Autotube är ett företag baserat i Varberg som utvecklar och producerar luft- och vätskelösningar främst inom bilindustrin. På senare tid har biltillverkarna skiftat till högre bränsletryck i bensindrivna förbränningsmotorer vilket har lett till att företagets produktutvecklingsavdelning saknar testutrustning för att utveckla nya produkter vilket i sin tur har lett till att företaget köpt tjänsten från extern leverantör. Kostnaderna och den bristande insynen i trycktester hos extern leverantör har lett Autotube att investera i ny utrustning och bedriva framtida tester i företagets lokaler. Ambitionen är att testanläggningen ska kunna genomföra tryckpulser och sprängprover både för produktutveckling och stickprov. Det övergripande syftet med examensarbetet är att programmera PLC logiken, designa HMI-panelen och skapa en elektriskt överförbar rapport efter genomfört testutförande. Under projektets progression visade studier och företagets empiriska kunskaper att resultatet från testanläggningen karakteriseras av tre nyckelparametrar; funktionsduglighet, realtidsövervakning och datahantering. Varje kategori har givetvis flera underkategorier som adderar värde till nyckelparametrarna. För funktionsduglighet krävs pålitlig hårdvara som klarar av att vara driftsatt under lång tid utan avbrott. Dock om ett avbrott från yttre faktorer skulle inträffa behöver testanläggningen programmeras för att spara data och undvika att testresultaten raderas. För att undvika irritation och handhavandefel bör användargränssnittet vara utformad efter målgruppens behov och mängden information bör begränsas. God realtidsövervakning ställer krav på lättåtkomlig information både vid testanläggningen och på distans vilket ökar möjligheten att läsa av testutförandes värden oberoende av vart användaren befinner sig. För att minska användarens arbetsbelastning bör varningssignaler som indikerar när testanläggningen inte utför önskvärt arbete användas. Datahantering bör ske automatiserat för att tillse att rätt data lagras och att den mänskliga faktorn kringgås. Flertalet rapporter under testutförandets förlopp är fördelaktigt för jämförelse av testutförandets olika skeden vilket ökar insikten om vad som skett när och möjliggör en djupare analys av testutförandet. Det genomförda arbetet har analyserat olika alternativ och använt litteratur relevant till nyckelparametrarna tillsammans med kontinuerlig återkoppling från företagets tekniker för att skapa mjukvaran till testanläggningen. Resultatet är en pålitlig anläggning med skräddarsydd realtidsövervakning och automatisk datahantering. / Autotube is a company based in Varberg that develops and produces air- and fluid solutions primarily to the automotive industry. Recently the automotive manufacturers have increased the fuel injection pressure in petrol engines which has led to the absence of proper test equipment which limits the company’s product development department as pressure test has to be bought by a third-party company. The costs and lack of insight in the pressure tests that is associated with purchasing the service from a third part company has led Autotube to invest in new equipment that will allow the company to do future tests in-house. The ambition is to perform pressure pulsation tests and burst tests for both product development and production samples. The general purpose of the thesis is to program the PLC logic, design the HMI-panel and to create and electrically transferrable report after test completion. During the progression of the project studies and the company’s empirical knowledge showed that the result from a test facility is characterized primarily by three key parameters; functionality, real time monitoring and data management. Each category includes several subcategories that adds value to each key parameter. Functionality requires reliable hardware that can stay commissioned for extended periods of times without Interruption. However, if interruptions do occur it is important that the data from the ongoing test is saved so that data is not lost. To avoid irritation and mishandling it’s important to design the user interface according to the needs of the users and to avoid excessive information that is not vital for the result. A proper real time monitoring solution requires that information is easily available both at the location of the test facility and at distance in order to enable to user to act no matter where the user is located. Warning signals that indicate when the test facility does not perform as expected should be used in order to reduce the workload. Data management should be automatic in order to store the correct data and prevent errors caused by the human factor. Several reports should be used during the test as it allows the user to compare the data in the different test stages which improves the insight and analysis capability of the performed test. The performed work has analysed different alternatives and used literature relevant to the key parameters combined with continuous feedback from the company’s technicians in order to create the software for the test facility. The result is a reliable facility with tailored real time monitoring and automatic data management.

