Bakgrund: Antalet patienter under 65 år inom hemsjukvården har ökat kraftigt under de senaste åren i Sverige. Inom slutenvården ser många sjuksköterskor svårigheter i att vårda dessa unga döende patienter, men vid litteratursökning har det framkommit att det föreligger en brist på forskning om hur sjuksköterskor inom hemsjukvården upplever detta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda unga vuxna i livets slut inom hemsjukvården. Metod: Studien utformades enligt en kvalitativ forskningsmetod där en semistrukturerad intervjuteknik användes. Studiens deltagare bestod av legitimerade sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av arbete inom hemsjukvårdens verksamhet och som hade vårdat patienter i palliativt skede i ålderskategorin 18-45 år inom hemsjukvården. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och tretton underkategorier. Huvudkategorierna blev Vårdrelationens innebörd och förhållningssätt, Känslor av varierande karaktär samt Underlättande medel i mötet. Sjuksköterskorna kunde bland annat relatera mycket till sitt eget liv och upplevde att anhörigvård utgjorde en stor del vid vård av unga vuxna i livets slut. Att arbeta med vård som berör bidrog bland annat till ökat behov för bearbetning av sjuksköterskornas egna känslor under vårdförloppets gång. Slutsats: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att vårda unga vuxna i livets slut påverkades av att de kunde relatera mycket av patientens situation till sina egna liv. Detta gav en djupare förståelse för patienten och anhörigas lidande. Vid vård av unga vuxna upplevde sjuksköterskorna patienten och dess anhöriga mycket delaktiga i vården vilket sågs som en stor tillgång men även resulterade i ökat behov av anhörigvård. Det stöd som ges till de anhöriga av sjuksköterskorna försvinner däremot plötsligt när patienten avlidit. Detta kan leda till att den positiva känslan av att vårda sin anhörig förgås och det är därför av stor vikt med fortsatt professionellt stöd från hemsjukvården till anhöriga även efter patienten avlidit. Slutsats kunde även dras om att sjuksköterskors erfarenhet var en bidragande faktor till att tillgodose patienternas behov i livets slut. Studien visade slutligen på behov av reflektion i samband med och efter vårdandet av yngre palliativa vuxna för utökad bearbetning för sjuksköterskorna vid och efter vårdandet av denna patientgrupp. / Background: In home health care has the number of patients under 65 years increased significantly in recent years in Sweden. In hospitalization many nurses see difficulties in caring for these young dying patients, but a literature search has revealed that there is a lack of research on how nurses in home health care experience this. Aim: The purpose was to illuminate nurses' experiences of caring for young adults at the end of their lives in home health care. Method: The study was designed according to a qualitative research method using a semi-structured interview technique. The study participants consisted of legitimate nurses with at least one year of experience working in the home health care and who had cared for patients at palliative stage in the 18-45 age group in home health care. Result: The content analysis resulted in three main categories and thirteen subcategories. The main categories were The meaning and attitude of the caregiver relationship, Emotions of varying nature and Facilitating means at the meeting. The nurses could, among other things, relate a great deal to their own lives and felt that caregiving for the patients relatives was a major part in the care for young adults at the end of their lives. Working with care that affects contributed to an increased need for processing the nurses' own feelings during the course of care. Conclusion: The study's result showed that the nurses experienced caring for young adults at the end of their lives was affected by being able to relate much of the patient's situation to their own lives. This provided to a deeper understanding of the patient's and the relatives suffering. When caring for young adults, the nurses experienced the patient and their relatives very involved in the care, which was seen as a great asset but also resulted in an increased need for family care. However, the support given to the relatives by the nurses disappears suddenly when the patient dies. This can lead to the positive feeling of caring for their relatives perishing and it is therefore of great importance with continued professional support from home health care to relatives even after the patient has died. It could also be concluded that nurses 'experience was a contributing factor in meeting patients' needs at the end of their lives. The study finally showed the need for reflection in connection with and after the care of younger palliative adults for extended treatment for the nurses at and after the care of this patient group.