<p>I den här uppsatsen visas hur kriminalromanen har gått från att följa de traditionella kriminalgenrernas regler och konventioner till att bryta och modifiera dem. I denna nya typ av kriminalroman som jag kallar ”Den moderna kriminalromanen” hittar man ofta inslag av flera olika kriminalgenrer och nya inslag som skapar en hybridroman som inte kan definieras till en specifik kriminalgenre.</p><p>                             I teoridelen går jag igenom de traditionella kriminalgenrernas historik och kriterier samt visar på nya influenser, trender och element som är typiska för den moderna kriminalromanen. I analysdelen analyseras Stieg Larssons Millenniumserie, som jag anser är ett typexempel för den moderna kriminalromanen, för att se om recensenternas beskrivning av romanernas genre stämmer. Romanerna analyseras både utifrån traditionella kriminalgenrer och moderna influenser.</p><p>                             Uppsatsen visar att traditionella kriminalgenrer finns representerade i respektive roman men utöver dessa finns även andra kriminalgenrer och moderna influenser/trender representerade vilket gör att det blir svårt att definiera de enskilda romanerna som tillhörande en specifik kriminalgenre. Slutsatsen är att Stieg Larssons Millenniumserie är ett typexempel på en ”modern” kriminalroman.</p> / <p>In this essay I show that new crime fiction have moved from following a single crime fiction genre to a mix of different crime fiction genres together with influences from TV-series, drama series, action movies, et cetera that traditionally are estranged from crime fiction. To show this I analyzed Stieg Larsson’s Millennium trilogy to see if each book is written like a single traditional crime fiction genre or if they are a mix of several crime fiction genres and other influences. My conclusion is that the trilogy is an example of what I call a “Modern” Crime fiction trilogy since the books in it can´t be categorized in to one single crime fiction genre but are a mix of several genres as well as other influences.</p>

<p>Sommaren år 2008 började Stadsmuseet i Stockholms anordna vandringar i kriminalromanförfattaren Stieg Larssons fotspår, nämligen Millenniumvandringen. Stieg Larssons ”Millenniumtriologi” har nått framgång både utomlands och i Sverige. Framgångarna har omtalats i massmedia, där även Millenniumvandringen har nämnts.</p><p> I denna uppsats undersöks hur Stadsmuseet kan arbeta med marknadsföring av fotspårsturism och utveckla konceptet för att locka fler turister till vandringen. Vidare studeras även om det är böckerna i sig eller den aktiva marknadsföringen som får turister att besöka Millenniumvandringen. Detta undersöks genom att ta en närmare titt på konsten av att marknadsföra en upplevelse och sedan jämföra Millenniumvandringen med ”I Arns och Wallanders fotspår”, där utvecklingen och marknadsföringen av konceptet granskas. Den empiriska delen av undersökningen genomförs på Södermalm i Stockholm där Millenniumvandringen utspelar sig. Där utförs även intervjuer med arrangörer, guider samt besökare av Millenniumvandringen.</p><p>Utifrån en jämförelse med Millenniumvandringen har de framkommit att ”I Arns och Wallanders fotspår” har varit mer driftiga i utvecklingen av vandringarna och att storleken på destinationen är betydande för utvecklingen av ”I Stieg Larssons fotspår”. Stadsmuseet kan utveckla konceptet genom att samarbeta med restaurang Kvarnen samt Mellqvist Kaffebar, tillföra olika företeelser till vandringen, som exempelvis en souvenirshop samt utveckla Millenniumpaketet.</p><p>Vandringarna ”I Arns och Wallanders fotspår” har varit mer aktiva i de marknadsföringsåtgärder som jämförts. En ökad medvetenhet om marknadsföring kan leda till att Stadsmuseet fokuserar på att attrahera fler turister, både läsare av Millenniumtrilogin och turister som vill uppleva Stockholm genom ett annorlunda perspektiv. För att marknadsföra vandringen kan Stadsmuseet använda sig av storytelling, massmedia, internet och word-of-mouth. Vidare kan de även delta i olika mässor och evenemang hos bokhandlare samt synas med olika erbjudanden vid filmpremiärer i de länder som alla Millenniumfilmer ännu inte haft premiär.</p><p>Det är främst Millenniumböckerna som attraherar besökarna till att söka information om vandringen. Marknadsföringen som Stadsmuseet har genomfört är inte tillräcklig aktiv för att uppmärksamma turisten. Därför är det fördelaktigt för Stadsmuseet att fånga upp turisterna genom en mer aktiv marknadsföring.</p> / <p>The summer of 2008 the city museum in Stockholm began to organize a tour in the novelist writer Stieg Larsson's footsteps, called the Millenniumtour. Stieg Larsson's "Millennium trilogy" has achieved success both abroad and in Sweden. The success has been mentioned in the media, in which the Millenniumtour also has been mentioned.