Akademisk avhandling--Stockholm. / Extra t.p., with thesis statement, inserted. Summary in English. Includes bibliographical references.

Doktorsavhandling--Theology--Uppsala, 1994.

Akademisk avhandling--Stockholm. / Extra t.p., with thesis statement, inserted. Summary in English. Includes bibliographical references.

La tesis plantea el ESTUDIO EXHAUSTIVO de la actividad ilustradora de Carl Larsson, artista sueco localizado en torno a 1900 y de gran reconocimiento en su país, y se centra en el análisis ESTILÍSTICO de su período más representativo. El ENFOQUE PLÁSTICO es en este trabajo factor esencial, ya que pensamos que las atractivas aportaciones de Larsson merecen justificarse no sólo desde perspectivas puramente historiográficas, abundantes en su bibliografía, sino a partir de un ANÁLISIS RIGUROSO DE SUS IMÁGENES que estaba por realizar. PARTIMOS de un marco cultural y biográfico como ambientación de fondo (cap 1), una revisión del Larsson temprano (cap 2), para seguir con el estudio de los aspectos determinantes de su madurez (plenairismo, japonesismo y modernismo, cap 3). La tesis evoluciona en el cap 4 con una reconstrucción de su retrato personal y se concreta finalmente en el cap 5, con un desarrollo de la génesis, evolución y concreción plástica de las obras más representativas, entre ilustraciones, grabados y retratos. El cap 6 concluye con una mirada final a las repercusiones en el ámbito contemporáneo. Nuestra revisión: - VALORA más la obra de Larsson al considerarla con una óptica plástica y un estudio descritivo-formal. - - APROXIMA al panorama cultural nórdico de 1900. - - PRESENTA los rasgos que le definen como una singular personalidad. - - INCIDE en la apreciación de los procedimientos del dibujo, vistos en el uso primordial de la LÍNEA SENSIBLE.. - - REFLEXIONA sobre la obra artística fruto de unas circunstancias propias. - - RECOPILA una extensa bibliografía inédita que unida a la óptica investigadora adoptada, puede abrir camino hacia nuevos estudios del personaje y de su obra. / Soto Vicario, MD. (2001). Carl Larsson, ilustrador de una vida. Aportaciones a partir de un estudio plástico de imágenes [Tesis doctoral no publicada]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/5954 / Palancia

<p>Examenskonsert: https://youtu.be/AmrP0emJuJU</p>

This essay is reading the Swedish author Stig Larssons debut Autisterna [The Autists] (1979) in the light of Gérard Genettes narratology and the time philosophy of Gilles Deleuze. The focus of the essay is time and how it is seemingly dissolved. The essay maps out a chronology of the non-chronological novel and from there discusses the breaking up of the empirical time. The essay uses Deleuze to explore the time-image of the novel to see how it is built up in the text for example by literary anyspace-whatevers. Hence the title, Anytime-whatever. We see in the novel an anachronistic relationship between story and narrative which cuts through the episodes of the novel like a modernist film creating disconnected space and temporal sequences.