Automation and digitalization are developing at a high pace and it is important to keep the focus on human-machine interaction. It is becoming more and more important that the usability in machines and lines is related to the development so that the performance and availability of the production processes in the industry are not adversely affected. It is a case of designing the equipment so that users can continue to handle them intuitively and with simplicity the more complex they become. AP&T has in the last 50 years delivered world-leading production solutions for efficient sheet metal forming in the form of presses, automation solutions and press tools. Areas of focus are the automotive and climate and energy industries where they deliver solutions for products such as whitegoods, computer cases, heat exchanger plates and press hardened car parts. AP&T’s goal is to help the customer achieve the highest productivity possible and a long-term and sustainable profitability with a focus on weight reduction, safety and energy efficiency. The project aimed to facilitate for the operator, setter and maintenance technician when handling AP&T machines and lines. Running, installing, starting, and changing tools, products or materials in a machine and/or production line should be performed with simplicity. The objective of the project was to identify usability issues by analyzing the current situation from an operator, setter and maintenance technician point of view to develop a more intuitive handling of AP&T’s presses, automation and production lines. A usability development project requires frequent feedback and therefore the iterative design process was chosen. Theories regarding usability, usability inspection methods, visual communication, user interfaces and human limitations were collected and used as a focal point in analyses, and when identifying usability issues and structuring the list of priority. Methods such as observations, interviews and documentation collection were used to form a Hierarchical Task Analysis (HTA) for operators, setters and maintenance technicians linked to the management of the machines ODEN-FT Press, Servo Hydraulic Press, SpeedFeeder, Multi-Layer Furnace and for the press hardening line. Mapping of handling the press tool and automation grippers was also carried out, as well as a study of today's software program used as interface. The devices analyzed were operator panels, mobile panels and terminal screens along with the documentation that accompanies the purchased machine. The results of the analyses gave a list of seventeen points in need of improvements according to the users. These were areas such as screens in the user interface of the terminals, icons on the panels, and management of the tools during tools and material changes. These were first structured according to the users and then developed into a priority list structured after implementation time with the fastest improvements with the greatest effect first. At the top of this list, the user interface, operator panels and the education of operators, setters, and maintenance technicians ended up. The recommendation, which is the conclusion of this Master thesis, is to start at the top in the list of priorities when developing the identified problems. Further investigation of the issues is necessary due to the time limitation which excluded companies based in America and Asia from the evaluation. The most important recommendation for further development is to continue to utilize the users. Usability inspections are carried out, but it is important that users are allowed to continue to participate during tests and further development of solutions. It is not possible to achieve flawless usability, however, it is always possible to further develop the handling and experience of a product. It is also suggested to simultaneously connect usability with the digital development that Industry 4.0 and Internet of Things implies to be able to identify and eliminate problems as they appear. / Automatisering och digitalisering utvecklas i hög hastighet och det är nu som det är viktigt att behålla fokuset på människa-maskin-interaktionen. Det blir allt viktigare att användarvänligheten i maskiner och produktionslösningar hänger med i utvecklingen så prestandan och tillgängligheten för produktionsprocesser i industrin inte påverkas negativt. Det gäller att forma utrustningen så att användarna kan fortsätta hantera dem intuitivt och med enkelhet ju mer komplexa de blir. AP&T har de senaste 50 åren levererat världsledande produktionslösningar för effektiv plåtformning i form av pressar, automationslösningar och pressverktyg. Fokusområden är bil- och klimat och energiindustrin där de levererar lösningar för produkter så som vitvaror, datorskal, värmeväxlarplattor och presshärdade bildelar. AP&Ts mål är att hjälpa kunden att uppnå högsta möjliga produktivitet och en långsiktig och hållbar lönsamhet med fokus på viktreduktion, säkerhet och