</p><p> This essay examines how the museum can work with the marketing of footstep tourism and develop the concept to attract more tourists to the tour. The essay also examines if it is the books themselves or the active promotion that brings tourists to visit the Millenniumtour.</p><p> This is examined by taking a closer look at the art of marketing an experience and then compare Millennium tour with the tours in ”Arns and Wallander's footsteps", where development and marketing of the concept are compared. The empirical part of the investigation carried out on Södermalm in Stockholm, where the Millenniumtour takes place. Interviews with organizers, guides and visitors of the Millenniumtour have also been implemented.</p><p>Based on a comparison with the Millenniumtour, it revealed that the tours "In Arn and Wallander's footsteps" have been more energetic in the development of the tours and the size of the destination is important for the development of Millenniumtour. The City Museum can develop the concept by collaborating with the restaurant Kvarnen and cafe Mellqvist and bring different things to the tour, such as a souvenir shop. They can also develop the Millennium package.</p><p>The tours "In Arn's footsteps and Wallander" has been more active in the promotion. To promote the tour can the City Museum use storytelling, media, internet and word-of-mouth. They can also participate in various fairs and events at bookstores, and appear with different offers at film premieres. It is mainly the Millennium books that attract visitors to seek information about the tour. The advertising that City Museum has implemented are not sufficiently active to alert tourists. With a more active marketing can the City Museum get the tourists attention.</p>

Sommaren år 2008 började Stadsmuseet i Stockholms anordna vandringar i kriminalromanförfattaren Stieg Larssons fotspår, nämligen Millenniumvandringen. Stieg Larssons ”Millenniumtriologi” har nått framgång både utomlands och i Sverige. Framgångarna har omtalats i massmedia, där även Millenniumvandringen har nämnts.  I denna uppsats undersöks hur Stadsmuseet kan arbeta med marknadsföring av fotspårsturism och utveckla konceptet för att locka fler turister till vandringen. Vidare studeras även om det är böckerna i sig eller den aktiva marknadsföringen som får turister att besöka Millenniumvandringen. Detta undersöks genom att ta en närmare titt på konsten av att marknadsföra en upplevelse och sedan jämföra Millenniumvandringen med ”I Arns och Wallanders fotspår”, där utvecklingen och marknadsföringen av konceptet granskas. Den empiriska delen av undersökningen genomförs på Södermalm i Stockholm där Millenniumvandringen utspelar sig. Där utförs även intervjuer med arrangörer, guider samt besökare av Millenniumvandringen. Utifrån en jämförelse med Millenniumvandringen har de framkommit att ”I Arns och Wallanders fotspår” har varit mer driftiga i utvecklingen av vandringarna och att storleken på destinationen är betydande för utvecklingen av ”I Stieg Larssons fotspår”. Stadsmuseet kan utveckla konceptet genom att samarbeta med restaurang Kvarnen samt Mellqvist Kaffebar, tillföra olika företeelser till vandringen, som exempelvis en souvenirshop samt utveckla Millenniumpaketet. Vandringarna ”I Arns och Wallanders fotspår” har varit mer aktiva i de marknadsföringsåtgärder som jämförts. En ökad medvetenhet om marknadsföring kan leda till att Stadsmuseet fokuserar på att attrahera fler turister, både läsare av Millenniumtrilogin och turister som vill uppleva Stockholm genom ett annorlunda perspektiv. För att marknadsföra vandringen kan Stadsmuseet använda sig av storytelling, massmedia, internet och word-of-mouth. Vidare kan de även delta i olika mässor och evenemang hos bokhandlare samt synas med olika erbjudanden vid filmpremiärer i de länder som alla Millenniumfilmer ännu inte haft premiär. Det är främst Millenniumböckerna som attraherar besökarna till att söka information om vandringen. Marknadsföringen som Stadsmuseet har genomfört är inte tillräcklig aktiv för att uppmärksamma turisten. Därför är det fördelaktigt för Stadsmuseet att fånga upp turisterna genom en mer aktiv marknadsföring. / The summer of 2008 the city museum in Stockholm began to organize a tour in the novelist writer Stieg Larsson's footsteps, called the Millenniumtour. Stieg Larsson's "Millennium trilogy" has achieved success both abroad and in Sweden. The success has been mentioned in the media, in which the Millenniumtour also has been mentioned.  