• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 48
  • 1
  • Tagged with
  • 49
  • 49
  • 28
  • 27
  • 21
  • 21
  • 14
  • 13
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Ett liv i våra händer : sjuksköterskors upplevelser av hjärt-lungräddning. / A life in our hands : nurses' experiences of cardiopulmonary resuscitation

Panovska, Jasmina, Rogius, Katarina January 2017 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskan är ofta först på plats när en patient drabbas av hjärtstopp. I dessa fall är det viktigt att agera skyndsamt. Hjärt-lungräddning är både fysiskt och psykiskt ansträngande och tidigare erfarenheter tenderar att färga kommande upplevelser. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av hjärt-lungräddning i sin yrkesutövning. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar hämtade från databasen Cinahl samt manuella sökningar. Under analysprocessen identifierades likheter och skillnader mellan artiklarnas resultat. Resultat: Fem kategorier vilka påverkade sjuksköterskors upplevelser av hjärt-lungräddning identifierades; sjuksköterskans kompetens, känslomässiga reaktioner, omgivningens påverkan, relationen till patienten samt stress och dess påverkan. Ur resultatet framkom att upplevelser av negativ karaktär var dominerande dock förekom även positiva upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av hjärt-lungräddning är individuella och varierande. Yttre faktorer bidrar till att förvärra eller förbättra upplevelsen. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om detta för att förstå sina egna och andras reaktioner i detta sammanhang.
2

Sjuksköterskors uppfattningar i samband med ett beslut om att inte återuppliva : – en litteraturstudie / Nurses´ perceptions in relation to a decision not to resuscitate : – a literature study

Lauritsen, Helena, Lindblom, Emilia January 2009 (has links)
No description available.
3

Sjuksköterskors uppfattningar i samband med ett beslut om att inte återuppliva : – en litteraturstudie / Nurses´ perceptions in relation to a decision not to resuscitate : – a literature study

Lauritsen, Helena, Lindblom, Emilia January 2009 (has links)
No description available.
4

Specialistutbildade ambulanssjukskö̈terskors möjligheter till följsamhet av behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient / Ambulancenurse´s perception of their ability to guideline adherence for cardiac arrest in adult patient

Hansson, Emil, Lundberg, Lina, Ribic, Melisa January 2015 (has links)
Plötsligt hjärtstopp är den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som påverkar fö̈ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjärtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. För att svara på syftet genomfördes en intervjustudie med kvalitativt beskrivande forskningsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade goda möjligheter att vara följsamma till sina behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. Handlingsplanen för A-HLR uppfattades vara ett hjälpmedel och en resurs vilket förbättrade fö̈ljsamheten. Dock uppfattades svårigheter att vara följsam till de exakta tiderna i handlingsplanen. Utbildning och träning uppfattades vara nyckeln till god följsamhet. Andra faktorer som uppfattades öka följsamheten var bland annat införandet av LUCAS och ett väl fungerande teamsamarbete. Svårtillgänglig miljö kring patienten uppfattades vara det största hindret för god följsamhet. Även ambulanssjuksköterskans etiska värderingar beträffande patientens förutsättningar till fortsatt liv uppfattades kunna påverka följsamheten. För att utveckla ambulanssjukvården ytterligare tros det vara av betydelse att utbildning och träning fortsätter vara prioriterad inom verksamheten. Utbildning och träning med fokus på att förmedla kunskap gällande den senaste evidensen, träning i specifika moment, teamsamarbete, arbete i svårtillgänglig miljö samt etiska dilemman efterfrågas för att förbättra ambulanssjukvården.
5

