Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett internationellt problem som ökat i prevalens de senaste decennierna. Vid kronisk njursvikt försämras njurarnas filtrationsförmåga och den optimala behandlingen är njurtransplantation, annars behövs hemodialysbehandling för att rena blodet från avfallsprodukter som njurarna vanligtvis skulle rena. Prevalensen av fatigue vid hemodialysbehandling för kronisk njursvikt är inte helt fastställd men beräknas vara två av tre patienter. Fatigue kan beskrivas som en kronisk trötthet vilket hindrar patienten från att delta i sociala aktiviteter. Psykiska och fysiska faktorer kan ligga till grund för fatigue.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur vanligt förekommande fatigue är hos vuxna patienter med kronisk njursvikt som behandlas med hemodialys, samt att beskriva faktorer som kan bidra till fatigue hos dessa patienter.  Metod: Litteraturöversikt med tolv artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen utfördes med en modifierad kvalitetsgranskningsmall.  Resultat: Prevalensen av fatigue varierade mellan 47,1–72,2% i artiklarna. Faktorerna som korrelerade med fatigue var arbetslöshet, lägre inkomst per månad, lägre utbildningsnivå än grundskola, multisjuk, högre BMI än normalt, serumalbumin utanför referensvärden, ångest, träning, stöd från närstående, icke vit etnicitet, längre tid av behandling i månader och år.  Slutsats: Fatigue vid hemodialys för behandling av kronisk njursvikt hade en varierande prevalens. Vården bör fokusera på att motverka vissa faktorer så att patientens lidande kan minimeras. Mer forskning behövs för ett definitivt homogent resultat där specifika faktorer kan identifieras. Fler experimentella studier bör utföras för att undersöka om fatigue kan lindras. Nyckelord: Trötthet, Hemodialys och Vuxna. / Background: Chronic kidney failure is an international problem that has increased in prevalence in recent decades. In chronic renal failure, the kidneys' filtration ability deteriorates and the optimal treatment is kidney transplantation, otherwise hemodialysis treatment is needed to cleanse the blood of waste products that the kidneys would otherwise need to cleanse. The prevalence of fatigue in hemodialysis treatment for chronic renal failure has not been fully established but is estimated to be two out of three patients. Fatigue can be described as chronic tiredness that prevents the patient from participating in social activities. Mental and physical factors can be the basis of fatigue. Aim: The purpose of this literature review is to investigate the prevalence of fatigue in adult patients with chronic renal failure treated with hemodialysis, and to describe the causes that may contribute to fatigue in these patients. Method: A literature review with twelve articles from the databases PubMed and CINAHL. The quality review was performed with a modified quality review template. Results: The prevalence of fatigue varied between 47.1–72.2% in the articles. The factors that correlated with fatigue were unemployment, lower income per month, lower level of education than primary school, multimorbidity, higher BMI than normal, serum albumin outside reference values, anxiety, exercise, support from relatives, non-white ethnicity, longer duration of treatment for months and years. Conclusion: Fatigue in hemodialysis for the treatment of chronic renal failure had a varying prevalence. Care should focus on counteracting certain factors so that the patient's suffering can be minimized. More research is needed for a definitively homogeneous result where specific factors can be identified. More experimental studies should be performed to investigate whether fatigue can be alleviated.

Bakgrund: Hemodialys (HD) är en livsuppehållande behandling som kan ges vid kronisk njursvikt. Över 4000 personer fick någon form av dialys under 2019 i Sverige. Att genomgå dialys kan vara fysiskt och psykiskt krävande. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Arbetets resultat byggde på 15 artiklar, varav 10 kvalitativa och 5 kvantitativa. Resultat: Patienterna upplevde att HD hade en stor påverkan på sina liv. Symtomen från att genomgå HD påverkade patienternas förmåga att delta i sociala aktiviteter. Många av patienterna kände en osäkerhet inför framtiden då den var oviss, dock kände patienterna hopp och tacksamhet gentemot HD. Vården patienterna fick hade en stor påverkan på deras liv. Diskussion: HD är något som gav en stor påverkan på patienternas liv och det var viktigt att sjuksköterskan aktivt arbetade med att stödja patienten och underlätta vården som de fick. Det var viktigt att sjuksköterskan arbetade med att patienten skulle uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för att patienten skulle kunna uppnå en starkare känsla av sammanhang (KASAM). Slutsatsats: Att genomgå HD var krävande och det var viktigt att patienterna fick stöd och anpassad vård utifrån sina behov. Det var viktigt att sjuksköterskan hade kunskap om patienternas upplevelse för att kunna stödja dem och kunde ge en anpassad vård. Ett behov av vidare forskning finns för att få bättre kunskap och förståelse för patienternas upplevelse och på detta sätt få en bättre anpassad vård. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-24</p>