Orientador: Maria Beatriz Puzzi / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciencias Medicas / Made available in DSpace on 2018-08-07T22:49:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Souto_MariamPatriciaAuada_D.pdf: 7783740 bytes, checksum: ba776e2125f132647d619bed067b9da5 (MD5) Previous issue date: 2006 / Resumo: A síndrome de Sjögren-Larsson (SSL) é uma ictiose congênita com alterações neurológicas decorrentes da deficiência enzimática da enzima aldeído graxo desidrogenase (FALDH). Mutações no gene ALDH3A2 são responsáveis pela doença. A proposta foi estudar os aspectos clínicos, histológicos, estruturais e moleculares de dez pacientes com SSL. Métodos: Foram selecionados dez pacientes com SSL de quatro famílias distintas. Foi realizada ressonância magnética cerebral (RM) em oito pacientes e, em sete destes, também espectroscopia de prótons; os resultados foram comparados com a espectroscopia de sete voluntários sadios. Foram coletadas biópsias de pele de cada paciente e pele sã de 17 voluntários. Os espécimes foram corados com hematoxilina-eosina e imagens digitais foram adquiridas a partir do exame histológico de rotina; a luminância em escala de cinza foi analisada utilizando método quantitativo de análise de textura de imagem digital: transformada rápida de Fourier, calculada a partir dos valores do momento de inércia (função harmônica) das frequências espaciais nas direções vertical e horizontal da camada espinhosa da epiderme. Amostras de pele de nove pacientes com SSL também foram obtidas para cultura de fibroblastos utilizando método padrão para dosagem da enzima FALDH. Para a extração de DNA genômico foi coletado sangue total periférico de nove pacientes. Os fragmentos foram amplificados por PCR. Os resultados obtidos foram analisados e comparados com a seqüência normal de DNA. Resultados: A mutação encontrada foi a 1108-1G?C no intron 7/exon 8. Os pacientes exibiram diferenças na presença e intensidade dos sinais e sintomas da doença (prurido, retardo mental, espasticidade, fotofobia e alterações da retina). No exame de RM dos pacientes com SSL foi observada desmielinização da substância branca profunda; na espectroscopia, presença de pico anormal de lípídios. O estudo da textura da camada espinhosa da epiderme, sob a Transformada de Fourier, mostrou amplitudes de função harmônica mais largas no grupo com SSL na direção vertical e não na direção horizontal, correspondendo a núcleos e nucléolos maiores e ao espessamento focal da carioteca dos ceratinócitos. Conclusões: As manifestações clínicas e histológicas da SLS não são exclusivamente decorrentes da mutação c.1108-1G>C, mas também expressão de outras modificações genéticas e influências ambientais. A mutação descrita pode ser classificada como uma causa comum da doença no Brasil. Os achados de textura podem ser explicados pela maior síntese de DNA na epiderme na SSL, tendo sido descrita, também, uma produção mais rápida da camada córnea e uma renovação celular 3,5 vezes o normal / Abstract: Background: Sjögren-Larsson syndrome (SLS) is an autosomal recessive disorder characterized by ichthyosis, mental retardation, and spasticity. Various mutations in the ALDH3A2 gene that codes for fatty aldehyde dehydrogenase (FALDH) are responsible for the disease but the genotype-phenotype relationships are undefined. Objectives: The purpose of this study was to describe ten individuals with Sjögren-Larsson syndrome from four families representing the first cohort of Brazilian patients defined at the molecular level and investigate whether image analysis of routine H&E skin sections using fast Fourier transformation (FFT) could detect structural alterations in SLS. Patients and methods: A 5-mm punch biopsy for histologic analysis was obtained under local anesthesia from each patient. Similar biopsies were obtained from age- and anatomical site-matched from 17 controls. The samples were stained with haematoxylin and eosin and observed under a light microscope. Digital images of routine histologic sections were taken and their gray scale luminance was analyzed by FFT. The inertia values were determined for different ranges of the spatial frequencies in the vertical and horizontal directions. Skin biopsies were also obtained from nine patients with SLS for establishing fibroblast cultures using standard methods to determine FALDH enzyme activity. MR imaging was performed in eight patients. Singel-voxel proton MR spectra were acquired from cerebral white matter in seven patients with SLS and in seven controls. Total genomic DNA was extracted from peripheral blood of nine patients using standard methods. ALDH3A2 exons and their flanking sequences were amplified by PCR and sequenced. Results: All patients were homozygous for a unique c.1108-1G>C splice-site mutation and displayed a profound reduction in fatty aldehyde dehydrogenase enzyme activity. The patients exhibited a moderate-to-severe form of Sjögren-Larsson syndrome with respect to mental retardation, spastic diplegia and ichthyosis. Within this phenotypic context, patients varied, even within a family, in the presence of pruritus, thickness of the epidermal granular layer, retinal glistening white dots and photophobia. Brain MR imaging revealed retardation of myelination. Proton MR spectroscopy of white matter revealed abnormal high-lipid peak. The study of epidermal spinous layer texture by Fast Fourier Transform showed higher amplitudes in the vertical direction in SLS patients, corresponding to greater nuclei and nucleoli, higher number of nucleoli and focal thickening of keratinocytes¿ carioteca. Conclusion: We concluded that the latter clinical features are not strictly determined by the c.1108-1G>C mutation, but are subject to modification by other genetic/environmental factors. The c.1108-1G>C mutation may be classified as a common cause of Sjögren-Larsson syndrome in Brazil. The textural findings are in keeping with higher DNA synthesis and a 3.5x turn over that were demonstrated in SLS epidermis / Doutorado / Clinica Medica / Doutor em Clínica Médica

