Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalisten framställs i berättelsen och hur rollen som hjälte reflekteras. Jag har valt att avgränsa mig till två texter, Alexandra Pascalidous dokumentärserie Vi kallas tiggare (2016) och Johan Persson och Martin Schibbye reportagebok 438 dagar (2013). Det teoretiska ramverket som tillämpas i första hand av analysen är filmvetenskaplig teori, retorikteori samt arketypstudie. Genom komparativ metod kommer de båda texterna att analyseras och jämföras. Koppling till filmberättelser kommer att ackompanjera undersökningen. Resultatet av undersökningen fastslår att det finns starka kopplingar till det traditionella berättelserna och Hollywoodfilmens hjälte.

Mötet mellan människor är något som kan vara spännande och få en att upptäcka något nytt i livet, likaså i film. Dessa möten mellan karaktärer gör att handlingen drivs framåt och skapar ett spännande interagerande mellan karaktärer. I detta kandidatarbete har vi valt att fokusera på mötet mellan hjälten och skurken, oftast två starka och viktiga karaktärer inom film. Karaktärsrollerna är hämtade från Voglers The writer’s Journey (1997). För att få en bredare bild av hur rollerna kan se ut i film har vi valt att analysera två olika filmer i olika genre, filmerna vi valt är Die Hard (1988) och Alien (1979). Vi har tagit hjälp av analysmodellen som presenteras i From Antz to Titanic - A students guide to film analysis (2000) och format modellen till vårt passande. En av delarna i analysen fokuserar på hur de tekniska aspekterna i scener kan hjälpa till att föra berättelsen vidare. Grundat i undersökningen har en kompletterande gestaltning i form av en film skapats där vi har använt oss av karaktärsrollerna som vi analyserat. / Meetings between people can be exciting and make you discover something new, also in movies. Meetings between the characters drives the plot forward, and create exciting interaction between the characters. We have chosen to focus on meetings between the hero and the villain, two strong and important character roles in the film. The character roles are taken from Vogler, The Writer's Journey (1997). To get a broader picture of how roles may appear in film, we have chosen to analyze two different films in different genres, the films we have chosen are Die Hard (1988) and Alien (1979). We have used the analytical model presented in From Antz to Titanic - A student's guide to film analysis (2000) and formed the model to our fitting. One of the parts of the analysis focuses on the technical aspects of the scenes that can help move the story forward. Based on our survey of character roles and meetings between them, we have created a movie to portray this.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en vardagshjälte definieras med utgångspunkt i de tre</p><p>Mellan åren 2007 och 2009 har tre galor hållits på Cirkus i Stockholm för att hylla svenska vardagshjältar. Denna uppsats kan ses som en multipel fallstudie då fokus har legat på att analysera de tre</p><p>Uppsatsen visar att det går att dela in vardagshjälten i tre kategorier. Dessa har döpts till</p><p><em>Svenska Hjältar-galorna som sänts mellan år 2007-2009. Vardagshjälten är verklig, den finns i vardagen, på våra gator och i våra hem. Den beskrivs i galorna som en vanlig person men som hyllas för att ha gjort något ovanligt, något som utmärker personen och skiljer den från majoriteten av oss människor. De centrala frågorna i uppsatsen är: På vilket sätt pratar man om personer som hyllas som vardagshjältar? Hur associerar man till vardagshjältar? Vilka förväntningar har man på en vardagshjälte? <em>Svenska Hjältar-galorna. Varje gala har analyserats för att få en detaljerad bild och för att hitta teman, vilket har följts av en tematisk analys av alla tre galorna. Jag har även gjort en statisk analys, där jag studerat relationen mellan hjältebegreppet och dess olika kategorier för att sedan koncentrera mig på vardagshjälten för att studera de koder som kan kopplas till just denna kategori hjältar. <em>Välgöraren, <em>Undsättaren och den <em>Egocentriska Kämpen. Välgöraren och Undsättaren kan definieras som personer som gör en uppoffring eller prestation för andra, medan den Egocentriska Kämpen är någon som bestämmer sig för att agera i en svår situation men för att förbättra sin egen situation och inte någon annans. Till sist avslutas det hela i en diskussion som mynnar ut i frågor som; Behöver man vardagshjältar och varför i så fall? Existerar det verkligen en genuin altruistisk handling? </em></em></em></em></em></p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en vardagshjälte definieras med utgångspunkt i de tre Mellan åren 2007 och 2009 har tre galor hållits på Cirkus i Stockholm för att hylla svenska vardagshjältar. Denna uppsats kan ses som en multipel fallstudie då fokus har legat på att analysera de tre Uppsatsen visar att det går att dela in vardagshjälten i tre kategorier. Dessa har döpts till Svenska Hjältar-galorna som sänts mellan år 2007-2009. Vardagshjälten är verklig, den finns i vardagen, på våra gator och i våra hem. Den beskrivs i galorna som en vanlig person men som hyllas för att ha gjort något ovanligt, något som utmärker personen och skiljer den från majoriteten av oss människor. De centrala frågorna i uppsatsen är: På vilket sätt pratar man om personer som hyllas som vardagshjältar? Hur associerar man till vardagshjältar? Vilka förväntningar har man på en vardagshjälte? Svenska Hjältar-galorna. Varje gala har analyserats för att få en detaljerad bild och för att hitta teman, vilket har följts av en tematisk analys av alla tre galorna. Jag har även gjort en statisk analys, där jag studerat relationen mellan hjältebegreppet och dess olika kategorier för att sedan koncentrera mig på vardagshjälten för att studera de koder som kan kopplas till just denna kategori hjältar. Välgöraren, Undsättaren och den Egocentriska Kämpen. Välgöraren och Undsättaren kan definieras som personer som gör en uppoffring eller prestation för andra, medan den Egocentriska Kämpen är någon som bestämmer sig för att agera i en svår situation men för att förbättra sin egen situation och inte någon annans. Till sist avslutas det hela i en diskussion som mynnar ut i frågor som; Behöver man vardagshjältar och varför i så fall? Existerar det verkligen en genuin altruistisk handling?