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska kommunicera med patienter och närstående på ett lyhört, respektfullt och empatiskt sätt. Felaktigheter i kommunikation inom hälso- och sjukvården kan vara direkt livshotande och med det ökande antalet immigranter där vårdpersonal och patienten inte talar samma språk finns det stor sannolikhet för brister i kommunikation. Som distriktssjuksköterska inom hälso- och sjukvård är det mycket troligt att man kan komma att träffa på just patienter som talar ett annat språk. Motiv: Få studier om distriktssköterskans erfarenheter av språksvårigheter i hemsjukvården har hittats. Detta är ett viktigt ämne varvid författarna anser att studera detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa och beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter med annat modersmål i hemsjukvården Metod: Kvalitativ intervjustudie. Data analyserades med hjälp av en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Ovisshet, Finna nya vägar och Vilja göra rätt. Det framkom att distriktssköterskorna känner en ovisshet och otillräcklighet vid vårdandet av patienter med annat modersmål men att de även hittat vägar för att underlätta omvårdnaden. Det framkom också att distriktssköterskorna ville göra patienten delaktig och ge en lika vård men att detta försvårades på grund av språkförbistringar. Konklusion: Något som står klart efter intervjuerna med distriktssköterskorna är att det är svårt att bedriva en personcentrerad omvårdnad då man inte kan tala samma språk. Fler studier behövs på ämnet. / Background: Nurses must communicate with patients and relatives in a responsive, respectful and empathetic manner. Errors in communication in health care can be directly life-threatening and with the increasing number of immigrants where care staff and the patient do not speak the same language, there is a high probability of shortcomings in communication. As a district nurse in health care, it is very likely that you may come across patients who speak another language. Motive: Few studies on the district nurse's experiences of language difficulties in home care have been found. This is an important topic and the authors consider studying this. Aim: The purpose of the study was to shed light on and describe district nurses' experiences of communicating with patients with another native language in home care. Methods: Qualitative interview study. Data was analyzed using a content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in three main categories: Uncertainty, Finding new paths and Willingness to do the right thing. It emerged that the district nurses feel an uncertainty and inadequacy in the care of patients with another native language, but that they have also found ways to facilitate the care. It also emerged that the district nurses wanted to involve the patient and provide equal care, but that this was made more difficult due to language difficulties. Conclusion: Something that is clear after the interviews with the district nurses is that it is difficult to conduct person-centered nursing as you cannot speak the same language. More studies are needed on the subject.

No description available.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en komplex sjukdom som i livets slut ger många svåra symtom. Den sjukes livskvalitet påverkas avsevärt och många vårdas i ordinärt eller särskilt boende den sista tiden i livet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar och ska arbeta personcentrerat, ge symtomlindring och främja god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med hjärtsvikt i livets slut som bor i särskilt boende och ordinärt boende med stöd av hemsjukvård. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 11 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Caldwells ramverk och analyserades med tematisk analys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att de behövde mer kunskap om hjärtsviktsbehandling, symtomlindring och palliativt förhållningssätt. De efterfrågade bättre kommunikation och kontinuitet och upplevde att tvärprofessionellt arbete främjade planering och god vård. Vårdmiljön påverkade sjuksköterskornas förutsättning att arbeta personcentrerat.   Slutsats: Ett personcentrerat förhållningssätt möjliggörs av en god vårdrelation. Vårdmiljön är beroende av kommunikation, samarbete och kontinuitet. Det finns ett behov av ökade kunskaper kring hjärtsvikt och palliativ vård hos sjuksköterskor och deras förutsättningar är avgörande för god symtomlindring och patientens livskvalitet. / Background: Heart failure is a complex disease with many severe symptoms. The patient's quality of life is significantly affected and end of life care is often provided in nursing homes or in the patient's own home. The nurse has a great responsibility and is expected to work with a person centered approach, provide symptom relief and promote good quality of life. Aim: The purpose of this review was to describe nurses’ experiences of caring for people with heart failure at the end of life in nursing homes and home health nursing. Method: Literature review with an inductive approach based on 11 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The quality of the articles were reviewed with Caldwell's framework and analyzed with thematic analysis. Results: There is a need for more knowledge about heart failure treatment, symptom relief and palliative care. The nurses' expressed a need for better communication and continuity and felt that interprofessional work promoted planning and good care. The care environment affected the nurses' ability to work with person centered care. Conclusion: Person centered care is made possible by a good relationship between the nurse and patient. A caring environment is dependent on communication, cooperation and continuity. There is a need for increased knowledge about heart failure and palliative care among nurses and their work environment play a crucial part in managing the patients symptoms and enabling quality of life.

