Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste dödsorsakerna och sjukdomen orsakar därav ett stort behov av palliativ vård. Då många obotligt sjuka patienter med cancer utrycker en önskan om att få spendera den sista tiden i livet hemma, råder det ett stort behov av sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård. Syfte: Att belysa sjuksköterskor inom hemsjukvårdens erfarenheter av att vårda patienter med cancer som erhåller palliativ vård i hemmet. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes genom att tio vetenskapliga artiklar bearbetades i syfte att beskriva det aktuella kunskapsläget. Resultat: Två kategorier framkom ur resultatet: Erfarenheter av patienter och familjers behov av tillit, kunskap och stöd vid palliativ hemsjukvård och Erfarenheter av kunskapsbrist och teamsamverkan vid palliativ hemsjukvård. Enligt sjuksköterskorna framkom det att patienter och familjer hade en bristande tillit, förståelse och kunskap inom palliativ hemsjukvård. Stöd och kommunikation var avgörande faktorer för att uppnå en effektiv och god vård. Sjuksköterskorna ansåg dessutom att det fanns en avsaknad av kunskap kring palliativ omvårdnad och ett bristande samarbete mellan hälso- och sjukvårdsprofessioner samt inom sjuksköterskeprofessionen. Konklusion: Att vårda patienter i livets slut är komplext och ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens. För att möta patienters önskan krävs det ytterligare kunskap, utbildning samt forskning kring palliativ hemsjukvård. / Background: Today, cancer is considered one of the most common causes of death, and the decease creates a great need of palliative care. Since many terminally ill patients with cancer express a wish to spend their final part of life in their homes, there is a need for nurses working with palliative home care. Aim: To explore experiences of nurses working within homecare, caring for patients with cancer receiving palliative care at home. Method: A general literature study was conducted by processing ten scientific articles to depict the current state of knowledge in the field. Results: Two categories were formed from the result: Experiences of patients and families' need for trust, knowledge and support in palliative home care and experiences of lacking knowledge and teamwork during palliative home care. According to the nurses, it emerged that patients and families lacked trust, understanding and knowledge in palliative home care. Support and communication were deciding factors in achieving efficient and satisfactory care. Additionally, nurses considered there needed to be more knowledge of palliative care and more cooperation between different healthcare professions, and the nurse profession. Conclusion: To care for patients during their last time of life is complex and puts high expectations on the competence of nurses. To meet the wish of patients, more knowledge, education and research is needed around palliative home care.

Kognitiv sjukdom är en globalt växande folksjukdom som påverkarpersonens kognitiva förmågor. Långa väntetider och platsbrist till hyreslägenhet påsärskilt boende gör att fler personer vårdas i ordinärt boende. Distriktssköterskan haren viktig roll i omvårdnaden att hantera oförutsägbara utmaningar hos personer medkognitiv sjukdom. För att möta det ökade omvårdnadsbehovet behövs det kunskapsom täcker den befintliga kunskapsluckan. Syfte: Var att belysa distriktssköterskanserfarenheter av att ge omvårdnad till personer med kognitiv sjukdom i hemmet.Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats.Sammanställningen har utförts i enighet med Polit och Becks niostegsmodell. Elvaartiklar svarar på studiens syfte. Artiklarna analyserades enligt Braun och Clarkestematiska analys. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev olika erfarenheter vilketresulterade i två huvudteman: Skapa en individanpassad omvårdnad samt Mötabrister och risker och ge omvårdnad mot personens vilja. Möjligheterna till att ge enindividanpassad omvårdnad är att lära känna individen, hemmets betydelse, samarbetei team och kunskap. Utmaningarna är tid, personalbrist samt brist på kontinuitet.Vidare utmaningar är risker i hemmiljön, göra intrång i hemmet och möta närståendesmisstro. Det används tvångsåtgärder och omvårdnad mot personens vilja. Slutsats:Distriktssköterskan slits mellan viljan att ge individanpassad omvårdnad samt debrister och utmaningar som hen ställs inför. / Introduction: Cognitive disease is a growing global disease that affects a person’s cognitive abilities. Long waiting times and a lack of places for rental apartments in nursing homes mean that more people are cared for at home. The district nurse has an important role in nursing to deal with unpredictable challenges in people with cognitive disease. To meet the increased need for nursing, knowledge is needed that covers the existing knowledge gap. Aim: Where to shed light on the district nurse´s experience of caring for people with cognitive disease at home. Method: A qualitative systematic literature study with an inductive approach. The compilation has been carried out in agreement with Polit and Beck’s nine-step model. Eleven articles answer the aim of the study. The articles were analyzed according to Braun and Clarke’s thematic analysis. Results: District nurses described different experiences, which resulted in two main themes: Create individually tailored care and Face shortcomings and risk and provide care against the person´s will. The possibilities for providing individualized care are getting to know the person, the importance of the home, cooperation in teams and knowledge. The challenges are time, staff shortages and lack of continuity. Further challenges are risks in the home environment, trespassing in the home and meeting distrust from relatives. Coercive measures and care are used against the person´s will. Conclusion: The district nurse is torn between the desire to provide individualized care and the shortcomings and challenges that are faced.