Autofiktion är ett omdiskuterat genrebegrepp som fått ökad aktualitet i Sverige under de senaste decennierna genom en rad verk som positionerat sig på gränsen mellan verklighet och fiktion. Med denna uppsats vill jag lyfta fram tre av dessa verk, nämligen Karl Ove Knausgårds Min kamp (2009), Stig Larssons När det känns att det håller på ta slut (2012) och Marcus Birros Släng alla kartor (2012). Syftet är att undersöka texternas litterära tekniker och romantiska idéinnehåll för att urskilja en autofiktionens estetik. Det jag kommer fram till genom mina analyser är att texterna ger uttryck för en antilitterär estetik som styr läsaren mot en självbiografisk läsning. Detta åstadkommer författarna dels genom det självbiografiska anslaget och den strikta subjektiviteten, dels genom inslag av metareflektion och självkritik från berättarjagen som uppenbarar texten som en fortlöpande arbetsprocess. Författarna kringgår litterära konventioner genom ett öppet och tentativt skrivande som inte eftersträvar det formfulländade. De förhåller sig till det låga på ett skrivtekniskt plan genom inslag av talspråklighet och genom att ge illusionen av en konstlös komposition. Även innehållsligt får det låga utrymme i form av berättarjagens bekännelser vad gäller deras destruktiva karaktärsdrag eller tveksamma moraliska handlingar. Berättarjagens destruktiva läggning och deras tendens att framhålla konsten som överordnad livet visar på det romantiska arv som går att spåra i texternas idéinnehåll. I texterna framställs berättarjagen som begåvade men motarbetade outsiders, som bara kan närma sig livet genom att skriva det.

<p>I den här uppsatsen visas hur kriminalromanen har gått från att följa de traditionella kriminalgenrernas regler och konventioner till att bryta och modifiera dem. I denna nya typ av kriminalroman som jag kallar ”Den moderna kriminalromanen” hittar man ofta inslag av flera olika kriminalgenrer och nya inslag som skapar en hybridroman som inte kan definieras till en specifik kriminalgenre.</p><p>                             I teoridelen går jag igenom de traditionella kriminalgenrernas historik och kriterier samt visar på nya influenser, trender och element som är typiska för den moderna kriminalromanen. I analysdelen analyseras Stieg Larssons Millenniumserie, som jag anser är ett typexempel för den moderna kriminalromanen, för att se om recensenternas beskrivning av romanernas genre stämmer. Romanerna analyseras både utifrån traditionella kriminalgenrer och moderna influenser.</p><p>                             Uppsatsen visar att traditionella kriminalgenrer finns representerade i respektive roman men utöver dessa finns även andra kriminalgenrer och moderna influenser/trender representerade vilket gör att det blir svårt att definiera de enskilda romanerna som tillhörande en specifik kriminalgenre. Slutsatsen är att Stieg Larssons Millenniumserie är ett typexempel på en ”modern” kriminalroman.</p> / <p>In this essay I show that new crime fiction have moved from following a single crime fiction genre to a mix of different crime fiction genres together with influences from TV-series, drama series, action movies, et cetera that traditionally are estranged from crime fiction. To show this I analyzed Stieg Larsson’s Millennium trilogy to see if each book is written like a single traditional crime fiction genre or if they are a mix of several crime fiction genres and other influences. My conclusion is that the trilogy is an example of what I call a “Modern” Crime fiction trilogy since the books in it can´t be categorized in to one single crime fiction genre but are a mix of several genres as well as other influences.</p>

