Purpose: Hispanic or Latino older adults in the US are 1.5 times more likely to have Alzheimer’s and related dementias (ADRD) than white older adults. Nearly one third of all skilled home health (HH) patients and nearly one half of hospice patients have ADRD diagnoses. In ADRD’s long trajectory of decline, patient care transitions bring risks for poor outcomes. Minoritized patients are at high risk for live discharge from hospice, but little is known about those who transition from hospice to skilled HH, the fastest-growing long-term care setting in the US. Aims: to determine demographic and diagnostic variables among patients with ADRD who transition from hospice to skilled HH. Methods: We used Medicare claims data and descriptive statistics including Chi-Square to determine demographic differences in frequency of care transitions from hospice to skilled HH for (a) older adults with ADRD and (b) older adults with co-occurring ADRD and cardiovascular disease (CVD). Results: In N = 272,323 hospice episodes, we found that Hispanic or Latino older adults with co-occurring ADRD and CVD had significantly higher rates of care transitions from hospice to skilled HH (P=0.037) than other racial and ethnic groups with both diagnoses. Conclusions: This is the first study to our knowledge that provides evidence on disparities in care transitions from hospice to skilled HH for Hispanic or Latino older adults with ADRD and CVD. Multiple factors may impact this result. Implications include policy change and greater coordination across systems of care, with specific attention to health equity.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalité för patienter med obotlig sjukdom. Enligt komfortteorin bör vårdpersonalen lindra utefter behov för att patienter ska få en fridfull död. Palliativa patienter kan vårdas inom kommunal hemsjukvård och palliativa specialistvårds enheter. Arbetet med palliativa patienter kräver kompetens inom många områden. Distriktssköterskan ska leda omvårdnadsarbetet och samverka i team. Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av att samverka i team vid palliativ vård inom kommunal hemsjukvård. Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ metod med induktiv ansats. Med en semistrukturerad intervjuguide intervjuades åtta distriktssköterskor, datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tidsbrist i vården upplevs påverka samverkan, det leder till brister i omvårdnaden och kommunikationen, vilket leder till lidande för patienter. Hög kontinuitet upplevs gynnsamt för professionerna då de får en högre kännedom om patienterna. En annan viktig faktor vid palliativ vård är kompetens, vilket upplevs varierande för samtliga professioner. Konklusion: Samtliga distriktssköterskor talade om tillgänglighet och tidsbrist, kontinuitet och kompetens. Dessa aspekter är av stor vikt för den palliativa patientens komfort och för distriktssköterskors upplevelse av samverkan i team. Studien belyste vikten av samverkan i team vid palliativ vård för att underlätta distriktssköterskors arbete att ge bästa möjliga vård till patienter och dess anhöriga. / Background: Palliative care aims to promote quality of life for patients with incurable disease. According to the comfort theory, healthcare professionals should provide relief in order for patients to have a peaceful death. The work with palliative patients requires competence in many areas. The district nurse leads the healthcare and cooperates in teams. Aim: District nurses' experiences of collaborating in teams in palliative care within home health care. Method: The study was conducted through a qualitative method with an inductive approach. With a semi-structured interview guide, eight district nurses were interviewed, the data was analyzed with a qualitative content analysis. Findings: Lack of time affects cooperation, it leads to deficiencies in healthcare and communication, which leads to suffering for patients. High continuity is experienced favorably for the professions as they gain a greater knowledge of the patients. Another factor in palliative care is competence, which is experienced differently for all professions. Conclusion: District nurses spoke about lack of time, continuity, competence. These aspects are important for the palliative patient's comfort and for district nurses' experience of teamwork. The study highlighted the importance of teamwork in palliative care to facilitate the work of district nurses to provide the best possible care.