Bakgrund Kronisk njursvikt är en irreversibel sjukdom som kräver livslång behandling. Hemodialys är, bortsett från transplantation och peritonealdialys, den enda behandlingen som kan ges för att förlänga överlevnaden för dessa patienter. Hemodialys är en tidskrävande behandling som mycket påtagligt ingriper i patienternas vardag och påverkar upplevelsen av såväl hälsa som välbefinnande och livskvalitet. Syfte Syftet är att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet och välbefinnande i samband med långvarig hemodialysbehandling på dialysenheter belägna i sjukhusmiljö.Metod Studien har genomförts som en litteraturöversikt där en systematisk sökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats.Resultat Efter analys av de inkluderade artiklar framkom tre huvudkategorier:- att möta begränsningar i det dagliga livet,- att acceptera sjukdomen och behandling samt hitta copingstrategier,- att leva med osäkerhet inför framtiden och erfara rädsla för döden.Slutsats Patienterna upplever att hemodialysbehandling orsakar såväl fysiska som psykiska och sociala begränsningar i livet. Dialyspatienterna behöver anpassa sig till ett annorlunda liv, där acceptans av sjukdomen och behandlingen gör det möjligt att finna copingstrategier. Patienterna inser att de är beroende av stöd från både familj och vårdpersonal av för att klara av de påfrestningar som hemodialysbehandlingen innebär. Insikten om att vara beroende av andra och en avancerad maskin – dialysapparaten – innebär att dialyspatienterna lever med en ständig känsla av osäkerhet.

I bakgrunden beskrivs hemodialys i hemmet utifrån ett patientperspektiv med upplevelsen att utföra sin egenvård och behandling i hemmet. Personer som kräver hemodialys har i grunden en njursvikt som gör att njurarna inte kan filtrera bort vätska och slaggprodukter från kroppen. Den vård som beskrivs utgår ifrån en personcentrerad vård med egenvård som grund. Denna vård och behandling ställer höga krav på både personen som ska utföra sin egen behandling och på sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa individens levda erfarenhet med att ha hemodialys i hemmet. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Google Scholar och PsycINFO. Artiklarna var vårdvetenskapliga med en kvalitativ ansats för att besvara syftet. Metoden genomfördes som en litteraturstudie. I resultatet beskrivs personens erfarenhet i tre övergripande teman: Välbefinnande- Hälsa, Frihet- flexibilitet, Trygghet- Säkerhet. I diskussionen diskuteras styrkor och svagheter i studien men även i metoden samt huvudfynden i resultatet.

No description available.