energieffektivitet. Vid varje tillverkad lösning och produkt står användaren i centrum. Projektet syftade till att underlätta för användaren vid hantering av AP&Ts maskiner och produktionslösningar. Att köra, installera, starta, byta verktyg, produkter eller material i en maskin och/eller produktionslinje ska kunna utföras med enkelhet. Målet i projektet var att identifiera användarproblem genom att analysera nuvarande situation för operatörer, installatörer och servicepersonal för att kunna utveckla en mer intuitiv hantering av AP&Ts pressar, automation och produktionslinjer. Vid ett utvecklingsarbete krävs det återkommande återkoppling och därför valdes den iterativa designprocessen. Teorier om användarvänlighet, inspektionsmetoder, visuell kommunikation, användargränssnitt och människans begränsningar insamlades och användes som tyngdpunkt i analyser och vid identifiering av användarproblem samt strukturering av prioriteringslistan. Metoder så som observationer, intervjuer och dokumentationsinsamling användes för att kunna utgöra en hierarkisk uppgifts analys (HTA) för operatörer, installatörer och servicepersonal kopplat till hanteringen av maskinerna ODEN-FT press, Servo Hydraulic Press, SpeedFeeder, Multi-Layer Furnace och för presshärdningslinjen. Även en kartläggning av hanteringen av ett presshärdningsverktyg och automationsverktyg utfördes samt en djupare undersökning om dagens mjukvaruprogram som används i datasystemen utfördes. De fysiska apparaterna som analyserades var operatörspaneler, mobilpaneler och dataterminalskärmar som användaren brukar och dokumentationen som tillhör vardera maskin. Resultatet av analyserna gav en lista på 17 punkter som enligt användaren behöver utvecklas. Det var områden så som sidor i användargränssnittet i terminalerna, ikoner till panelerna och hanteringen av verktygen vid omställning och materialbyten. Dessa strukturerades först efter hur pass omtalade de var bland användarna och sedan utvecklades listan till en prioritetslista strukturerad efter implementeringstiden med de snabbaste förbättringarna med störst effekt överst. Högst upp på denna listan hamnade användargränssnittet, operatörspanelerna och utbildning av operatörer, installatörer och servicepersonal. Rekommendationen som är slutsatsen i denna examensrapport är att utgå ifrån prioriteringslistan vid utveckling av de identifierade problemen. Att göra vidare undersökningar gällande problemområdena är behövligt på grund av tidsbegränsningen som gjorde att företag baserade i Amerika och Asien ej kunde tas med i analyserna. Den viktigaste rekommendationen för vidare utveckling är att fortsätta använda brukarna. Användarvänlighetsinspektioner är utförda, men det är viktigt att användarna får fortsätta deltaga under tester och vidare arbeten med lösningarna. Det går inte att uppnå felfri användarvänlighet, utan det går alltid att vidareutveckla hantering och upplevelse av produkter. Att koppla samman användaren med den digitala utvecklingen som bland annat Industry 4.0 och Internet of Things medför är en viktig del inför framtiden så man enkelt kan identifiera och eliminera användarproblem direkt då de uppstår.

El creixement de la robòtica (especialment en l'àrea dels sistemes intel·ligents) continua a grans passos, malgrat que encara no hi ha sistemes totalment autònoms per treballar en entorns complexos i desconeguts. Consideracions de cost, seguretat, temps de desenvolupament i altres, fan molt atractiva la teleoperació per a algunes tasques. És ben sabut que la interacció entre els operadors humans i els ordinadors encara és molt problemàtica (com es pot veure en les operacions de rescat del Titànic, Txernòbil i, més recentment, en la pèrdua d'un avió teleoperat a l'Afganistan). Aquests exemples fan ressaltar les dificultats inherents en la utilització de la informació i la teleoperació de robots. Una interfície persona-màquina (HMI) adequada podria resoldre aquest problemes, cosa que incrementaria la satisfacció de l'usuari i la utilització del sistema. Aquest projecte ofereix una contribució al desenvolupament i els criteris de disseny ergonòmic d'interfícies d'usuari per a sistemes teleoperats, especialment en el cas d'aplicacions amb robots submarins. Aquesta recerca es va desenvolupar com part del projecte GARBÍ, el robot submari teleoperat dissenyat per el Dr. Josep Amat i el seu equip, per ajudar als usuaris en les seves tasques marines. Una de les eines que ajuda a treballar millor un sistema teleoperat és la interfície persona-màquina (HMI) que serveix com canal de comunicació entre el sistema i l'usuari. Per iniciar el disseny de la interfície s'ha fet una recerca per determinar el marc teòric i l'estat de l'art en sistemes teleoperats, interfícies d'usuari i eines ergonomiques de disseny. S'han desenvolupat eines per mesurar qualitativament la qualitat de les interfícies persona-màquina (HMI) dels sistemes teleoperats presents en la literatura cientifica i determinar les millores que s'haurien d'introduir en les