Bakgrund: Många cancerpatienter som är i livets slutskede önskar att erhålla palliativ vård i sitt hem. Hemmet är en vanlig plats för palliativ vård och den plats där många patienter vill dö då patienterna känner en trygghet där. Den palliativa omvårdnaden ges ofta av delegerad personal inom hemtjänsten. När patienter erhåller palliativ vård i hemmet minskar antalet sjukhusvistelser markant. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den palliativa cancerpatientens upplevelser av omvårdnad i hemmet. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Data bearbetades och sammanställdes med inspiraton av en innehållsanalys. Resultat: Upplevelserna av den palliativa omvårdnaden i hemmet för patienter med cancersjukdom var mestadels positiva. Fem teman framkom som representerar patientens behov. Utifrån patienters upplevelse önskas palliativ cancervård i hemmet som är symtomlindrande, holistisk, kommunikativ, kompetent samt tillgänglig. Konklusion: Av de fem teman som framkom i resultatet utgjorde symtomlindrande det behovet som patienterna såg som det viktigaste, framförallt symtomlindring av cancerrelaterad smärta. Ytterligare forskning och utbildning inom området palliativ vård i hemmet för cancersjuka patienter behövs för att optimalt kunna ge en så bra vård som möjligt. / Background: Many cancerpatients who are in the final stages of life want to receive palliative care in their home. The home is a common place for palliative care and the place where many patients want to die as they feel safe there. The palliative home- health care is often provided by delegated personal in the homecare service. When patients receive palliative care in the home many hospitalvisits decreases. Aim: The aim of the study was to describe the palliative cancerpatients experiences of nursing at home. Method: The study was conducted as a general literature study with an inductive approach that includes nine scientific articles. Data was processed and compiled with inspiration of a content analysis. Result: The experiences of the palliative home- health care for patient’s with a cancerdisease were mostly postive. Five theames emerged  that represented the patients needs. Based on patients' experience, palliative cancer care is desired in the home, which is symptom-relieving, holistic, communicative, competent and accessible. Conclusion: Of the five themes that emerged in the resault, symtom-relief was the need that patients saw as the most important, especially symtom-relief of cancer related pain. Further research and education within the field of palliative care in the home for patients with a cancerdisease is needed to be able to optimally provide as good care as possible.

Bakgrund: Minskade antal vårdplatser tillsammans med en stigande ålder på befolkningen innebär att behovet av vård i hemmet ökar. Därför är det viktigt att samverkan fungerar mellan distriktssköterskan i hemsjukvården och vårdcentralen då primärvården är första linjens sjukvård. Samverkan kan ses som en arbetsform där olika aktörers handlingar strävar mot ett gemensamt mål och är ett komplext begrepp.Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av samverkan med vårdcentralen, från hemsjukvårdens perspektiv.Metod: En empirisk intervjustudie i södra Sverige med totalt 11 informanter och kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Samverkan mellan hemsjukvård och vårdcentral speglas av hur organisationen fungerar utifrån ansvarsfördelning, resurser och organisatoriska förändringar. Samverkan innebär relationer där förståelse, kännedom och kontinuitet i dessa relationer påverkar samverkan mellan hemsjukvården och vårdcentralen. Dialogen mellan hemsjukvården och vårdcentralen var viktig där tillgänglighet, återkoppling och möten var betydelsefulla komponenter för att samverkan skulle fungera. Samverkan kunde även gynnas av erfarenhet och kompetens från andra kollegor.Slutsats: Att samverkan fungerar är en nödvändig del i distriktssköterskornas arbete i hemsjukvården. Förbättringsarbetet kring samverkan behöver ständigt pågå för att kvaliteten på samarbetet ska kunna upprätthållas. Studies resultat visade att samverkan brister mellan hemsjukvården och vårdcentralen och kan förbättras. Den stora utmaningen och möjligheten till förbättring kan finnas i organisationen, relationer, dialogen och kompetensen. / Background: Declining care places along with an increasing age of the population means that the need for care in the home is increasing. Therefore, it is important that collaboration works between the district nurse in home health care and the health care center, since primary care is the first-line healthcare. Collaboration can be seen as a working method in which the actions of different actors strive towards a common goal and is a complex concept.Aim: The aim of the study was to investigate district nurses in the home nursing experiences of collaboration between a care center and home health care.Method: An empirical interview study in southern Sweden with a total of 11 informants and qualitative content analysis took place in year 2019.Result: Collaboration between home health care and care center is reflected in the result of four categories: organization, relationship, dialogue and competence. Collaboration is influenced by how the organization is working based on division of responsibilities, resources and organizational changes. The collaboration is about relationships where understanding, knowledge and continuity in these relationships are affecting the collaboration between home health care and the care center. The dialogue between home health care and the health center is important where accessibility, feedback and meetings are important components for the collaboration to work. Collaboration could also benefit from the experience and expertise of other colleagues.Conclusion: The study reveals that there is a deficiency of collaboration and can be improved between home health care and the health center. The great challenge and opportunity for improvement can be found in the organization, relationships, dialogue and competence.