Denna uppsats rör den moral som presenteras för oss i amerikanska äventyrsfilmer. Tre filmer, King Arthur, Robin Hood och Gladiator, presenteras och analyseras. Hjältens handlingar är i fokus men även antagonisten och andra bikaraktärers handlingar är av vikt. Detta ställs mot den traditionella pliktetiken då vi får se om hjältens handlingar är förenliga eller strider mot den. En diskussion följer också kring filmernas upplägg och vad lockelsen med denna typ av film egentligen är.

Syftet med denna studie är att studera lagbrytande journalister och konstruerandet av den journalistiska hjälten i media. Med hjälp av kvantitativa och kvalitativa metoder undersöker denna studie journalisters narrativ, gestaltningar, tankar och värderingar gällande tre olika händelser. I dessa tre olika händelser har svenska journalister i sitt yrke medvetet brutit mot svenska lagar med avsikten att granska. Samtliga tre händelser åtalades i svensk domstol och mediebevakningen av de tre målen rapporterades väl av svenska medier. Vidare syftar denna studie att fördjupa sig i de undersökande journalisternas sociala identiteter samt de gemensamma värderingarna för undersökande journalister. De tre teorier som används i studien är den sociala identitetsteorin, gestaltningsteorin samt MQuails figur om vinkling. Med hjälp av dessa olika teorier förklaras, jämförs och analyseras resultaten från studiens tre utvalda studieobjekt – händelserna – tillsammans med resultaten från fyra intervjuer med verksamma grävande journalister.  Resultatet från denna studies kvantitativa del visar att en merpart av artiklar gestaltar lagbrytande journalister som hjältar. Majoriteten av artiklarna saknar även innehåll av kritik gentemot journalisten som omskrivs. Resultatet visar vidare att majoriteten av artiklarna misslyckas med att uppnå en av journalistikens etiska riktlinjer; idealet om objektivitet; då nyhetsartiklarna ofta innehåller dolda vinklar som gestaltar de lagbrytande journalisterna som hjältar.  Resultatet från den kvalitativa delen visar att socialpsykologiska faktorer som status, ideal och normer påverkar gruppen “grävande journalister”, samt att en hjälte inte skapas per se genom att bryta lagen – det som avgör om journalisten gestaltas som hjälte är hur själva granskningen i sig själv uppfattas och mottas.