Introduktion: Ett ökat vårdbehov, särskilt bland äldre och kroniskt sjuka, kräver ett gott samarbete mellan primärvård och hemsjukvård, där distriktssköterskor är nyckelpersoner. För att möta framtidens utmaningar och förbättra vårdkoordinationen behövs insikter om distriktssköterskors upplevelse av samarbete. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av samarbetet mellan den egna professionen inom primärvården och hemsjukvården, samt vilka möjligheter och begränsningar som kan uppstå. Metod: Studien genomfördes genom som en empirisk studie med kvalitativ design. Semistruktuerade intervjuer med åtta distriktssköterskor inom primärvård och kommunal hemsjukvård genomfördes. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat:  Distriktssköterskans upplevelse av samarbetet mellan primärvård och hemsjukvård redovisas i tre olika kategorier: Upplevelsen av kommunikation. Upplevelsen av den organisatoriska inverkan i samarbetet. Upplevelsen av ömsesidig tillit. Konklusion: Samarbete mellan distriktssköterskor i primärvård och kommunal hemsjukvård krävs, men studien visar på brister och hinder. Särskilt inom kommunikation och organisatoriska faktorer. Att övervinna dessa utmaningar är avgörande för att förbättra vården. Framtida forskning och initiativ behövs för att främja individanpassad, evidensbaserad och personcentrerad vård i primärvården och hemsjukvården. Distriktssköterskors samarbete har en nyckelroll för att möta dessa framtida behov. / Introduction: An increased need for healthcare, especially among the elderly and those with chronic illnesses, demands effective collaboration between primary care and home healthcare, with district nurses playing a key role. To address future challenges and enhance care coordination, insights into district nurses' experiences of collaboration are needed. Aim: The aim was to describe District Nurses experiences of collaboration between their own profession in primary care and home healthcare: as well as the opportunities and limitations that may arise Method: The study was conducted as an empirical study with a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses in primary care and municipal home care. Data was analyzed using qualitative content analysis following the approach of Graneheim & Lundman. Results: The district nurse's experience of collaboration between primary care and home healthcare is presented in three different categories: The experience of communication. The experience of organizational impact in collaboration. The experience of mutual trust. Conclusion: Collaboration between district nurses in primary care and municipal home healthcare is essential, but the study reveals deficiencies and obstacles, particularly in communication and organizational factors. Overcoming these challenges is crucial to improve healthcare. Future research and initiatives are needed to promote individualized, evidence-based, and person-centered care in primary care and home healthcare. District nurses' collaboration plays a pivotal role in addressing these future needs.

