, PsykINFO and Cochrane Library were used as databases. A modification of Olsson and Sörensen's (2011) quality template was used for quality review of the quantitative articles. The results analysis method used was developed by Forsberg and Wengström (2016), the analysis was carried out in order to more easily identify similarities and differences between the selected articles. Results: The use of CAM therapy showed varying results. In the studies, there was a reduction in pain and itching after the patients listened to live singing and performed aromatherapy. Regarding depression, anxiety and quality of life, there were varying results depending on the treatment method used. Two categories and seven subcategories are identified. Conclusion: The use of CAM medicine can have positive effects on the physical and mental quality of life. More research on the subject is required before the healthcare staff will be able to offer this as a complement to the nursing care.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år 600 personer av kronisk njursvikt. Ett tillstånd som bidrar till att blodet inte renas från restprodukter. För att ersätta njurarnas förlorade funktion kan hemodialys utföras, en behandling som blir en stor del av patienternas vardag. Med god insikt kring hemodialys kan sjuksköterskan möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder. Syftet: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys i det dagliga livet. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som beskriver och analyserar ett antal artiklar inom ett specifikt område. Resultat: Det framkom att dialyspatienters vardag upplevdes stressig på grund av den tid behandlingen krävde. De upplevde osäkerhet kring behandlingen vilket gav dem känslan av brist på kontroll. En känsla av ständig trötthet infann sig också hos patienterna, men träning under behandlingstiden hade en positiv inverkan och minskade tröttheten. Slutsats: Sjuksköterskan måste få större kunskap kring kommunikationens betydelse och se till individen och inte bara sjukdomen. / Background: In Sweden, 600 people suffer from chronic renal failure every year. This is a condition that contributes to the blood not being cleaned from decay products. To replace the lost function of the kidneys a hemodialysis may be used, a treatment that becomes a large part of the daily life for the patients. With good insight surrounding hemodialysis the nurse can meet patients‟ experience of the illness and suffering, and alleviate this as much as possible with adequate actions. Aim: To highlight the patients‟ experience of living with hemodialysis in the daily life. Method: The study was a general literature study, describing and analyzing a number of articles within a specific area. Results: It was discovered that the everyday life of a dialysis patient was experienced as stressful because of the time consuming treatment. They experienced insecurity surrounding the treatment which caused a feeling of lack of control. A feeling of constant fatigue was also experienced, but exercise during the time of the treatment had a positive effect and decreased the fatigue. Conclusion: The nurse needs greater knowledge surrounding the significance of communication and to look to the individual and not just the disease.

Bakgrund: Friska njurar är en förutsättning för att kroppens övriga organ ska fungera väl. Njursvikt innebär att njurarnas funktion försämras och det finns två tillstånd, akut och kronisk. Det kroniska tillståndet utvecklas långsamt under en längre tid och i ett sent skede krävs någon form av kontinuerlig dialysbehandling för rening av blodet. Ett alternativ är hemodialysbehandling som utförs på mottagning flera gånger i veckan och kräver mycket tid av patientens vardag, vilket kan komma att påverka välbefinnandet i olika aspekter. Välbefinnande och livskvalitet beskrivs som subjektiva upplevelser och utifrån det humanistiska perspektivet kan det påverkas på fysiska, psykiska och andliga plan. Med hjälp och stöd från vårdpersonal är det ändå möjligt för patienterna att uppleva välbefinnande och livskvalitet trots kronisk sjukdom.  Syfte: Att beskriva hur välbefinnandet påverkas hos patienter med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling. Metod: Litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar från två databaser. Artiklarna granskades och analyserades efter Fribergs metod för att finna likheter och skillnader som sedan sammanställdes i fem teman. Resultat: Efter analysen identifierades fem teman som beskriver hur välbefinnandet påverkas av ett liv med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling: begränsningar i vardagen, beroende av människor och maskiner, påverkan av symtom, känslomässig påverkan samt acceptans och hantering.  Diskussion: Metoddiskussionen utgår från litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatet diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori om hälsa som mänsklig tillblivelse och de tre principerna mening, rytmicitet och transcendens. / Background: Healthy kidneys are a requirement for the body's other organs to function well. Renal failure causes renal function to deteriorate and there are two conditions, acute and chronic. The chronic condition develops slowly over a long time, and in a late stage, some form of continuous dialysis treatment is required to purify the blood. One alternative is hemodialysis treatment performed in a dialysis unit several times a week a requires a lot of time from the patient's everyday life, which may affect well-being in various aspects. Well-being and quality of life are described as subjective experiences, and from the humanistic perspective it can be influenced on physical, mental and spiritual levels. With the help and support of healthcare professionals, it is still possible for patients to experience well-being and quality of life despite chronic illness.  Aim: To describe how well-being is affected among patients during chronic renal failure and hemodialysis treatment. Method: A literature review based on 13 scientific articles from two databases. The articles were reviewed and analyzed by Friberg’s method to find similarities and differences that later compiled in five themes. Results: After the analysis, five themes were identified that describes how well-being is affected by a life with chronic renal failure and hemodialysis treatment: limitations in the everyday life, dependence on humans and machines, the impact of symptoms, emotional impact and also acceptance and coping.  Discussion: The method discussion is based on the strenghts and weaknesses of the literature review. The results were discussed in relation to Rosemarie Rizzo Parse’s Humanbecoming theory and the three principles meaning, rhythmicity and transcendence.

