• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 21
  • 2
  • Tagged with
  • 23
  • 23
  • 14
  • 14
  • 14
  • 12
  • 8
  • 8
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Ernest Thiels beställda verk : En studie om mecenatens estetiska inflytande i konsten / Ernest Thiel's commissioned artworks : A study of a patron's aesthetic influence in the arts

Olsson, Astrid January 2021 (has links)
This essay aims to examine whether the Swedish patron Ernest Thiel had any aesthetic influence on the contemporary art scene in the late nineteenth and early twentieth century. Based on a selected group of his commissioned artworks, the study analyzes to what extent Thiel was involved in the creative process. The applied method consists of Panofsky’s iconographical- iconological method, a study of primary sources and literature of art history, and a contextual analysis based on Anne D’Alleva’s theory. The chosen method shows that Ernest Thiel was not engaged in the creative process of his commissioned artworks. Correspondence between Thiel and the commissioned artist reveal that Thiel acted more as afinancial patron, leaving the aesthetics to the artist. Rather than providing his own artistic directives, the intention with his commissioned artworks suggests that his aim was to promote and encourage the artists’ own sense of style. Furthermore, this act of patronage illustrates his genuine appreciation for the artist he supported. This study also exposes the lack of knowledge of the portrait “Porträtt av Hjalmar Söderberg” and the artistry of Gerda Wallander, from whom Thiel commissioned his artwork. The study therefore suggests further research of Gerda Wallander’s artistry as well as of Ernest Thiel’s commissioned artworks, since this is uncharted territory in art history.
22

Helga registrerar, Doktor Glas spekulerar : Intertextualitet i Bjarne Moelvs Helgas offer – dagboksroman om ett brott och Hjalmar Söderbergs Doktor Glas / Helga registers, Doctor Glas speculates : Intertextuality in The victim of Helga – a diary novel about a crime by Bjarne Moelv and Doctor Glas by Hjalmar Söderberg

Kubitsky Torninger, Isabella January 2011 (has links)
Uppsatsen syftar till att studera intertextualiteten i Bjarne Moelvs Helgas offer – dagboksroman om ett brott och Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Tyngden i analysen ligger på Moelvs roman, under det att Doktor Glas tjänar som belysande jämförelsematerial. Analysen består av tre delar där den textuella strukturen, perspektivet och berättarstrukturen undersöks. Resultaten visar att romanerna uppvisar flera stilistiska likheter men även tydliga skillnader när det gäller jagberättarens framställning. Moelv distanserar sig från det kvinnliga berättarjaget genom att begränsa henne till en iakttagare. Detta ger uttryck för en framställning som konstrueras ur ett genussystem där manliga normer slår igenom i representationer av kvinnor.
23

"Det är på det hela taget ett förbannadt språk vi ha" : En analys av språk och stil i Hjalmar Söderbergs romaner i jämförelse med Peter Cassirers analys av Historietter

Johansson, Marie January 2014 (has links)
Denna undersökning analyserar ett urval stildrag och språkaspekter i tre av Hjalmar Söderbergs fyra romaner: Förvillelser (1895), Martin Bircks ungdom (1901) och Doktor Glas (1905) och relatera resultatet till Peter Cassirers motsvarande analys av stilen och språket i novellsamlingen Historietter (Cassirer 1970). Undersökningen är av stilistisk karaktär och studerar huruvida texter i olika genrer av en och samme författare kan skilja sig, eller visa sig överensstämma, med den övriga produktionen. Metoden är kvalitativ när det gäller de motiviska aspekterna och berättarsynvinkeln och kvantitativ när det gäller de språkliga och allmänt stilistiska aspekterna. Resultatet visar att somliga stilaspekter sammanfaller mellan novellerna i Söderbergs Historietter och hans romaner, speciellt vad gäller de språkliga aspekterna. Andra stildrag är inte gemensamma, men detta beror huvudsakligen på att noveller och romaner har skilda format, såsom längd och uppbyggnad. Detta gäller till exempel aspekterna på miljö och persongalleri. Det beror även på att Söderbergs flanörstil är tydligare i hans romaner än i hans noveller. Frågan om distans eller närhet till läsaren är en fråga som skiljer sig mellan novellerna och romanerna. Söderberg skapar i sina romaner, genom ett antal stilgrepp, en närvaro och en närhet till läsaren. I novellerna däremot finns en distans som författaren skapar genom andra stilgrepp. Vad gäller stilen är den koncentrerad i Söderbergs noveller. Även i romanerna är stilen en aning koncentrerad, med många huvudsatser, förhållandevis korta meningar och knapp personbeskrivning. Både noveller och romaner är tämligen lättöverskådliga och lättlästa, tack vare avsaknaden av långa meningar med många satser. Denna undersökning visar också att Söderberg genererar en slags närhet mellan texten/berättaren och läsaren, genom läsarapostroferingar, tempusanvändning och en väl beskriven miljö kombinerat med väder i sina romaner.

Page generated in 0.0552 seconds