Background: Approximately 5 million older adults receive home healthcare (HHC) annually in the United Sates, and nearly 90% of HHC recipients are 65 years or older. HHC encompasses in-home interdisciplinary services such as skilled nursing, social work, and physical, speech, and occupational therapy. One in every five patients is hospitalized during their time in HHC. Researchers have explored machine learning models that use data in the electronic health record (EHR) to aid clinicians in identifying patients at high risk for hospitalization and emergency department (ED) visits. Failure to consider social risk factors can exacerbate health inequities. Some studies suggest that including social risk factors in machine learning models can help to mitigate bias in model performance among individuals from racial and ethnic minority groups. Prior literature has reported that a majority of social information is documented in clinical notes. In the HHC setting, there is a gap in understanding how social risk factors are documented in clinical notes and whether adding social risk factors in machine learning models can improve model performance. Thus, this dissertation aims to: 1) summarize the literature on machine learning conducted in the HHC setting, 2) extract social risk factors documented in HHC clinical notes, and 3) examine how social risk factors influence machine learning model performance. Methods: The data from this dissertation is from one HHC agency in New York, New York, including approximately 65,000 unique patients and 2.3 million clinical notes. The Biopsychosocial Model guided this study by providing a framework to report the features included in the machine learning models. To address the first aim, a scoping review was conducted to summarize the literature on machine learning applied to EHR data in the HHC setting. To address the second aim, a natural language processing system was developed to extract social risk factors from HHC clinical notes. Then, logistic regression was utilized to examine the association between the social risk factors documented in clinical notes and hospitalization and ED visits. Finally, to address the third aim, social risk factors were included in four machine learning models to predict hospitalization and ED visit risk in HHC. A sub-analysis was conducted to explore the utility of social risk factors in machine learning models across individuals from different racial and ethnic groups. Results: The results from all three aims suggest that there has been a rise in machine learning applied in HHC, but few studies have incorporated clinical notes. There are gaps in implementing machine learning models in practice and standardizing social risk factors in documentation. HHC clinicians are documenting the following social risk factors in 4% of their clinical notes: Social Environment, Physical Environment, Education and Literacy, Food Insecurity, and Access to Care. These social risk factors are significantly associated with hospitalization and ED visits; however, their contribution showed minimal differences in machine learning model performance. Conclusion: This dissertation study demonstrates the feasibility and utility of leveraging HHC clinicians’ clinical notes to understand social risk factors. Further exploration is needed to tease out the nuances in how HHC clinicians perceive, assess, and document social risk factors in the EHR. Stakeholders are encouraged to standardize social risk factors and develop informatics tools tailored to the HHC setting to improve the identification of patients at risk for hospitalization and ED visits.

Bakgrund: I hemsjukvården utför sjuksköterskor hälso- och sjukvårdsinsatser i patienters hemmiljö vilket ställer krav på sjuksköterskors kunskap att kunna kommunicera vid komplexa situationer. Studier visar att sjuksköterskor på grund av hög arbetsbelastning och brist på tid inte hinner kommunicera fullt ut med patienter i hemsjukvården och att det saknas rutiner för en personcentrerad kommunikation i hemmiljön. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad kommunikation utifrån Four Habits modellen vid hembesök med patienter i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ studie med deduktiv ansats tillämpades, utgångspunkt var Four Habits modellen. Semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor i mellersta Sverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenterades utefter Four Habits modellens fyra kategorier: Investera i början genom att lyssna och skapa förtroende. Uppmärksamma patientens perspektiv genom att göra patienten delaktig, Visa empati både icke verbalt och verbalt. Investera i slutet för att säkra samförstånd och etablera partnerskap. Slutsats: Sjuksköterskor har erfarenhet av att kommunicera med patienter vid olika situationer i hemmiljön men erfar att hög arbetsbelastning och tidsbrist kan hindra dem från att kommunicera personcentrerat. Four Habits modellen kan användas av sjuksköterskor och distriktssköterskor som ett vägledande kommunikationsverktyg för att uppnå en personcentrerad kommunikation. / Background: In home health care, nurses perform health care interventions in patients home environment, which places demands on the nurses´ knowledge to be able to communicate in complex situations. Studies show that nurses´ in home health care due to high workload, lack of time and missing routines can’t fully communicate based on a person-centered approach. Aim: The aim of the study was to describe nurses´ experiences of person-centered communication based on the Four Habits model during house calls in the home health care. Method: A qualitative interview study with a deductive approach was applied based on the Four Habits model. Semi-structured interviews with 10 nurses in central Sweden constituted the data collection. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: The result was presented according to the Four Habits model´s four categories: Invest in the beginning by listening and building trust. Elicit the patient´s perspective by making the patient involved. Demonstrate empathy both non-verbally and verbally. Invest in the end to secure consensus and establish partnership. Conclusion: Nurses have experience in communicating with patients in various situations in the home environment but experience that high workload and lack of time can prevent them from communicate based on a person-centered approach. The Four Habits model can be used by nurses and district nurses as a guiding communication tool to achieve a person-centered communication.