Bakgrund: Barn med kronisk eller långvarig sjukdom kan behöva hemsjukvård.Sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård vårdar främst äldre personer och kan sakna erfarenhet av att vårda barn. Syftet: Var att undersöka erfarenheten av övergången för barn från slutenvård till hemsjukvård hos sjuksköterskor verksamma i hemsjukvården. Metoden: En deskriptiv kvalitativ metod med tio intervjuer har använts som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysenresulterade i tre kategorier och åtta underkategorier. De tre kategorierna var: (i) behov av gemensam planering inför vården i hemmet, (ii) vården i hemmet behöver vara barn och familjecentrerad samt (iii) sjuksköterskans behov av stöd. Informanternatyckte det var viktigt att sjuka barn kunde få vård i hemmet och de upplevde ett nära och bra samarbete med slutenvården. Att ha erfarenhet av att vårda sjuka barn och ha en specialistutbildning var en fördel vid övergångsprocessen. Resultatet visade att kommunerna i samma region planerade och arbetade på olika sätt vid ett barns övergången till hemsjukvården. Konklusion: Sjuksköterskan i hemsjukvården strävar efter att barnet och familjen får vårdas i hemmet när det är möjligt. Samtidigt behövs det mer erfarenhet, utbildning och rutin för att skapa förutsättningar försjuksköterskorna i hemsjukvården vilket är till nytta för barnen som behöver vård i hemmet. / Background: Children with chronic or long-term medical condition may need home care. Nurses in municipal home care mainly care for the elderly and may lack experience in caring for children. Aim: To investigate the experience of the transition for children from inpatient care to home care with nurses active in in-home care. Method: A descriptive qualitative method was used with interviews that were analyzed according to qualitative content analysis. Results: Three categoriesemerged: (i) need for joint planning for home care, (ii) home care needs to be child and family-centered and (iii) the nurse´s need for support. The informants thought it was important that sick children could receive healthcare at home, they experienced a close and good collaboration with inpatient care. Having experience of caring for sick children, having a specialist education was an advantage in the transition process. Municipalities in the same region planned and worked in different ways during a child's transition to home health care. Conclusion: The nurses in home care strives for that the child and the family are cared for at home whenever possible. More experience, education and routine are needed to create conditions for the nurses in home care, which is beneficial for the children who need care at home.

Bakgrund: Smärta var ett vanligt symtom för patienter i palliativt skede vilket kunde ha en negativ inverkan på patientens välbefinnande om det inte lindrades. Distriktssköterskan kunde stödja patienten med lämpliga omvårdnadsåtgärder för att på så sätt bidra till en god symtomkontroll. Syfte: Att belysa distriktssköterskans omvårdnad av patienter med smärta i palliativt skede. Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har analyserats enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys med manifest innehåll. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier med fyra underkategorier, kategorierna var att identifiera behov av omvårdnad och att möjliggöra en god omvårdnad. Det framkom att distriktssköterskan bedömde smärtan både genom verbal kommunikation samt att patientens kroppsspråk lästes av. För att möjliggöra en god omvårdnad där smärtan lindrades beskrevs olika sätt att smärtlindra samt att teamarbetet var en viktig del. Diskussion: Distriktssköterskorna belyste flera betydelsefulla moment för att bedöma samt smärtlindra patienten och genom att varje patient var unik krävdes det olika individuella lösningar och omvårdnadsåtgärder. Även en kontinuerlig kompetensutveckling och möjligheter till ett teamarbete kring patienten kunde utveckla omvårdnaden ytterligare. Slutsats: Distriktssköterskan har en viktig roll vid omvårdnaden av patienter med smärta i palliativt skede och kan ses som spindeln i nätet när det kommer till samverkan med andra professioner samt närstående i omvårdnaden. / Background: Pain was a common symptom for patients in the palliative care phase, which could have a negative impact on the patient's wellbeing if not relieved. The district nurse was able to support the patient with appropriate nursing measures in order to contribute to a good symptom control. Purpose: To highlight the district nurse's nursing of patients with pain in palliative care. Method: A qualitative design with semi-structured interviews. These interviews have been analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis with manifest content. Results: The results were presented in two categories with four subcategories, the categories were to identify the need for nursing and to enable good nursing. It emerged that the district nurse assessed the pain both through verbal communication and that the patient's body language was read. In order to enable good care where the pain was relieved, different ways of relieving pain were described and that teamwork was an important part. Discussion: The district nurses highlighted several important steps to assess and relieve the patient, and because each patient was unique, different individual solutions and nursing measures were required. Continuous competence development and opportunities for teamwork around the patient could also further develop nursing. Conclusion: The district nurse has an important role in the care of patients with pain in the palliative care stage and can be seen as the spider in the web when it comes to collaboration with other professions and relatives in the care. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-02</p>

