No description available.

In this essay, I compare ten different depictions of the Irish Easter Rising of 1916. These depictions are all from books published between 1924 and 2000, which deal with a wider context of the history of Ireland or Northern Ireland. I relate the depictions to the point in time when they were written, the geographic focus of the book, and the views that the author expresses about the present and the future, and about the significance of history. The main result of my essay is that the depictions differ in a way that seems connected to whether or not there was an ongoing violent conflict in Ireland at the time the books were written. Texts written when the political violence was present, or close, in time and location, are likely to be written either in a neutral tone with concern about objectivity, or incorporating the Easter Rising events in context of an ongoing socialist struggle. Texts written in times of seemingly lasting peace are generally more uncritical and have a more epic form.

<p>Det huvudsakliga syftet med vår uppsats kan beskrivas som varande att undersöka fyra lärares definition av och resonemang kring historiemedvetande. Vidare ville vi även medvetandegöra oss om hur dessa fyra gymnasielärare i historia arbetar med att utveckla elevernas historiemedvetande i sin undervisning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer ur vilka vi induktivt uttolkat svar på ovanstående frågor. Studien visade på att de lärare som intervjuades besatt en hög grad av medvetenhet om och insikt i begreppet historiemedvetande, vidare gav också respondenterna prov på ett flertal uppslag kring hur utvecklandet av historiemedvetande kan implimenteras i densamma. Studien gav också en diversifierad bild av dessa lärares syn på historiemedvetandets värde, nödändighet och funktion. De metoder för utvecklandet av historiemedetandet som ivrigast förespråkades var användningen av diskussion, dialog och dialektik som medel för arbetet med skapandet och upprätthållande av ett historiemedvetande. Ytterligare någonting som framhölls var värdet av att arbeta med strategier för motivering och lustbetong i undervisningen. Slutligen fann vi mellan respondenternas svar och relevanta styrdokument och pedagogisk teori en hög grad av korrelation.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka skönlitteraturens ställning i historieundervisningen. Vi har även undersökt i vilket ändamål lärarna arbetar med skönlitteratur i historieundervisningen och om deras arbetssätt med skönlitteratur kan bidra till att fördjupa historiemedvetande. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lärare i årskurserna 4 till 6. Vårt huvudresultat, i vår undersökning, är att lärarnas arbete med skönlitteratur delvis kan bidra till fördjupat historiemedvetande i historieundervisningen. / The purpose of this study is to survey the position of fiction literature within history education. We have also surveyed the purpose of the teachers work with fiction literature in history education and if their way of working can provide a deepened historical consciousness. Our survey is built by qualative interviews with five teachers in class years four to six. Our result is that teachers' work with fiction literature can partly provide a deepened historical consciousness.

<p>Vi har analyserat Forum för levande historias material <em>brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer </em>genom en hermeneutisk textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka om materialet förmedlar historiemedvetande. Resultatet visar att materialet inte förmedlar det som krävs för att historiemedvetandet ska stimuleras. De historiska händelserna sätts inte tillräckligt väl in i sitt sammanhang och det råder otydlighet beträffande vad som orsakade utvecklingen. Materialet redovisar inte tillräckligt många förklaringsperspektiv. Avslutningsvis diskuteras resultatet mot tidigare forskning och vad denna typ av historieskrivning kan få för pedagogiska konsekvenser.</p>

Denna uppsats undersöker vad lärare och pedagogisk personal på historiska institutioner tänker om elevers studiebesök på platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan främja elevernas historiemedvetande utifrån teorin om historiemedvetandets fem processer. Utifrån intervjuer med lärare på högstadieskolor såväl som pedagogisk personal på historiska besöksmål har vi funnit att det finns tydliga värden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsättning kan främjas av att de får göra dylika besök.

The subject for this thesis is to analyze the Swedish political the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) through the use of history theories. The purpose is to examine the following two questions: 1. what types of history consciousness is present in the source material 2. the use of history (historiebruk) shown in the source material The source material has consisted two official party publications, Sverigedemokraternas principprogram from 2005 and 2011. The main theoretical frameworks for the analysis has consisted of the typology for use of history as presented by professor Klas-Göran Karlsson together with selected theories connected to history consciousness, not the least the model presented by Bernard Eric Jensen. The result of the analysis shows frequent examples where the use of history and history consciousness is present in the rhetoric used in the source material. By tracing the use back to the theories selected Sverigedemokraterna’s deployment of use of history and history consciousness is interpreted and discussed.

Den här undersökningen behandlar lärarnas tolkning av begreppet historiemedvetande. Totalt är åtta olika lärare intervjuade; hälften av dem undervisar i år 4-6 och hälften i år 7-9. Samtliga lärare som intervjuats arbetar på olika skolor i Östhammars Kommun. Undersökningen visar att lärarnas uppfattning och tolkning av styrdokumenten påverkar deras planering av undervisningen. Den visar också att frånvaron av en korrekt och gemensam definition av ett begrepp som förekommer i styrdokumenten skapar osäkerhet kring innebörd, tillämpning och bedömning. Frånvaron av en definition medför också att en fruktbar tolkning av begreppet inte kan existera och att det därmed medför svårigheter för att bedöma elevernas relation till detta begrepp, samt fördomar om hur elevernas relation till historiemedvetandet ser ut.

The aim of this thesis is to see how the centenary of the Titanic disaster is observed in the cities Belfast, Southampton and Halifax. It also contains a Swedish perspective to the event. There is a part of the thesis which is focused on an analysis of what memorials and memories mean to the disaster and the survival of the very same. The main sources of the thesis have mostly been internet editions of newspapers from the cities mentioned above, but also the paper editions of two of the biggest Swedish newspapers. An analysis of these sources shows that the memory of the Titanic, and foremost its passengers and crew is still alive. The perished were honoured at the commemorations through denudations of new memorials and descendants who paid their respects. The analysis also shows that the memory of the Titanic and the identity it created are important elements, primarily in Southampton and Belfast. These two cities embrace their Titanic heritage by exhibitions, both permanent and temporary ones. The conclusion of the analysis is that the memories of the Titanic are observed in different ways depending of which city it is. Belfast is a lot about remembering the construction; Southampton remembers the departure and Halifax focus on the perished, although, all three cities honour the catastrophe and the victims. No matter how the centenary is respected, one can easily notice that the Titanic is remembered; the question now is if the ship of dreams is immortal or if the disaster one day will fade to oblivion?

The education in History has for a long time been strongly criticized for being based on simple facts, which makes it difficult for students to succeed in the curriculums requirements for using historical consciousness. Research points out that the students themselves have to create history in order to achieve the purpose of history education, as it becomes more alive to them if they themselves can create it. The pure faculty learning comes too far from their own experiences, which historical consciousness is based on. This study is a qualitative survey where students from grade nine in Swedish secondary school have had a free conversation in a group of five students based on a historical text. The research situation is based on parts of the Anglo-Saxon history-didactic research for historical consciousness, focusing on historical thinking and the ability to interconnect the three time dimensions, the past, present and future. The conversations was analyzed from the theoretical point of view of the study, chosen from the research situation, and suggested that the students constructed thematic categories based on the historical story, where deeper analysis could be conducted on the students' ability to reason history using history consciousness. The study's conclusion showed two characteristics of history consciousness where the students showed weak ability to one and good ability on the other. Through this, the study also provided a contribution to the subject topic History that could develop the teaching in history consciousness. This contribution could make it clear to the students what the concept of historical awareness means, through the use of history that the students themselves have been involved in and created.