Introduktion: Inom de närmsta åren kommer fler personer att behöva hemsjukvård i Sverige och den blir alltmer avancerad. Detta ställer höga krav på all vårdpersonal. Distriktssköterskan som ansvarar för patientens sjukvård i hemmet delegerar mer än hälften av sjukvårdsuppgifterna till omvårdnadspersonal. För att detta ska fungera, inte minst patientsäkert, behöver hen ha ett fungerande ledarskap. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att leda omvårdnadspersonal i hemsjukvård. Metod: Litteraturstudien utfördes på ett systematiskt sätt med stöd av Polit och Beck´s nyckelsteg och hade en induktiv design. Totalt framkom tolv artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Data analyserades genom en tematisk analys efter Braun och Clarke´s beskrivning. Resultat: Huvudtemat Personrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Förtroendefull relation, Samarbete, Kommunikation samt Stress och oro. Huvudtemat Organisationsrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Fördela omvårdnadsuppgifter, Utbildning och kompetens samt Arbetsmiljö. Konklusion: Känna tillit och ha en förtroendefull relation till omvårdnadspersonalen underlättade ledarskapet för distriktssköterskan liksom ett fungerande samarbete dem emellan. Det behövs utbildad omvårdnadspersonal samt mer tid avsatt för distriktssköterskan till att träffa omvårdnadspersonalen, detta skulle underlätta ledarskapet. / Introduction: Within the next few years more people will need home health care in Sweden, and it will become increasingly advanced. This places high demands on district nurses and nursing staff. The district nurse who is responsible for the patient´s healthcare at home delegates more than half of the healthcare tasks to nursing staff. For this to work, not least for the safety of the patient, the district nurse needs to have an effective leadership. Purpose: To describe district nurse´s experiences of leading nursing staff in home health care. Method: The literature review was carried out in a systematic way with the support of Polit and Beck´s key step and had an inductive design. A total of twelve articles were found which were searched in the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed. The data was analyzed through a thematic analysis according to Braun and Clark´s description. Results:  The main theme Person-related factors was built up by the following subthemes: Trusting relationship, Cooperation, Communication and Stress and anxiety. The main theme Organization-related factors was built up by the following subthemes: Allocating nursing tasks, Education and competence and Work environment. Conclusion: Feeling trust and having a trusting relationship with the nursing staff, as well as a functioning collaboration, facilitated leadership for the district nurse. There is a need for trained nursing staff and more time need to be set aside for the district nurse for meetings with the nursing staff, this would facilitate the leadership.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Känslan av ensamhet uppstår när det finns en önskan att ha fler sociala relationer. Förlusten av partner, funktionsnedsättning och psykisk ohälsa är riskfaktorer för ensamhet. Äldre personer kan få insatser av kommunen för att få möjligheter att bo kvar hemma. Ålderdomens naturliga förändringar medför en ökad risk för sjukdomar. Ensamheten påverkar hälsan negativt. Stark KASAM ger möjlighet för återhämtning efter hälsoproblem. Att ge god och personcentrerad omvårdnad ingår i sjuksköterskans roll. Ensamhet kan innebära lidande. Vårdpersonal har inte tillräckligt med tid och saknar medvenhet om ensamhetens konsekvenser. Syfte: Att beskriva upplevelser av ensamhet hos äldre personer inskrivna i hemsjukvården. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar med äldre personers perspektiv. Resultat: Ur analysen identifierades två kategorier: Att känna sig sårbar, Lättnad av att se möjliga lösningar med sju underkategorier. Konklusion: Studien ger en ökad förståelse av äldre personers upplevelser av ensamhet. Sjuksköterskan behöver ställa konkreta frågor om ensamhet och anpassa vården efter den äldre personens behov för att kunna lindra lidandet och förebygga ensamhetens komplikationer. / Background: Loneliness arises when there is a desire for more social relationships. Loss of a partner, disability, and mental health issues are risk factors for loneliness. Older individuals can receive support from the municipality to remain living at home. The natural changes of aging increase the risk of illness. Loneliness impacts health negatively. A strong sense of coherence allows for recovery after health problems. Providing good and person-centered care is part of the nurse’s role. Loneliness can lead to suffering. Healthcare professionals often lack sufficient time and awareness of the consequences of loneliness. Aim: To describe experiences of loneliness in elderly people who are enrolled in home health care. Method: Literature based study used on ten qualitative articles. Findings: From the analysis two categories were identified; Feeling vulnerable and exposed and Relief from seeing possible solutions, with seven subcategories. Conclusion: The study provides an increased understanding of older individuals’ experiences of loneliness. Nurses need to ask specific questions about loneliness and tailor care to the needs of the older person in order to alleviate suffering and prevent complications related to loneliness.