<p>Sommaren år 2008 började Stadsmuseet i Stockholms anordna vandringar i kriminalromanförfattaren Stieg Larssons fotspår, nämligen Millenniumvandringen. Stieg Larssons ”Millenniumtriologi” har nått framgång både utomlands och i Sverige. Framgångarna har omtalats i massmedia, där även Millenniumvandringen har nämnts.</p><p> I denna uppsats undersöks hur Stadsmuseet kan arbeta med marknadsföring av fotspårsturism och utveckla konceptet för att locka fler turister till vandringen. Vidare studeras även om det är böckerna i sig eller den aktiva marknadsföringen som får turister att besöka Millenniumvandringen. Detta undersöks genom att ta en närmare titt på konsten av att marknadsföra en upplevelse och sedan jämföra Millenniumvandringen med ”I Arns och Wallanders fotspår”, där utvecklingen och marknadsföringen av konceptet granskas. Den empiriska delen av undersökningen genomförs på Södermalm i Stockholm där Millenniumvandringen utspelar sig. Där utförs även intervjuer med arrangörer, guider samt besökare av Millenniumvandringen.</p><p>Utifrån en jämförelse med Millenniumvandringen har de framkommit att ”I Arns och Wallanders fotspår” har varit mer driftiga i utvecklingen av vandringarna och att storleken på destinationen är betydande för utvecklingen av ”I Stieg Larssons fotspår”. Stadsmuseet kan utveckla konceptet genom att samarbeta med restaurang Kvarnen samt Mellqvist Kaffebar, tillföra olika företeelser till vandringen, som exempelvis en souvenirshop samt utveckla Millenniumpaketet.</p><p>Vandringarna ”I Arns och Wallanders fotspår” har varit mer aktiva i de marknadsföringsåtgärder som jämförts. En ökad medvetenhet om marknadsföring kan leda till att Stadsmuseet fokuserar på att attrahera fler turister, både läsare av Millenniumtrilogin och turister som vill uppleva Stockholm genom ett annorlunda perspektiv. För att marknadsföra vandringen kan Stadsmuseet använda sig av storytelling, massmedia, internet och word-of-mouth. Vidare kan de även delta i olika mässor och evenemang hos bokhandlare samt synas med olika erbjudanden vid filmpremiärer i de länder som alla Millenniumfilmer ännu inte haft premiär.</p><p>Det är främst Millenniumböckerna som attraherar besökarna till att söka information om vandringen. Marknadsföringen som Stadsmuseet har genomfört är inte tillräcklig aktiv för att uppmärksamma turisten. Därför är det fördelaktigt för Stadsmuseet att fånga upp turisterna genom en mer aktiv marknadsföring.</p> / <p>The summer of 2008 the city museum in Stockholm began to organize a tour in the novelist writer Stieg Larsson's footsteps, called the Millenniumtour. Stieg Larsson's "Millennium trilogy" has achieved success both abroad and in Sweden. The success has been mentioned in the media, in which the Millenniumtour also has been mentioned.</p><p> This essay examines how the museum can work with the marketing of footstep tourism and develop the concept to attract more tourists to the tour. The essay also examines if it is the books themselves or the active promotion that brings tourists to visit the Millenniumtour.</p><p> This is examined by taking a closer look at the art of marketing an experience and then compare Millennium tour with the tours in ”Arns and Wallander's footsteps", where development and marketing of the concept are compared. The empirical part of the investigation carried out on Södermalm in Stockholm, where the Millenniumtour takes place. Interviews with organizers, guides and visitors of the Millenniumtour have also been implemented.</p><p>Based on a comparison with the Millenniumtour, it revealed that the tours "In Arn and Wallander's footsteps" have been more energetic in the development of the tours and the size of the destination is important for the development of Millenniumtour. The City Museum can develop the concept by collaborating with the restaurant Kvarnen and cafe Mellqvist and bring different things to the tour, such as a souvenir shop. They can also develop the Millennium package.</p><p>The tours "In Arn's footsteps and Wallander" has been more active in the promotion. To promote the tour can the City Museum use storytelling, media, internet and word-of-mouth. They can also participate in various fairs and events at bookstores, and appear with different offers at film premieres. It is mainly the Millennium books that attract visitors to seek information about the tour. The advertising that City Museum has implemented are not sufficiently active to alert tourists. With a more active marketing can the City Museum get the tourists attention.</p>