Utbildning i Hjärt-lungräddning inom ambulanssjukvården

Hermansson, Thomas January 2017 (has links)
Plötsligt oväntat hjärtstopp är ett tillstånd som är vanligt internationellt och nationellt i Sverige. Etiologin är ofta relaterad till ischemisk hjärtsjukdom med hjärtinfarkt. Vid en hjärtinfarkt med efterföljande hjärtstopp drabbas hjärtats retledningssystem av ett elektriskt kaos som kan hävas med en elstöt, en defibrillering. Innan en defibrillator är tillgänglig är det av största vikt att en hjärt-lungräddning (HLR) av högsta kvalitet utförs. Idag överlever ca 11 procent i Sverige ett hjärtstopp. Internationellt varierar överlevnaden mellan länder och regioner. För att överlevnaden ska öka krävs vetenskap, utbildningseffektivitet och implementering. Tidigare forskning visar att hjärt-lungräddning är suboptimal inom ambulanssjukvården. Att utbildningen inom hjärt-lungräddning inom ambulanssjukvården är av god kvalitet är en viktig del i att öka överlevnaden vid hjärtstopp. Syftet var att utforska ambulanspersonalens uppfattning om HLR utbildning inom sin organisation. Metoden var en enkätundersökning med en kvantitativ ansats. Studien var deskriptiv och genomfördes i fyra olika ambulansorganisationer. All aktiv ambulanspersonal kunde inkluderas i studien. Resultatet visade att ambulanspersonalen uppfattar sin HLR utbildning som god. Generellt uppfattas utbildningen och instruktörerna vara av hög kvalitet. Personalen uppfattar en något lägre kvalitet vad gäller frekvens av utbildningstillfälle och tiden som är avsatt för utbildning. Bättre utrustning och implementering av utbildningsprogrammen i organisationerna uppfattas som förbättringsåtgärder som kan genomföras. Personalen uppfattar även ett behov av mer utbildning i vård efter hjärtstopp. Slutsatsen är att utbildningen inom hjärt-lungräddning inom de undersökta organisationerna uppfattas som god av personalen. Att genomföra tätare utbildningar och samordna implementeringen kan bli bättre. Utrustningen behöver förbättras och ett fokus behöver läggas på utbildning i vård efter hjärtstopp. / Sudden cardiac arrest is a relatively common condition worldwide as well as in Sweden. The etiology is often related to ischemic cardiac disease with acute myocardial infarction. In a myocardial infarction followed by cardiac arrest the electrical system in the heart is set into chaos. This can be reversed by an electrical shock, a defibrillation. Before a defibrillator is available, high quality cardiopulmonary resuscitation (CPR) is an important factor. Today about 11 percent survive a cardiac arrest outside of hospital in Sweden. Internationally the survival rates vary between countries and regions. Science, educational efficiency and implementation is required to increase survival from sudden cardiac arrest. The CPR performed by the emergency medical services (EMS) could be suboptimal according to earlier research. Education in CPR in the ambulance services is an important factor to increase survival from sudden cardiac arrest. The aim was to explore the emergency medical services personnel’s perceptions of the CPR training in their organization. The method was a survey with a quantitative approach. The study was descriptive and was conducted in four different EMS organizations. All active EMS personnel could be included in the study. The results showed that the EMS personnel perceived their CPR training as good. In general, the training and the instructors were considered to be of high quality. The frequency of training opportunities could be more frequent as well as the designated time for training. Equipment for training and implementation of the educational programs are other parts that could be improved. A need for more education in post cardiac arrest care was also identified. The conclusion was that CPR training in the studied organizations was perceived as good by the EMS personnel. To conduct training more often and coordinate the implementation are areas to improve. The equipment used for training could be better and post cardiac arrest care education is needed.
6

Föräldrars och blivande föräldrars erfarenheter av hjärt- och lungräddning till barn / Parents´and prospective parents experience regarding cardiopulmonary rescue for children