Bakgrund:Dialysbehandling är en livslång behandling och kräver att patienten följer upp behandlingsrytmen för att kunna uppnå högsta möjliga livskvalitet. Olika livsförändringar uppstår i samband med uppkomsten av njurinsufficiens och påbörjad dialysbehandling. Livet med dialys innebär ofta ett helt nytt liv för patienterna. Syfte: Att beskriva upplevelser av dialysbehandling hos vuxna patienter med njurinsufficiens. Metod:En litteraturöversikt har använts som metod för att besvara arbetets syfte. Tretton vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av fem olika steg framtagna av Fribergs analysmetod.  Huvudresultat:patienterna upplevde brist på information, behov av egen kontroll, förlust av aktiviteter och sociala relationer. Ibland upplevde patienterna behandlingen som påfrestande och hade svårt att anpassa livet efter det. Rädsla upplevdes också av de flesta patienterna, men däremot kunde säkerhet och trygghet upplevas när patienterna fick sin behandling av vårdpersonal som hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet och när de hade familjen och vänner runt om sig. Slutsats:Patienterna hade både positiva och negativa upplevelser i samband med dialysbehandlingen. Vårdpersonalen och familjen spelade en viktig roll i patienterna liv och deras existens gjorde en inverkan i hur patienterna upplevde sin dialysbehandling. / Background:Dialysis treatment is a lifelong treatment and requires the patient to follow up on the treatment rhythm in order to achieve the highest possible quality of life. Different life changes occur in connection with the onset of renal insufficiency and initiated dialysis treatment. Life with dialysis often means a completely new life for patients. Aim:To describe the experiences of dialysis treatment in adult patients with renal insufficiency. Method:A literature review has been used as method for answering the purpose of this work. Thirteen scientific articles have been analyzed using five different steps developed by Friberg’s analysis method. Results:Patients experienced a lack of information, a need of own control, loss of activities and social relations. Sometimes patients experienced the treatment as stressful and had difficulty adjusting life after that. Fear was also experienced by most patients, but on the other hand, safety and security could be experienced when patients received their treatment by healthcare professionals who had enough knowledge and experience and also when they had family and friends around them.Conclusion: The patients had both positive and negative experiences in connection to the dialysis treatment. The healthcare staff and the family had an important role in the patients' lives and their existence made an impact on how the patients experienced their dialysis treatment.