interficies en ordre de millorar la velocitat de transferencia d'informació.Les tasques de teleoperació han de mostrar una gran quantitat d'informació; aquesta situació es va resoldre en part mitjançant la realitat virtual, que es va fer servir com una eina per millorar les imatges de les càmeres. La realitat virtual, doncs, ajuda a resoldre alguns d'aquest problemes, com ara la representació espacial i la programació d'objectes. Aquest enfocament també permet una millora visual: la imatge real podria estar afectada per les condicions climàtiques (pluja, boirassa, etc.), per la part del dia (tarda, nit, etc.) i per l'entorn natural (la composició de l'aigua pot reduir la visibilitat submarina); la realitat virtual elimina tots aquests inconvenients i ofereix una imatge neta i filtrada. Un entorn virtual es va crear per introduir a l'usuari dintre de les tasques marines i totes les eines necessaries per la conducció del vehicle es van possar en la interfície. Per desenvolupar una interfície ergonómica i òptima s'ha d'involucrar als usuaris en el proces i aquestes activitats s'han de desenvolupar en forma especifica i organitzada. Durant aquesta recerca es van desenvolupar diverses interfícies persona-màquina, tenint en compte les necessitats i reaccions d'usuaris nous i experts. Dues interfícies es van desenvolupar per analitzar l'impacte de la visualització de la informació i la controlabilitat: una de les interfícies es va dissenyar amb finestres d'informació millorada per enfocar-la més a la visualització de dades i en l'altra es va simplificar el control i la manipulació del robot. El proces d'avaluació de les interfícies es va descriure, incloent una nova metodologia basat en els paràmetres d'utilització, la qual abasta diversos paràmetres i etapes de la interacció usuari-ordinador: la tasca, l'usuari i la interfície. Aquesta metodologia es va provar amb les interfícies desenvolupades i amb interfícies de jocs semblants. / The growth of robotics -specially in intelligent systems- continues at an ever-faster pace, even though we still lack of totally autonomous systems to work in complex, unknown environments. Cost, safety needs and development time, among other considerations, make teleoperation an appealing way to perform some tasks. As we know, however, interaction between human operators and computers remains problematic -as can be seen in rescue operations from the Titanic to Chernobyl and, more recently, the missing teleoperated airplane in Afghanistan. These examples underscore the difficulties inherent in information utilization and robot teleoperation. An adequate user interface would solve these problems, increasing both user satisfaction and system usage. The present project offers a contribution to the development and ergonomic design rules of user interfaces for teleoperated systems, specifically in the case of underwater robot applications.Teleoperated robots are currently employed in different fields, for example: mine exploration, spatial and underwater research, high-risk exploration areas and other applications where human intelligence is indispensable. Kress (from IEEE Robotics & Automation Society) <www.engr.utk.edu/maes/ff/rlk/ieee/> and others have pointed out that human machine interfaces (HMI) are critical to the success of teleoperation systems. A teleoperation task must display a great deal of information. Thus, virtual reality was added as a tool to enhance the plane camera images. Virtual reality helps solve some of those problems, e.g. spatial representation and object programming. This approach allows even for visual enhancement: the real image might be affected by weather conditions (rain, fog, etc.), time of the day (afternoon, night, etc.) and by natural environment (water composition can reduce underwater visibility). Virtual reality, allowing a clean, filtered image, would eliminate these and other inconveniences.As this research progressed, several human-machine interfaces (HMI) were developed, taking into account the needs and reactions of average as well as expert users. The interfaces were created with virtual reality tools and programmed in C language. Two interfaces were developed to analyze the impact of information visualization and controllability. One of them was designed with enhanced information windows to focus primarily on data visualization; while the other simplifies robot maneuverability and control. The fruit of this research allows for both a framework and guidelines for HMI design and a model for teleoperated human-machine interaction.In addition to the framework design, two interface evaluation methodologies were proposed. One, the Interface Index, is for rapid assessment. The other, the Usability Assessment, is for deep interface analysis, covering several parameters and stages in human-computer interaction. Several papers related to the development, design and evaluation of these interfaces have been published in international congresses related to this field.