Holm Månsson, Helen, Jönsson, Helene January 2017 (has links)
I Sverige finns nationella riktlinjer för hjärt-lungräddning till barn, men det saknas rekommendationer för föräldrautbildning i hjärt-lungräddning till barn. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars och blivande föräldrars erfarenheter av hjärtlungräddning till barn (barn-HLR). Studien genomfördes i form av en litteraturstudie och nio artiklar analyserades. Följande områden framkom som ett resultat av de granskade artiklarna; kunskap och kompetens i barn- HLR, utbildning i barn- HLR, effekt av utbildning i barn- HLR. I studien framkommer att föräldrar och blivande föräldrars kunskaper om barn- HLR är bristfällig. För att uppnå bästa kvalitet på hjärtlungräddningen framkommer att en kombinerad utbildning med instruktör och DVD/ e- ledd utbildning ger bästa resultat. För att bibehålla kvaliteten på hjärtlungräddningen ska träning/ utbildning ske ofta, var tredje månad, men i korta sekvenser. Ökad trygghet och stärkt självförtroende kan ses hos de föräldrar som genomför utbildning i hjärt-lungräddning till barn, föräldrar ges förmågan att hantera en akutsituation som luftvägs- och hjärtstopp med att starta hjärt-lungräddning. Litteraturstudiens resultat påvisar behov av vidare forskning om barn- HLR utbildning till föräldrar och blivande föräldrar, detta kan leda till att nationella rekommendationer framkommer för föräldrautbildning i barn-HLR.
7

Strategier för att ge stöd och visa medlidande till närstående när hjärt-lungräddning avslutats prehospitalt

Lindström, Kristian, Lindberg, Sabina January 2019 (has links)
Background: Every year, about 10,000 thousand cardiac arrests occur outside hospitals in Sweden. Relatives of people who have suffered a sudden cardiac arrest experience chaos and anxiety. Aim: The aim of the study is to elucidate strategies for providing support and show compassion to relatives when cardiac and lung rescue is completed prehospitally. Method: This study is of qualitative design and a total of twelve specialist nurses were interviewed in focus groups, a qualitative content analysis has been used. Main results: During the analysis process, four categories were formed where all four categories also have subcategories. The categories that emerged were Information and support for related parties, Treatment, Participation and Dignity. The result showed that strategies used by the specialist nurse were to provide information throughout the course. Information during cardiopulmonary resuscitation, when cardiovascular rescue was terminated but also information after the death. The treatment was also highlighted as an important strategy in which the specialist nurse had to show an interest for the related and the deceased, and use person-centered care since the relatives react and provide in different ways. The specialist nurses also described participation as a strategy when it offered the relatives to attend the cardiovascular rescue and to see the deceased after the death. Even dignity was described as a strategy, the specialist nurses described that they wiped away blood and did nicely around the deceased, sometimes it was deceased or moved to another place. Conclusion: Treatment, participation, information for related parties and dignity are important strategies for being able to accommodate related parties and show compassion when cardiopulmonary resuscitation ends prehospitally.
8

Ett kaos av tusen tankar; närståendes upplevelse av att närvara vid hjärt-lungräddning : En litteraturstudie

Karlsson, Natalie, Eriksson, Moa January 2019 (has links)
Hjärt-lungräddning (HLR) utförs då en person drabbas av plötsligt hjärtstopp. Snabb insatt HLR ökar chansen att rädda liv. Närstående beskriver en god död som att vara omringad av sina nära, det är dock inte självklart att närstående får närvara vid HLR. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av att närvara vid HLR. Elva kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier; plötsligt hamna i en oväntad och kaotisk situation, återupplivningen är oerhört traumatisk, förstå allvaret i situationen, behöva utomstående hjälp för att hantera situationen, känna delaktighet i personens överlevnad och känna utanförskap i vårdmiljön. Kunskap och fördjupad förståelse för närståendes upplevelser vid HLR är viktigt för att identifiera och möta närståendes behov. Fortsatt omvårdnadsforskning kan bidra till att vidareutveckla riktlinjer och rutiner för hur närstående kan involveras vid HLR.
9

Ambulanssjuksköterskornas arbetsmiljö vid prehospital HLR : en kvalitativ intervjustudie