The purpose of this study was to explore nurse-patient encounters from the perspective of the Home Healthcare Registered Nurse. A qualitative descriptive design was used to collect data from a purposive sample of 20 home healthcare registered nurses from Connecticut, Massachusetts, and Rhode Island currently or previously employed as a home healthcare nurse. Four themes and one interconnecting theme emerged from the data: Objective Language; Navigating the Unknown; Mitigating Risk; Looking for Reciprocality in the Encounter; and the interconnecting theme of Acknowledging Not All Nurse-Patient Encounters Go Well. One goal of the study was to propose an empirically informed definition of what constituted a difficult encounter. An important early finding was that the terms difficult patient and difficult encounter were not generally used by study participants. HHC RNs voiced a preference for objective and nonjudgmental language to communicate outcomes of nurse-patient encounters. Three types of HHC RN-patient interactions emerged from the data, with constructive encounters the norm and non-constructive or destructive encounters less frequent. A constructive encounter is when two or more human beings, the nurse on the one side, and the patient, caregiver, or both on the other, interact to achieve a mutually agreed upon outcome. A nonconstructive encounter is when one or more human beings obstruct efforts to achieve at least one positive outcome. A destructive encounter is when one or more human beings direct anger at or physically aggress toward another human being. Strategies to promote reciprocality are routinely employed during HHC RN-patient encounters, but HHC RNs who miss cues that a strategy is ineffective or failed may be at risk in the home. Study data lend support to key concepts, assumptions, and propositions of Travelbee’s (1971) Human-to-Human Relationship Model. Study results provide a foundation for further research to increase the understanding, recognition, and development of empirically derived responses to non-constructive or destructive encounters such that HHC RNs are safe and best able to meet patients’ healthcare needs.

Bakgrund: Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige och de flesta har behov av palliativ vård. Den enskilde individen skall i största möjliga mån få avgöra om denne vill dö hemma eller inom den slutna vården. Historiskt sett har den palliativa vården behandlat personer med cancersjukdom men har med tiden utvecklats till att behandla flera typer av sjukdomstillstånd. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur vuxna patienter upplever den palliativa vården i hemmet, samt att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Föreliggande studie har en deskriptiv design. Studiens resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar, tio med kvalitativ ansats och en med mixad ansats. Samtliga artiklar granskades av båda författarna och färgmarkerades beroende på innehåll. Artiklarna identifierades genom databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Den palliativa vården i hemmet upplevdes till stor del som positiv av patienterna. Det värderades högt att ha sina närstående nära och att få vistas i sin trygga hemmiljö den sista tiden i livet. Det framkom även att de palliativa patienterna var oroliga över att vara en börda för sina närstående. Genom att ha sjukvårdare i hemmet samt stöd från närstående gavs möjlighet att utföra vardagliga aktiviteter på egen hand, som visade sig generera livskvalitet. Värdighet hos de palliativa patienterna beskrevs genom begreppen integritet, välbefinnande och självbestämmande. God kommunikation och kontinuitet upplevdes som viktiga faktorer för de patienterna. Slutsats: Palliativa patienter som vårdats hemma såg i hög grad positivt på den vård de erhållit. De upplevde att samarbete mellan sjukvården och deras närstående är en förutsättning för trygg vård i hemmet. Hälso- och sjukvård bör prioritera dessa patienters önskan om att få vårdas och dö hemma eftersom detta genererar livskvalitet. Föreliggande studies resultat ger en tydlig indikation på utvecklingsområden inom palliativ vård. / Background: Every year, about 90 000 people in Sweden die and most of them are in need of palliative care. The individual should as far as possible be able to decide if he or she wants to die at home or in hospice care. Historically, palliative care was meant to treat people with cancer but has gradually evolved to treat several types of disorders. Purpose: The purpose of this study was to describe how adults perceive palliative care in their home, as well as to study the selected articles data collection method. Method: The present study has a descriptive design. The study results are based on eleven scientific articles, ten with qualitative approach, and one with a mixed approach. All articles were reviewed by both authors and color marked depending on the content. The articles were identified through databases CINAHL and Pubmed. Main Results: The palliative care at home was perceived largely as positive among patients. It was highly valued having their relatives close and to reside in their familiar home environment at the end of life. It also emerged that the palliative patients were concerned about being a burden to their families. By having paramedics in their home as well as support from relatives they were given the opportunity to be able to handle everyday activities on their own, which turned out to generate quality of life. Dignity of the palliative patients was described by the concepts of integrity, well-being and self-determination. Good communication and continuity was seen as important factors for the patients. Conclusion: Palliative patients who received care at home looked largely positive about the care they received. They felt that the cooperation between health care and their families was essential for safe care in their home. These patients' desire to be cared for and die at home should be a priority as it will lead to increased quality of life. Results of this study gives a clear indication of development areas in palliative care.