Bakgrund Inom dialyssjukvården möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gånger varje vecka, kanske under flera år. Detta medför många möten där relationer uppstår. Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av långvariga vårdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som kräver hemodialysbehandling. Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat Tillfredsställelsen av långa vårdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan både professionellt och som person. Möten med patienter under lång tid ger många positiva känslor och det är roligt att få följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i långa vårdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lång tid, ibland över flera år kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa på ett bra sätt. Strategier att hantera gränser i professionen, att ha verktyg för att hantera gränssättningen mellan det professionella och patienten. Exempel är reflektion och handledning med kollegor för att detta kan underlätta att inte bli för privat i relationen med patienten och känna sig professionell. Kollegornas betydelse i arbetet är en viktig del med erfarenhetsutbyte och stöd för att hantera relationer och situationer som kan uppstå. Avslutande kommentar Det är berikande och positivt att arbeta med patienter i långa vårdrelationer. De komplexa situationer som uppstår kan påverka dialyssjuksköterskorna och det ses som värdefullt att ha tillgång till forum där frågor om vården av patienterna kan diskuteras och att riktlinjer sammansatta av arbetsgruppen är en trygghet att luta sig mot. / Background In the dialysis nurses and patients meet regularly every week, sometimes over several years. This makes it possible for relations to occur. Aim Describing dialysis nurses perceptions and experiences of long-term care relations with persons with chronic renal disease who requires hemodialysis. Method Twelve dialysis nurses at hospitals in the middle of Sweden were interviewed. Qualitative content analysis was performed. Results The satisfaction with long-term care relations with patients in hemodialysis enrich the dialysis nurse both professional and as a person. The encounter with patients during a long time gives many positive emotions and it is joyful to be able to follow the patient development. The experience of the Complexity in long term relations, to meet and be rubbed against the same patients over time, sometimes several years could be a challenge experience in the profession to deal with in a good way. Strategies to manage the boundaries of the profession are to have tools to handle the boundaries between the professional role and the patient. Examples of tools are reflection and coaching session with colleagues since this can make it easier to avoid to be too private in the relation and to feel professional. Colleagues' role in the work is an important part with exchange of experiences and support to deal with the relations and the situations that may occur, in these relations. Concluding comment It is enriching and positive to work with patients in long-term relations. The complex situations that occur can affect the dialysis nurses and it seems important to have access to forum where questions can be discussed and to have guidelines that is put together by the workgroup to rely on.

Bakgrund: Hemodialys är en livslång behandling av njursvikt som är en allvarlig kronisk sjukdom. Hemodialyspatienter har frekventa möten med sjuksköterskor och utvecklar ofta en nära kontakt som kan sträcka sig över flera år. Sjuksköterskan behöver arbeta personcentrerat för att främja patienternas hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med hemodialys.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Olika sökblock byggdes upp baserade på forskningsfrågan och sökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter att ha relevans- och kvalitetsgranskats befanns 12 artiklar vara relevanta för analys. Forsberg och Wengströms förenklade innehållsanalys användes för att analysera materialet.Resultat: Fem teman trädde fram: Tiden då, nu och framåt, Uppfattningen om jaget och kroppen, Relationer, Beroenden och begränsningar samt Förlust, acceptans och tacksamhet.Konklusion: Livet med hemodialys påverkar patienterna både socialt, mentalt och fysiskt. Patienterna upplevde sig begränsade, i beroendeposition och deras sociala relationer förändrades. Sjuksköterskan behöver finnas tillgänglig för patienten för att denne ska uppleva hälsa.Nyckelord: Hemodialys, mellanmänskliga relationer, patient, personcentrerad vård upplevelse. / Background: Hemodialysis is a lifelong treatment of chronic kidney failure - a severe and demanding disease. Patients going through hemodialysis have frequent interaction with nurses and often develop a personal relationship which can continue for several years. The nurse has to apply patient centered care to promote health for the patient.Aim: The aim of this study was to illuminate the lived experience of patients with chronic kidney failure receiving hemodialysis.Method: This study was conducted as a literature review with a qualitative approach. The database searches were conducted in CINAHL and PubMed. 12 articles passed the relevance- and quality review. A content analysis method of five steps was used to analyse the material.Result: Five themes emerged; The past, the now and the future, The perception of self and the body, Relationships, Dependency and limitations and Loss, acceptance and gratitude.Conclusion: Life on hemodialysis affects the patients both socially, mentally and physically. The patients felt restricted, in dependency and that their social relationships were changed. The nurse has to be there for the patient in order for the patient to experience healthKeywords: Experience, hemodialysis, human-to-human relationship, patient, patient centered care.