Uppsatsen undersöker hur de tre karaktärstyperna protagonist, antagonist och hjälte introduceras i de första bilderna i filmerna Avatar och Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring utifrån berättarkomponenterna bildutsnitt, ljussättning, djupindikationer och ljud. Totalt sex karaktärsintroduktioner från filmerna kommer att analyseras och därefter jämföras med varandra. Det finns otroligt många olika metoder att introducera en karaktär på, som filmskapare är det viktigt att tänka på hur man vill att varje karaktär ska skildras. Därför kan den här uppsatsen ses som inspiration för hur en karaktär kan introduceras, då det inte finns ett definitivt svar.

This essay discusses the portrait of the whistleblower Edward Joseph Snowden in different media forms. Edward Snowden, the NSA employee who in June 2103 revealed NSA’s secret global surveillance system in the newspapers The Guardian UK, The Washington Post and The New York times, has been portrayed in various types of media such as news articles, film, documentary and self-biography. With references to the communication theories re-mediation and storytelling, this thesis examines which components are used in these different types of media to portray Snowden and how the perspectives differ. It also focuses on which traits that defines a hero and a traitor. And if the typical whistleblower is a hero or a telltale. The information is very similar. Which we can expect depends on that the information has not been remediated very far from its original source. What sets the portraits apart is the perspective and who and what Edward Snowden is shown in the opposite to. For example, in the news articles, Snowden is always talked about in reference to the government, and how he betrayed the loyalty of the government and his oaths. While in the rest of the media forms, produced by and representing the public, he is presented as the hero who took the integrity of the public and his own beliefs in his own hands and stood up against the government. Both sides can in substance prove their point, it is all about the perspective and whose side the audience and the authors are on.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Göran Lindberg konstrueras som ideal/icke ideal gärningsman i dokumentären Kapten Klänning – Polischef och våldtäktsman. Grunden för studien är Nils Christies begrepp det ideala offret samt den ideala gärningsmannen men vi använder oss i vår analys även av maskulinitetsteori med extra fokus på intersektionella aspekter i framställningen av Lindbergs maskulinitet. Då denna studie fokuserar på konstruktionen av Göran Lindberg grundar sig studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt i konstruktivismen. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys där huvudteman inom den teoribildning och tidigare forskning som hör till studien skapade teman att följa och vara uppmärksam på under materialgenomgången. Resultatet visade att Göran Lindberg konstrueras som en person som bär en hjältemask, men under denna hjältemask döljer sig ett monster. Detta monster framställs som Göran Lindbergs sanna jag och det bidrar till en konstruktion av honom som en ideal gärningsman. I vissa scener konstrueras han som en stor, stark, kontrollerad man som representerar hegemonisk maskulinitet, i andra framställs han som en svag man med tvångsmässiga beteenden som leder till kontrollförlust. Resultatet visar även att Göran Lindbergs offer till största delen framställs som ideala offer även om de inte uppfyller Nils Christies alla kriterier för detta. Därav är det möjligt att utifrån denna studie påstå att inte alla kriterier gällande idealt offer och ideal gärningsman behöver uppfyllas för att en konstruktion av dessa ska vara möjlig. Det är även tänkbart att kriterierna ändras över tid och är olika beroende på brottstyp.