Purpose: Transitional care is an emerging model of health care designed to decrease preventable adverse events and associated utilization of healthcare through temporary follow-up after hospital discharge. This study describes the approach and outcomes of two transitional care programs: one is provided by masters-prepared clinical nurse specialists (CNS) with a chronic disease self-management focus, another by physicians specializing in palliative care (PPC). Existing research has shown that transitional care programs with intensive follow up reduce hospitalizations, emergency room visits, and costs. Few studies, however, have included side-by-side comparisons of the efficacy of transitional care programs varying by health care providers or program focus. Design: This is a retrospective cohort study comparing the number of Emergency Department (ED) visits and hospitalizations in the 120 days before and after the intervention for patients enrolled in each transitional care program. Each program included post-hospitalization home visits, but included difference in program focus (chronic disease vs. palliative), assessment and interventions, and population (rural vs. urban). Data from participants in the CNS program 9/2014 ' 12/2014 were analyzed (n=98). The average age of participants was 69 and they were 65% female. Data was collected from patients from the PC program from 9/2014 to 4/2015 (n=71). Thirty participants died within 120 days after the intervention and were excluded, the remaining 41 were included in the analysis. Participants had an average age of 81 and were 63% female. Methods: For the CNS program, a secondary analysis of existing data was performed. For the PC program, a review of patient charts was done to collect encounters data. A Wilcoxon Matched-Pair Signed-Rank test was performed to test for significance. Findings: Patients in the CNS intervention had significantly fewer ED visits (p Conclusions: Both transitional programs have value in decreasing health care utilization. The CNS intervention had a more significant effect on ED visits for their target population than the PC program. Further study with randomized control trails is needed to allow for a better understanding of the healthcare workforce best fitted to enhance transitional care outcomes. Future study to examine the cost savings of each of the interventions is also needed.

Bakgrund: Fotkomplikationer relaterat till diabetes är den vanligaste komplikationen och kan orsaka mycket lidande. Det är viktigt med stöd, råd och utbildning till personen med diabetes för att undvika fotkomplikationer. Sjuksköterskan i kommunal hemsjukvård har en viktig roll i att stödja patienter i sin sjukdom och få dem delaktiga i sin vård för att kunna hantera sin egenvård på ett adekvat sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter med diabetesrelaterade fotkomplikationer i kommunal hemsjukvård.Metod: En kvalitativ intervjustudiestudie där sex sjuksköterskor från tre olika kommuner deltog. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier. I den ena huvudkategorin: Patientens medverkan och dess betydelse för sjuksköterskan att stödja framkom det att i kommunal hemsjukvård är patienterna ofta i behov av stöd från sjuksköterskan gällande egenvård vid diabetesrelaterade fotkomplikationer. Det är viktigt med en delaktig patient och stödet till patienten baseras på vilket behov av stöd som finns. Sjuksköterskan har ett ansvar i att vägleda och råda patienterna kring egenvård. I den andra huvudkategorin: Organisationens betydelse för sjuksköterskan att stödja patienten framkom det brister gällande fortbildning men även varierande kompetens inom den egna organisationen. Informationsöverföring från andra vårdgivare fungerade inte helt optimalt, ofta fick sjuksköterskorna ingen information om patientens besök hos exempelvis diabetessjuksköterskan.Konklusion: Sjuksköterskorna har en viktig roll i att stödja patienterna genom att förklara och anpassa information till varje enskild patient kring egenvård för att förhindra fotkomplikationer, både muntligt och skriftligt. Det finns ett behov av utbildning och kompetensutveckling för både sjuksköterskor samt omvårdnadspersonal i kommunerna. Utebliven information mellan vårdgivare är en riskfaktor som äventyrar patientsäkerheten. / Background: Foot complications related to diabetes is the most common complication and can cause a lot of suffering. It is important with support, counseling and education for the person with diabetes to avoid foot complications. The nurse has an important role in supporting patients in their illness and involving them in their care in order to adequately manage their self-care. Purpose: To describe the nurse's experience of supporting patients with diabetes-related foot complications in municipal home care. Method: A