This essay examines how the museum can work with the marketing of footstep tourism and develop the concept to attract more tourists to the tour. The essay also examines if it is the books themselves or the active promotion that brings tourists to visit the Millenniumtour.  This is examined by taking a closer look at the art of marketing an experience and then compare Millennium tour with the tours in ”Arns and Wallander's footsteps", where development and marketing of the concept are compared. The empirical part of the investigation carried out on Södermalm in Stockholm, where the Millenniumtour takes place. Interviews with organizers, guides and visitors of the Millenniumtour have also been implemented. Based on a comparison with the Millenniumtour, it revealed that the tours "In Arn and Wallander's footsteps" have been more energetic in the development of the tours and the size of the destination is important for the development of Millenniumtour. The City Museum can develop the concept by collaborating with the restaurant Kvarnen and cafe Mellqvist and bring different things to the tour, such as a souvenir shop. They can also develop the Millennium package. The tours "In Arn's footsteps and Wallander" has been more active in the promotion. To promote the tour can the City Museum use storytelling, media, internet and word-of-mouth. They can also participate in various fairs and events at bookstores, and appear with different offers at film premieres. It is mainly the Millennium books that attract visitors to seek information about the tour. The advertising that City Museum has implemented are not sufficiently active to alert tourists. With a more active marketing can the City Museum get the tourists attention.

I den här uppsatsen visas hur kriminalromanen har gått från att följa de traditionella kriminalgenrernas regler och konventioner till att bryta och modifiera dem. I denna nya typ av kriminalroman som jag kallar ”Den moderna kriminalromanen” hittar man ofta inslag av flera olika kriminalgenrer och nya inslag som skapar en hybridroman som inte kan definieras till en specifik kriminalgenre.                              I teoridelen går jag igenom de traditionella kriminalgenrernas historik och kriterier samt visar på nya influenser, trender och element som är typiska för den moderna kriminalromanen. I analysdelen analyseras Stieg Larssons Millenniumserie, som jag anser är ett typexempel för den moderna kriminalromanen, för att se om recensenternas beskrivning av romanernas genre stämmer. Romanerna analyseras både utifrån traditionella kriminalgenrer och moderna influenser.                              Uppsatsen visar att traditionella kriminalgenrer finns representerade i respektive roman men utöver dessa finns även andra kriminalgenrer och moderna influenser/trender representerade vilket gör att det blir svårt att definiera de enskilda romanerna som tillhörande en specifik kriminalgenre. Slutsatsen är att Stieg Larssons Millenniumserie är ett typexempel på en ”modern” kriminalroman. / In this essay I show that new crime fiction have moved from following a single crime fiction genre to a mix of different crime fiction genres together with influences from TV-series, drama series, action movies, et cetera that traditionally are estranged from crime fiction. To show this I analyzed Stieg Larsson’s Millennium trilogy to see if each book is written like a single traditional crime fiction genre or if they are a mix of several crime fiction genres and other influences. My conclusion is that the trilogy is an example of what I call a “Modern” Crime fiction trilogy since the books in it can´t be categorized in to one single crime fiction genre but are a mix of several genres as well as other influences.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna. Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt. Dessa kulturspecifika referenser har översatts med hjälp av följande översättningstekniker: bevarande, förtydligande, direkt översättning,  etablerad motsvarighet, generalisering, kulturell motsvarighet och utelämnande. Kategorierna och översättningsteknikerna förklaras samt exempel på varje tas upp i uppsatsen. Den statistiska analysen av översättningsteknikerna har visat att de översatta texterna har blivit starkt exotiserade, d.v.s. källspråksorienterade. 80% av kulturspecifika referenser i målspråket tjeckiska har översatts på ett exoticerande sätt medan i målspråket engelska är det 89%. En stark exotisering av den översatta texten kan å ena sidan resultera i att texten blir svårläst, å andra sidan framhävs den främmande kulturen (den svenska kulturen i detta fall) och det kan vara en av anledningar till att svenska kriminalromaner har blivit så populära i hela världen.