Angesichts der steigenden Anzahl von Funktionen in Fahrzeugen, insbesondere im Pkw, sind neue Bedien- und Anzeigesysteme notwendig, die eine optimale Bedienbarkeit der Funktionen sicherstellen und die Ablenkung des Fahrers von der Fahraufgabe minimieren. Im Rahmen dieser Arbeit wird dazu der Einsatz variabler Bedienelemente verfolgt, die sich der aktuellen Bedienaufgabe optimal anpassen. Ziel dieser Arbeit ist es insbesondere, Vorgehensweisen und Gestaltungsempfehlungen für variable Beschriftung von Tasten und zentrale Bedienelemente mit variabler Formcodierung für abgesetzte Bedien- und Anzeigesysteme zu erarbeiten. Unter Zuhilfenahme arbeitswissenschaftlicher Methoden wird dafür zunächst die Gestaltung variabler Beschriftung von Tasten untersucht und Empfehlungen für deren Gestaltung abgeleitet. Des Weiteren wird die Entwicklung eines zentralen Bedienelements mit variabler Formcodierung beschrieben. Dazu wird, aufbauend auf bekannten Entwicklungs- und Auswahlverfahren für Bedienelemente, eine Vorgehensweise zur Entwicklung variabler Bedienelemente vorgeschlagen. Das entwickelte variable zentrale Bedienelement wird darüber hinaus hinsichtlich seiner Bedienbarkeit und Ablenkungswirkung bewertet. Aus den Versuchsergebnissen konnten Gestaltungsempfehlungen abgeleitet werden, wie durch ein variables zentrales Bedienelement die Bedienbarkeit von abgesetzten Bedien- und Anzeigesystemen verbessert und die Ablenkungswirkung reduziert werden kann. Die Ergebnisse dieser Arbeit leisten einen Beitrag zur Entwicklung zukünftiger abgesetzter Bedien- und Anzeigesysteme und geben insbesondere Entwicklern und Gestaltern eine Hilfestellung beim Einsatz variabler Bedienelemente.

Neben der äußeren Formgebung und den guten Fahreigenschaften eines Kraftfahrzeugs kommt dem Innenraum eine immer größer werdende Bedeutung für die Schaffung einer positiven Emotionalität zu. Der Innenraum ist der Bereich, in dem der Kunde den engsten Kontakt mit dem Auto hat. Hier bewältigt er seine Fahraufgabe, hier „lebt“ er während der Fahrzeugnutzung. Die unterschiedliche Gewichtung der Anforderungen für die Gestaltung des Fahrzeuginnenraums bei den verschiedenen Automobilherstellern führte zu Beginn der 1990er-Jahre dazu, dass die Stellteile trotz einer steigenden Anzahl von Funktionen tendenziell abnahmen. Dies wurde durch die Einführung von sogenannten multifunktionalen Stellteilen ermöglicht. Eine intern durchgeführte Analyse von Anordnungskonzepten für Bedienelemente im PKW-Innenraum [Anguelov, 2002] bestätigte die folgenden zwei Erkenntnisse: Erstens findet eine Funktionsgruppierung der Stellteile und damit auch eine räumliche Gruppierung im Innenraum statt, zweitens sind die am häufigsten betätigten Stellteile der Taster und der Drehschalter. Weiterhin zeigte diese Analyse, dass häufig und herstellerunabhängig für sicherheits- und fahrspezifische Funktionen Taster und/oder Drehschalter verwendet werden – Start-Stopp- Taster, Taster für die Warnblinkanlage, Notruftaster, Taster für das elektronische Stabilitätsprogramm (ESP), Lichtdrehschalter etc. Der Kunde interessiert sich nicht dafür, was sich hinter dem einzelnen Bedienelement verbirgt, solange es seine Funktion erfüllt. Außerdem erwartet der Kunde hinsichtlich des Interieurs, dass der erste optische Eindruck durch die bei der Betätigung der Bedienelemente wahrnehmbare Haptik und das dabei auftretende Geräusch bestätigt wird. Kann diese Erwartungshaltung aufgrund des Schaltergeräusches nicht bestätigt werden, so verliert selbst ein ergonomisch hervorragender und mit einer ansprechenden Optik versehener Schalter jedwede Kundenakzeptanz. Die Steigerung der haptischen und akustischen Wertigkeit im Innenraum erweist sich daher als ein wesentlicher Beitrag zur Wertanmutung des gesamten Fahrzeugs. Kundengruppen mit spezifischen Eigenschaften und Motiven zu identifizieren und zu beschreiben. Psychologen arbeiten stetig an der Verbesserung der existierenden Kundentypologien, wobei Merkmale wie z. B. der Fahrstil und die technische Affinität berücksichtigt werden. Ohne ein solides Wissen über die speziellen Wünsche und Erwartungen der Kunden bezüglich der haptischen und akustischen Gestaltung der Bedienelemente ist der Automobilhersteller oft zu weit vom Kunden entfernt und entwickelt Produkte, welche die erwartete und erhoffte Kundenakzeptanz verfehlen. Aber nicht nur die Automobilhersteller, sondern auch die entsprechenden Zulieferer entdecken zunehmend die Wichtigkeit der Wertanmutung, wie folgende Zitate belegen: „Die Wertanmutung wird zu einem der wichtigsten Kriterien beim Kauf“ [Pressemappe Fa. Faurecia, Oktober 2004]; „Wertigkeit