Bakgrund: Palliativ vård omfattar förutom symtomlindring även ett teamarbete där distriktssköterskans kommunikation med patienten och närstående har stor betydelse. God palliativ vård i livets slutskede uppnås när patient och närstående känner trygghet och förtroende för distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av situationer där närståendes bedömning av patientens symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbenkät med deskriptiv ansats. Webbenkäten skickades till 198 distriktssköterskor och sjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige och besvarades av totalt 93. Deskriptiva analyser gjordes där frekvenser för samtliga frågor beräknades för att se fördelningen mellan de olika svarsalternativen. Slutligen gjordes sambandsanalyser genom korstabeller med chi2-test för att testa om det fanns ett signifikant samband mellan två variabler. Resultat: Resultatet indikerade att distriktssköterskor påverkas av närstående vid bedömningarna gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede. Resultatet indikerade även att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård var mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Detta samband blev dock inte statistiskt säkerställt, även att det var nära signifikansnivån. Slutsats: Studiens resultat tyder på att distriktssköterskors och närståendes bedömning skiljer sig åt, gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede. Resultatet tyder även på att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård kan vara mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Det visar även att distriktssköterskor kan vara i behov av ökad kunskap inom palliativ vård för att kunna ge patienten god vård i samspelet med närstående.

Bakgrund: Genom delegering av arbetsuppgifter till annan personalkategori frigörs tid för sjuksköterskor att fokusera på uppgifter av mer komplex natur. Trots att delegering minskar arbetsbelastningen för sjuksköterskor är delegeringsförfarandet också tidskrävande och ställer höga krav på säkerhet och att det är förenligt med en god vård av hög kvalitet. Då läkemedelshantering visats vara det största ansvaret som sjuksköterskor i hälso- och sjukvård i hemmet har samt att arbetsbördan fortsätter öka, är det av stort intresse att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av läkemedelsdelegering inom hälso- och sjukvård i hemmet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering inom hälso- och sjukvård i hemmet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserat på 13 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård i hemmet. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet av läkemedelsdelegering både var positiva och negativa. Delegering i sig underlättade sjuksköterskors arbetssituation samtidigt som sjuksköterskor erfor att omvårdnadspersonal många gånger saknade kunskap, intresse och hade svårt att förstå ansvaret med den delegerade uppgiften. Slutsats: För att patientsäkerheten skall kunna upprätthållas måste sjuksköterskor ges förutsättningar att utbilda, handleda, säkerställa och följa upp läkemedelsdelegeringar. / Background: By delegating tasks to another staff category, time is freed up for nurses to focus on tasks of a more complex nature. Although delegation reduces the workload for nurses, the delegation procedure is also time-consuming and places high demands on safety and that it is consistent with good quality care. Since drug management has been shown to be the greatest responsibility that nurses in home health care have and that the workload continues to increase, it is of great interest to investigate nurses' experience of drug delegation in home health care. Aim: To describe nurses' experiences of drug delegation in home health care. Method: A qualitative content analysis with inductive approach based on 13 semi-structured interviews with nurses in home health care. Results: The results show that nurses' experience with drug delegation was both positive and negative. Delegation itself facilitated nurses' work situation, while nurses experienced that nursing staff often lacked knowledge, interest and had difficulty understanding the responsibility of the delegated task. Conclusion: To maintain patient safety, nurses must be given the conditions to train, supervise, confirm and follow up on pharmaceutical delegations.