Bakgrund Vid kronisk njursvikt upphör en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillstånd. Ett livslångt behandlingsalternativ är hemodialysbehandling. Behandlingen är tidskrävande och påfrestande samt inskränker på såväl det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsarbetet genom att stödja, informera och förbereda patienter och närstående inför kommande livsstilsförändringar. Begreppen livskvalitet och hälsa ligger till grund för förståelsen hur hemodialysbehandling påverkar patienternas dagliga liv. Syfte Syftet med arbetet var att belysa hur personer med kronisk njursvikt upplever sin livskvalitet och hälsa vid hemodialysbehandling på en dialysmottagning. Metod En litteraturöversikt genomfördes. Databaserna Cinahl och PubMed användes för insamling av vetenskapliga artiklar. Endast kvalitativ forskning inkluderades med motivering att den subjektiva upplevelsen skulle belysas. Femton artiklar inkluderades och resultatet av artiklarna har analyserats och presenteras i en matris. Resultat Information och utbildning ansågs värdefullt och behovet av stöd gällande sjukdom och behandling var en förutsättning för ökad följsamhet samt acceptans av situationen. Flertalet begränsningar påverkade vardagen och det sociala livet. Aktiviteter och intressen fick prioriteras efter ork och allmäntillstånd. Trötthet var det symtom som ansågs mest besvärande. Även vätskerestriktion, som kom till följd av hemodialysbehandling, var påfrestande för patienterna. Deras mentala motivation hade en avgörande roll för upplevelsen av behandlingssituationen och följsamheten. Slutsats Hemodialysbehandling på en dialysmottagning innebär en stor livsstilsförändring med påverkan på livskvalitet och hälsa. Fokus i omvårdnadsarbetet bör ligga på att stödja både patient och närstående samt hjälpa patienten till acceptans av sjukdomssituationen.

Bakgrund: Kroniskt njursvikt är ett ökande folkhälsoproblem, därmed ökar även antalet patienter som utför dialys. Av 4183 patienter är det endast 1037 som utför sina dialysbehandlingar hemma. Sjuksköterskan behöver mer kunskap kring hur patienter upplever sin egenvård i samband med dialysbehandlingar. Sjuksköterskan behöver bedriva en personcentrerad vård för att dialysbehandlingar i hemmet ska få positiva resultat. Bristande kunskaper inom ämnet kan resultera i att egenvården drivs på ett icke patientsäkert sätt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att utföra dialys i hemmet.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Fribergs fyrstegsmodell används.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Känsla av flexibilitet, självständighet och förmågan till egenvård, känslomässiga påfrestningar samt behov av stöd och information.Slutsats: Patienter har varierande upplevelser av att utföra dialysbehandlingar hemma. Sjuksköterskan ska bedriva en personcentrerad vård i samband när informationen ges samt när utbildningen erbjuds. Det främjar egenvården hos patienten samt ökar flexibiliteten. Kravet patienter har på självständighet är stort, därmed krävs det av sjuksköterskan att ha rätt kompetens och erbjuder utbildning samt information till både patienter och anhöriga för att därmed öka flexibiliteten.

Ahlqvist, P & Fondelius, F. Dialysmiljö på patientens villkor. En enkätundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhäl-le. Utbildningsområde omvårdnad 2009.Att vara dialyspatient innebär att patienten är beroende av en livsuppehållande och tidskrävande behandling. Patienterna lär sig leva med de krav som förväntas av dem och genom att vara delaktiga i sin vård kan de se sig som betydelsefulla och autono-ma. Syftet var att beskriva hemodialyspatienternas erfarenheter av att kunna påverka specifika önskemål i samband med dialysbehandling. Datainsamling skedde genom ett semistrukturerat frågeformulär bland 30 dialyspatienter på en hemodialysavdel-ning. Studien hade en kvantitativ ansats. Resultatet visade att dialyspatienterna var nöjda/mycket nöjda med sina dialysdagar och tider utan att ställa egna krav. Patien-terna ville ha fasta scheman för sina dialyser och att livet i övrigt anpassades efter dessa tider. Deras coping ledde till att de kände en trygghet med fasta dialystider. Flera patienter angav önskemål om att dialyseras på enkelrum. / Ahlqvist, P & Fondelius, F. Dialysis on the patients´own terms. A questionnaire. De-gree project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of nursing, 2009.To be a dialysis patient means to be dependent on a life-sustaining and time-consuming treatment. The patients learn to live with the restrictions which are placed on them. By being more involved in their care they could experience the satisfaction of becoming more independent. The aim of the study was to describe haemodialysis patients’ experiences of being able to influence specific aspects of the dialysis treat-ment. A quantitative study using data obtained from a semi-structured questionnaire that was distributed among 30 dialysis patients at a haemodialysis unit was per-formed. The results showed that the dialysis patients were satisfied/very satisfied with their dialysis days and schedules and did not wish to make any changes. Patients seemed to prefer a fixed schedule which they can plan their lives around. Such a schedule provides them with a feeling of security, developed by their coping. Several patients requested to have their dialysis treatments in a single-room.