This essay aims to examinate how the dead woman is described in three swedish crime fiction- novels. The novels included in my study is Stieg Larsson ́s Män som hatar kvinnor, Mons Kallentoft ́s Den femte årstiden and Lars Kepler ́s Stalker. The purpose of this study is to examine these questions: how is the dead woman described, how does the woman relate to prevailing norms in a sex-normative context, who is the dead woman based on socio-cultural identity and how can the killer ́s identity be understood in relation to the victim? Inspired by Judith Butler ́s performativity theory I assume a gender constructivist perspective, that gender is a social construction. I am also inspired of Maria Nikolajeva ́s gender role schedule, which shows what characteristics women are most often attributed in literature. I also add my own properties to the schedule. Thus, the result shows that the dead woman fulfills all conventional female standards. The dead woman is, based on the material, either an unwanted woman or an desired woman. The unwanted woman is subjected to sexual violence, something that the desired woman avoids. When the women are dead, they still meet conventional standards even though their bodies are completely destroyed by their perpetrators. The identity of the murderers can be understood from socio-cultural status and their motives. / Denna uppsats undersöker hur den döda kvinnan beskrivs i tre svenska deckare: Stieg Larssons Män som hatar kvinnor, Mons Kallentofts Den femte årstiden och Lars Keplers Stalker. Syftet med uppsatsen är att besvara dessa frågor: hur beskrivs den kvinna som ska dödas och som sedan dör, hur relaterar kvinnorna som ska dödas och sedan dör till rådande kvinnliga normer i en könsnormativ kontext, vem är den döda kvinnan och hur kan mördarens identitet förstås i relation till offret? För att besvara dessa frågor utgår jag från att kön är en social konstruktion och Judith Butlers performativitetsteori. Dessutom används Maria Nikolajevas könsrollsschema för hur kvinnor oftast skildras i litteratur. Resultatet visar att den döda kvinnan går att dela upp i två kategorier; den önskade kvinnan och den oönskade kvinnan. Båda kategorier av kvinnor relaterar till rådande kvinnliga normer. Den oönskade kvinnan har ingen plats i samhället, lever ensam och utsätts för sexuellt våld innan hon mördas. Den önskade kvinnan fyller en funktion i samhället, saknas av någon när hon dör och utsätts inte för sexuellt våld innan hon mördas. Den döda kvinnan uppfyller alla kvinnliga normer utifrån Nikolajevas schema, oavsett vilken kategori hon tillhör. Mördarnas identiteter går att förstå utifrån socioekonomisk status samt val av offer.

The thesis presented here with deals with an analysis and genre definition of the Nordic detective story, which is currently very popular in the Czech Republic. It is namely an interpretation of the works done by two contemporary Nordic authors in question, i.e. Stieg Larsson and Jo Nesbø. With the first of the two authors I will be looking into the complete trilogy The Millenium containing volumes of Män som hatar kvinnor (2005), Flickan som lekte med elden (2006) and Luftslottet som sprängdes (2007). As regards in Nesbø's works, I have chosen a series of detective stories with detective Harry Hole as the main character, especially two of them Panserhjerte (2009) and Snømannen (2007) and which appear to be the most successful and the most typical. On the grounds of the analysis of the particular literary categories such as the character of a detective and their investigative techniques, the narrative pattern, the narrator, and the continuum which are compared with the similar categories within individual historical detective schools itemized in the theoretical part of the thesis, and compared as well with other genres, it is to be stated that the Nordic crime fiction might be located somewhere on the border line between the detective story, the critical social novel and the thriller, taking on at...

In the thesis I would like to focus on the very topical literary work: Millennium trilogy by Stieg Larsson who died in 2004. The trilogy consists of three parts: The girl with the dragon tattoo, The girl who played with fire and The girl who kicked the hornets' nest. The trilogy will be examined from the perspective of genre determination. With the professional literature I would like to describe each genre and it's possibility of use. I would also like to find a typical features of particular genre in different forms: situations, characters, conflicts, etc. One part of my thesis will be dedicated to the writer and his autobiography traits. I would also like to turn to the fourth part of the trilogy by David Lagercrantz. I will try to answer the question why the trilogy has been extended, what literature genre is characteristic for the writer and what changes have been made in content or formal features of the story. During my work I would like to compare the trilogy with other Nordic literature pieces to find the cause of increasing sale of this kind of literature nowadays.