Bakgrund: Njursvikt innebär en nedsatt filtreringsförmåga och delas in i två tillstånd, akut och kronisk. Akut njursvikt utvecklas inom kort tid med kraftigt reducerad glomerulär filtration och leder till ett allvarligt tillstånd, medan vid kronisk njursvikt försämras kapaciteten långsamt under en längre tid och i det senare skedet krävs kontinuerlig dialysbehandling. Personer som drabbas av njursvikt behöver dialysbehandling för att uppehålla livet. Många väljer en behandlingsform med hembaserad dialys som innefattar både hemodialys (HD) och peritonealdialys (PD). Det krävs mycket självhantering vid utförandet av dialys i hemmet, och för att leva med sjukdomen behöver personen har förståelse för egenvård och samarbete med sjukvården.    Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med hembaserad dialysbehandling vid kronisk njursvikt. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansatser.  Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL complete och PubMed med års begränsning 2009-2019. Resultat: Fyra teman framkom kring upplevelser att leva med dialys i hemmet: En förändrad livssituation påverkar självbild och kroppsuppfattning, Behov av stöd och hjälp vid egenvård, Upplevelser av begränsningar och anpassning och En känsla av frihet och ökad livskvalitet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter i hur studien har genomförts. Resultatet diskuteras mot Orems egenvårdteori, tidigare forskning och riktlinjer. En stor del av diskussionen understryker betydelsen av personers egenvårdsförmåga i samband med livsförändring och anpassningsprocess samt betydelsen av stöd och hjälp från sjukvården och närstående. / Background: Kidney failure includes reduced filtration ability and can be categorised into an acute and a chronic form. Acute renal failure develops within a short timeperiod and comes with a heavily reduced glomerular filtration whereas chronic kidney failure progresses slowly during a longer period of time and in the later stages, continuous dialysis treatment becomes necessary. Individuals afflicted by renal failure need dialysis treatment to survive. Many people choose a home-based dialysis including both haemodialysis and peritoneal dialysis. Home -based dialysis necessitates much individual efforts and to live with the disease there is a need for understanding selfcare as well as collaborating with national health care. Aim: To review individual experiences from living with home-based dialysis with chronic renal failure. Method: A literature review was based on ten scientific articles with qualitative methodology. The articles were obtained from the databases CINAHL complete and PUBMed covering 2009 to 2019. Results: Four themes associated with the experiences from living with home-dialysis emerged: A changed self - and body image, Need of support and help during selfcare, Experiences from limitations and adjustments, A sense of freedom and increased quality of life. Discussion: In the discussion on methodology, strength and weaknesses of the study is discussed. The results are discussed in the context of the self-care theory of Orem, previous research and guidelines.  A major part of the discussion underlines the importance of the self-care ability of the individual in the context of lifestyle changes and in the process of adjustment. Also the importance of support and help by the health-care system and relatives is emphasised.

The lack of digital and easily accessible information for home hemodialysis patients leads to a disinclination of using the provided manuals. This problem could potentially be solved with a user-friendly app, where all information and communication with the healthcare providers could take place. Hence, leading to them feeling better prepared to take charge of their own treatment. The purpose of this thesis is to provide a minimum viable product of a mobile application to facilitate treatment for home hemodialysis patients. The app was developed using the programming language SwiftUI. Information was collected from patients with home hemodialysis treatment through interviews conducted in their homes.  The mobile application enables patients to access the manual and failure identification codes through a search bar. It also provides digital checklists, dialysis protocol and symptom follow-up. The healthcare providers can then access the dialysis protocol and symptom follow-up through remote patient monitoring. A chat function allows patients to contact nurses. The mobile application fulfills the clients’ requests and with additional work it could be fully operational. / Bristen på digital och lättåtkomlig information för patienter med hemhemodialys leder till en ovilja att använda manualer och felkoder. En lösning på detta problem skulle kunna vara att utveckla en användarvänlig app som innehåller all nödvändig information, samt ett kommunikationsverktyg mellan patient och vårdpersonal. Syftet med detta examensarbete är att skapa en minsta gångbar produkt i form av en app för att underlätta behandlingen för patienter med hemhemodialys. Appen utvecklades med programmeringsspråket SwiftUI. Information hämtades från patienter genom utförda hemintervjuer.  Den mobila applikationen ger patienter åtkomst till manualen samt felkoderna genom en sökruta. Den innehåller även digitala checklistor, dialysprotokoll och symtomuppföljning. Vårdpersonal kan genom appen få tillgång till patienters dialysprotokoll och symtomuppföljning genom fjärrövervakning. Via chatten kan patienter kontakta sjukvårdspersonal. Applikationen uppfyller uppdragsgivarens önskemål om funktionaliteter. Om fortsatt arbete genomförs kan appen användas för att ge patienterna stöd i sin egenvård. / Nej