Introduktion: Kronisk njursvikt är ett stort hälsoproblem världen över. Symtomen för denna sjukdom kan bland annat vara trötthet, koncentrationssvårigheter samt illamående. Det finns tre vanliga behandlingar för njursvikt och de behandlingarna är peritonealdialys, njurtransplantation eller hemodialys. Varje hemodialysbehandling tar cirka tre till fem timmar per gång och behandlingen ska genomföras tre till fyra gånger i veckan vilket gör att detta är en mycket tidskrävande behandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med hemodialys.  Metod: Litteraturstudie baserad på elva kvalitativa originalartiklar. Kvalitetsanalysen genomfördes med hjälp av en granskningsmall (SBU, 2022). Resultatanalys utfördes enligt Forsberg &amp; Wengström (2015). Resultat: Resultatet visade fyra kategorier: stor omställning i livet, behov av stöd, upplevelser av förändrade kost- och dryckesvanor och att leva med ovisshet. Resultatet visade att många deltagare var trötta och hade ont i kroppen på grund av hemodialysbehandlingen. Deltagarna kände sig frustrerade och ledsna på grund av att de kände sig begränsade eftersom de inte kunde resa eller träffa familj och vänner. Deltagarna upplevde också brist på tid utanför sjukhuset, vilket gjorde dem upprörda och att leva med ovisshet gjorde deltagarna oroliga.  Slutsats: Denna studie gav en fördjupad kunskap om patienternas upplevelser som i stor utsträckning var negativa. Detta tyder på att förändringar behöver göras för denna typ av dialysbehandling. Detta för att patienterna ska få bättre livskvalitet och upplevelser av sin behandling. / Introduction: Chronic kidney failure is a major health problem worldwide. The symptoms of this disease can include fatigue, concentration difficulties and nausea. There are three common treatments for kidney failure and the treatments are peritoneal dialysis, kidney transplantation or hemodialysis. Each hemodialysis treatment takes about three to five hours each time and the treatment must be carried out three to four times a week, which makes the treatment very time-consuming. Aim: The aim of this study was to explore adult patients experiences of living with hemodialysis. Method: Literature study based on eleven qualitative original articles. The quality analysis was carried out using a review template (SBU, 2022). The result analysis was implemented according to Forsberg &amp; Wengström (2015). Results: The result showed four categories; major changes in life, need for support, experiences of changing diet and drinking habits and to live with uncertainty. It showed that many participants were fatigued and had pain in the body because of the treatment. The participants felt frustrated and sad because of feeling limited by not being able to travel or meet their families and friends. They also experienced lack of time outside the hospital which made them upset and to live with uncertainty made them anxious.  Conclusion: This study provided an in-depth knowledge of the patients' experiences, which mostly were negative. This indicates that changes need to be made for this type of dialysis treatment so that patients can have better quality of life and better experiences of their treatment.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter i dialys samt om det finns några skillnader i hur män och kvinnor i dialys upplever de faktorer som påverkar livskvaliteten. Metoden var en litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande sex teman: trötthet, anpassning till ett liv med dialys, upplevelser och känslor i samband med lidande, förlust av frihet, begränsningar samt förändrade relationer. Det gick inte att urskilja några skillnader i mäns och kvinnors upplevelse av de faktorer som påverkar livskvaliteten. Resultatet kan användas till att möta dessa patienter med en ökad förståelse och kunskap om deras situation. / The aim of this study was to describe the contributing factors that affect the experience of quality of life in dialysis dependent patients and if there were any differences in how men and women experience the contributing factors that affect their quality of life. The method was a literature study based on ten scientific articles. The result revealed six different themes; fatigue, adjustment to a life in dialysis, experiences and emotions in relation to suffering, loss of freedom, limitations and transformed relationships. Differences between men and women in their experience of the contributing factors that affect their quality of life were indiscernible. The result of this study can be used to meet these patients with an increased understanding and knowledge of their situation.