qualitative interview study in which six nurses from three different municipalities participated. The interviews were analyzed on the basis of qualitative content analysis. Results: In the result two main categories emerged. The first main category: The participation of the patient and its significance for the nurse to support: showed that in municipal home care, the patients are often in need of support from the nurse regarding self-care in diabetes-related foot complications. It is important with a participant patient and the support for the patient is based on the needs of the patient. The nurse has a responsibility to guide and advise the patients regarding self-care. The second main category: The significance of the organisation for the nurse to support the patient showed deficiencies regarding continuous education but also varying competence within the own organization. Information transfer from other healthcare providers did not work optimally, often the nurses received no information about the patient's visit to, for example, the diabetes nurse. Conclusion: The nurses have an important role in supporting the patients by explaining and adapting information to each patient about self-care to prevent foot complications, both verbally and in writing. There is a need for education and competence development for both nurses and nursing staff in the municipalities. Failure to provide information between healthcare providers is a risk factor that can jeopardize patient safety.

Grâce au progrès de la médecine et à l’essor des technologies, l’espérance de vie ne cesse de progresser, cette augmentation s’accompagnant d’une apparition de besoins spécifiques pour les seniors. Sachant que huit français sur dix souhaitent continuer à vivre à domicile en cas de perte d’autonomie, équiper les seniors d’une solution de suivi de leur état de santé à distance pourrait le leur permettre et ce dans de bonnes conditions. Dans ce contexte, nous avons identifié trois verrous que nous avons cherché à lever au cours de cette thèse. Le premier concerne l’interopérabilité des capteurs de santé qui se trouve mise à mal par l’adoption massive des protocoles propriétaires par les fabricants. Pour y remédier, nous proposons une passerelle facilitant la communication avec les capteurs de santé, qu’ils soient médicaux ou de bien-être, en faisant abstraction des multitudes de protocoles de communication propriétaires et standards. Le deuxième obstacle concerne l’erreur de mesure due à la manipulation d’un capteur de santé par des personnes non initiées en absence d’un professionnel de santé. Nous illustrons cette problématique à travers l'exemple d'un tensiomètre de poignet pour lequel nous proposons une méthode permettant de guider l’utilisateur dans son bon positionnement en respectant les recommandations des fabricants grâce à l'apport d'une montre connectée. Le dernier challenge a trait à la question de la multimodalité et plus précisément à la contextualisation de la mesure. Il s'agit ici de la fusion de données provenant d’un ensemble d’objets connectés dans un système de télésuivi décliné sous l'angle de la prise de la tension artérielle dans l'objectif de placer l’usager en situation d'effectuer une mesure de tension conforme aux recommandations des sociétés savantes. L'expérimentation qui a été conduite a permis d’évaluer l’acceptabilité du système proposé. / Thanks to medical progress and new technologies, life expectancy is growing continuously leading to the emergence of specific needs for elderly. With eighty percent of French willing to keep living at home even with loss of autonomy, offering a remote health monitoring system would allow them to do so in good conditions. In this context, we identified three challenges. The first one concerns health sensors interoperability which is declining because of proprietary protocols largely adopted by manufacturers in their products. To deal with this issue, we propose a middleware that simplifies the communication with the multitude of protocols, proprietary and standard, to improve interoperability with both medical and wellness devices. The second challenge reports to reliability and more particularly to measurement errors due to device handling by the user in absence of clinician. We illustrate this point with a wrist blood pressure monitor and propose a method that guides the user in properly positioning the device thanks to a smartwatch. The last challenge relates to multimodality and more precisely to the measure contextualization. It consists of combining different types of data from a set of sensors in a health monitoring system to ensure that blood pressure is measured in compliance with learned societies recommendations. The experiment we have conducted allows to evaluate the users' acceptability of the proposed solution.