und Emotion sind entscheidende Elemente im Fahrzeuginnenraum. Denn die empfundene Wertanmutung ist bedeutend für die Kaufentscheidung des Kunden“ [Internetpublikation, Fa. Bayern Innovativ GmbH, Innovationskongress November 2006]. Trotz der weitverbreiteten Verwendung des Kunstwortes „Wertanmutung“ liegen seine genaue Bedeutung und Herkunft noch immer im Dunkeln, da es eine klare und eindeutige Definition des Begriffes in der deutschen Sprache bis heute nicht gibt. Aus den im Duden beschriebenen Bedeutungen der Begriffe „anmuten“1 und „zumuten“2 ließe sich jedoch ableiten, dass dieses Begriffspaar für eine Subjekt-Objekt- Beziehung steht bzw. auf eine solche übertragen werden kann. Demzufolge fühlt sich ein Subjekt „angemutet“ als Reaktion auf die „Zumutung“ eines Gegenstandes. Darüber hinaus suggeriert der Begriff „Anmutung“ ein gefühlsmäßiges, meist unbewusstes Eindruckerlebnis.

The aim of the master's thesis is the robotic table football device modification and the design of game strategies. The thesis was extended by the design of technology for the robotic table football safety and the design of the Human Machine Interface (HMI). In the introduction so far developed solutions and presentation of the B&R Automation company are described. The following chapters describe mechanical solution modification, electrical wiring diagram design, creating simulation in the MATLAB development environment, resolving security issues and the subsequent application of a solution into the robotic table football. The conclusion of the thesis is devoted to the visualization interface design.

This master´s thesis describes the design and realization of the simulation in program Tecnomatix Process Simulate. The thesis deals with the creation of a simulated assembly line of gluing a protective glass to the headlight. For this operation is using four stationary robotic arms. Created simulation behaves like a real robotic assembly line. In simulation is implemented several input sensors, robotic operations and conveyer structure. The control is done with PLC programmed, designed in TIA portal 14. Thesis includes a detailed description of the design whole simulation, together with the Tecnomatix Process Simulate environment. This software offer a many external commissioning and three bigger were tested, two kinds of OPC servers and PLCSIM Advanced. The conclusion of the diploma thesis describes the way of simulation control with visualization of whole process cell.

The content of this diploma thesis is description of semi-automatic assembly line, description of design and realization of electroprojection including electrical switchboard and control panel, together with description of design and implementation of control system including communications and user interface. Part of the thesis is also the analysis and solution of safety risks using a safety controller and overall verification and evaluation of the functionality of the whole system on described line.

The purpose of the thesis is design and contruction of remote training station for training with Schneider Electric products. Its purpose is to introduce company PLCs, familirize user with configuring variable speed drives and servo drives and prezenting Machine Advisor and EcoStruxure Augmented Operator Advisor online servives The begining is dedicated to introduction to company and a range of its products in the field of industrial automation. In second chapter, I select components for building training station. Third chapter is dedicated to assembly of station. In fourth chaper I describe programing of individual elements and example.

The aim of this master's thesis was to create a design for a prototype of a mobile robotic platform and its physical fabrication. Another goal of this master's thesis was to develop a control algorithm and its implementation into a prototype. In addition, the thesis was extended by an autonomous motion mode, an algorithm for robot path planning, and the design of the Human Machine Interface (HMI). The introduction contains a description of some already created mobile robotic platforms, a presentation of the company B&R and the theory needed to understand omnidirectional mobility. The next chapters describe the design and construction of a prototype with a selection of electronic components and their wiring, implementation of an algorithm for robot path planning, implementation of a control algorithm and design, together with the implementation of the user environment. At the end of this master's thesis, the possibilities of extending the project to future years are described.