Mattsson, Jonas, Blomqvist, Felicia January 2012 (has links)
Syftet med studien var att utifrån ambulanssjuksköterskors berättelser redogöra för upplevelsen av arbetet med HLR vid ett pre-hospitalt omhändertagande och hur fysiska och psykosociala omständigheter kan påverka deras arbetsmiljö samt att undersöka om det automatiska HLR-systemet LUCAS har påverkat arbetssituationen. En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design har genomförts. Undersökningsgruppen bestod av sex ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frågor och insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen framkom tre kategorier samt temat ”Att känna stöd på arbetsplatsen trots brister i arbetsmiljön”. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna upplevde arbetsutrymmet i somliga ambulanser så begränsande att det försvårade deras möjlighet att utföra adekvata vårdåtgärder, de upplevde sig vara beroende av LUCAS för att kunna utföra HLR. De upplevde ett svagt stöd från cheferna i frågan om inköp av ambulanser. Vidare framkom att samarbetet med räddningstjänsten var ett viktigt stöd vid HLR samt att en god stämning på arbetsplatsen främjade välbefinnandet. De riktlinjer som ambulanssjuksköterskorna hade att rätta sig efter upplevdes också som ett stöd, samt att det nya HLR-systemet LUCAS till stor del upplevdes avlastande i arbetet med HLR. Författarnas slutsats är att det finns både positiva och negativa upplevelser kring arbetsmiljön bland ambulanssjuksköterskorna och att det behövs mer forskning för att kunna förbättra ambulanssjuksköterskornas arbetsmiljö. / The aim of the study was to describe the ambulance nurses’ own experiences of working with pre-hospital CPR and how the physical and psychosocial factors effected their working environment. To investigate if the automatic CPR-system LUCAS have had any impact on their work situation. This study is based on qualitative interviews with a descriptive design. The study group consisted of six nurses who worked at an ambulance station in the central part of Sweden. The interviews were conducted with semi structured questions and the collected data was analyzed through a qualitative content analysis. The analysis resulted in three categories and a theme. The result showed that the ambulance nurses experienced that the space in some of the ambulances was too limited to be able to provide necessary care for their patients, they experienced being dependent to the LUCAS-device to be able to perform CPR. The ambulance nurses also felt a weak support from the head management when deciding on which ambulance to purchase. Furthermore, it appeared that the cooperation with the emergency services was of a great support when performing CPR as well as creating a good atmosphere between co-workers was of importance for the employee’s wellbeing. The guidelines for the ambulance nurses were also seen as a support as were the new automatic CPR-system LUCAS, which perceived as minimizing the workload on the ambulance personnel during CPR. The authors’ conclusion is that both positive and negative experiences were found in the ambulance personnel´s work environment and that more studies are required in order to improve the ambulance personnel’s work milieu.
10

Återupplivning -upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjärt- lungräddning ur sjuksköterskors, patienters och närståendes perspektiv.

Larsveden, Anna January 2008 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om återupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utsträckning patienter och deras närstående gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om återupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjärt-lung räddning har utforskats av flera forskare. Trots att både Hälso- och sjukvårdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra länder anger att patienten har rätt till delaktighet och självbestämmande kring beslutsfattandet om sin vård och behandling, så engagerades patienten och dess närstående sällan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansåg att hänsyn skulle tas till patientens egna önskemål och vara delaktiga i beslutet kring isättande av hjärt- lungräddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de närståendes medverkan. Flera studiers resultat visade vidare att sjuksköterskor upplevde en rad etiska dilemman när det gäller beslutsprocessen kring återupplivning. Vad gäller patienters och närståendes möjlighet till delaktighet var det betydligt färre studier genomförda som belyste frågan ur deras perspektiv. De studier som fanns visade att patienter och närstående har en önskan om möjlighet till delaktighet, att få ta del av information och fatta egna beslut. Patienternas uppfattning stämde väl överens med hur deras närstående resonerade.

Page generated in 0.0757 seconds