Studier visar att många patienter som befinner sig i livets slutskede väljer att få vara hemma och avsluta sina liv bland familjen. Den vård, som dessa patienter får, oavsett var de befinner sig, kallas för palliativ vå rd. För att kunna ge en god omvårdnad i hemmet till patienter som befinner sig i livets slutskede, är det viktigt som sjuksköterska att ta reda på patientens upplevelser om vad som inger trygghet, vilket inte har upp-märksammats tillräckligt. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser av vad som inger trygghet i samband med palliativ vård i det egna hemmet. Vi har gjort en litteraturstudie och utgått från Evans (2003) analysmodell. Studierna analyserades ge-nom upprepad läsning och nyckelord identifierades. Resultatet presenteras i tre huvud-teman: sjuksköterskans förhållningssätt, patientens delaktighet, patientens upplevelse av säkerhet och osäkerhet samt subteman. I resultatdelen beskrivs de upplevelser som vi kom fram till om vad som inger trygghet hos patienterna, vilka befinner sig i livets slut-skede i det egna hemmet. I diskussionen diskuteras det som vi anser vara de mest vä-sentliga och diskutabla frågorna i vår studie. Här resoneras kring sjuksköterskans för-hållningssätt gentemot patienten, patienternas förväntningar och önskningar i förhållan-de till den vård och behandling denne får under sin sista tid i hemmet, dessutom förs det ett resonemang kring begreppet död och döendet. Avslutningsvis beskrivs de mest vä-sentligaste faktorer som har betydelse för vårdandet av patienter vilka befinner sig i livets slutskede. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Palliativ vård är en helhetsvård av patienten och dennes familj. Fler människor önskar att få dö i det egna hemmet och olika hemsjukvårdsformer har vuxit fram. Hemsjukvården är en form som har ökat och målet är att ett stort antal personer med sjukvårds- och omvårdnadsbehov ska kunna bo kvar i det egna hemmet. Det vårdvetenskapliga perspektivet beskriver att målet med vårdandet av den palliativa patienten är att förhindra eller lindra lidandet och skapa villkor för välbefinnande. Det är också viktigt att stödja patienten och dennes familj så att de upplever en så bra livskvalitet som möjligt, något som den tidigare forskningen visar. För att som sjuksköterska kunna ge god omvårdnad är det viktigt att ha förståelse för patientens behov. Syftet med studien är att beskriva palliativa patienters upplevelse av att bli vårdade i hemmet. Som metod har vi valt att granska kvalitativa artiklar med bas i Evans (2003) analysmodell. Resultatet presenteras i tre teman med subteman: Det känns oftast gott att vara hemma, Livet är begränsat - jag försöker få kontroll och Att leva i dödens närhet kan vara både tryggt och otryggt. Vi ser att det är viktigt att ta del av patienternas upplevelser för att kunna ge dem en god vård och en ökad livskvalité. Oavsett &quot;vem&quot; som knackar på patientens dörr måste vi hjälpa dem att bevara hemkänslan, minnena och deras &quot;hjärta&quot;. / Program: Fristående kurs

Febrile neutropenia is a potentially life-threatening oncologic emergency characterized by a dangerously low neutrophil count that places the patient at great risk. In these patients, fever may be the only sign of infection, which requires prompt treatment. With the increasing focus in shifting health care from inpatient centers to outpatient arenas, home health care clinicians will likely have an increased role in the care of neutropenic fever patients in the future. The article describes both the pharmacologic treatment and nonpharmacologic support required of these patients with particular attention to treatment that may be required in the patient?s home.